Därför blir du tjock
av din light-läsk
Att skära ner på sockret blir alltmer populärt. Många ersätter med sockerfria alternativ. Men det finns experter som menar att konsumtionen av artificiella sötningsmedel har bieffekter.
– Vi tappar kontrollen över vårt sötsug, säger professor Göran Petersson.
Från fettskräck till sockerångest. Allt fler forskare ser samband mellan en sockrad kost och sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och demens. En studie från American Medical Association, AMA, visade tidigare i år att en läsk om dagen kan öka dödligheten i hjärt-kärlsjukdom även om du är normalviktig och frisk i övrigt.
År 2012 klunkade vi i oss 66 liter läsk per invånare, enligt bryggerinäringens branschorganisation Sveriges Bryggerier.
- Vi dricker för mycket läsk, sötade drycker ger inte kroppen någonting. Vi är vana vid att allt ska smaka sött, målet ska vara att det ska räcka med att dricka vatten, säger dietisten Anna Hamilton.
I februari gick Michelle Obama ut och uppmanade livsmedelsproducenter i USA att börja märka sina varor med hur mycket tillsatt socker de innehåller. Nyligen hade den hypade dokumentären om sockerberoende, Fed Up, premiär i USA. På forum och bloggar är de som äter lågkolhydratskost överens - skippa sockret. Men sedan går åsikterna isär. Är det okej att dricka en lightläsk? Kan man ha ketchup på maten om den är sötad med stevia?
- Lightläsk är inte nyttigt men för många är det en bra medelväg, ett alternativ till söta drycker. Det finns de som dricker mycket läsk och som inte kan sluta från en dag till en annan. Att de trappar ner sitt läskdrickande med lightvarianter tror jag kan vara en bra idé, säger Hamilton.
Även om dietisten Anna Hamilton inte tycker att lightläsk ska ingå i vardagen är det ett bättre alternativ än den sockrade varianten, anser hon.
- Personligen vill jag slippa få i mig så stora mängder socker som man får när man dricker en vanlig läsk. Då skippar jag hellre de tio sockerbitarna och dricker en lightläsk.
Men det finns också experter som förordar vanligt socker framför kalorifria sötningsmedel. Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers, började för flera år sedan titta närmre på sukralos och huruvida det sötningsmedlet kunde vara miljöfarligt. Han började senare jobba med frågor om hur kemiska sötningsmedel påverkar vår hälsa.
- Ett stort problem med sötningsmedel är att de är mer än 100 gånger sötare än socker. Vi tappar kontrollen över vårt sötsug, säger han.
Petersson har skrivit flera rapporter om lågkolhydratskost och stod 2012 bakom rapporten "sötningsmedel värre än socker".
Han lägger gärna en sockerbit i kaffet men undviker alla lightdrycker och menar att vi börjar i fel ände när vi utesluter vitt socker men fortfarande konsumerar kalorifria sötsaker.
- När jag föreläser rekommenderar jag alla att sluta med artificiella sötningsmedel först, sedan det socker som inte syns, det som är tillsatt i drycker och matvaror. Efter det kan man trappa ner på det vanliga sockret. Då får du riktig kontroll över hur mycket socker du får i dig, säger han.
Precis som att socker finns tillsatt i många matvaror är även artificiella sötningsmedel vanliga.
Tuggummin, sylt, halstabletter, ketchup och yoghurt säljs alla i kalorifria varianter, något som kan locka hälsomedvetna konsumenter. Många sötningsmedel marknadsförs också som naturliga.
Steviolglykosider, som utvinns ur bladen från busken Stevia rebaudiana, eller erytritol, en sockeralkohol som finns naturligt i päron och melon.
- Det man ska komma ihåg är att dessa sötningsmedel framställs av extrakt, jag har svårt att se det naturliga i det. Problemet är att jättemånga tänker att det är fritt fram eftersom det marknadsförs på det sättet. Man måste vara kritisk som konsument, varför pillar företagen i sötningsmedel i allt, undrar dietisten Anna Hamilton.
Ett annat omdiskuterat ämne är aspartam. Sötningsmedlet har blivit beskyllt för att öka risken för cancer, allergier och depression.
- Det är gamla myter som lever kvar, det finns inga bevis för att det skulle vara cancerogent att konsumera de doser som finns i vanlig lightläsk. Däremot finns det viss klinisk erfarenhet av samband mellan depression och höga intag av aspartamsötade drycker, säger Hamilton.
Även Göran Petersson menar att stödet för att sötningsmedel som aspartam skulle vara cancerframkallande är svagt men varnar för andra risker med de kalorifria alternativen.
- Det har funnits en enorm diskussion kring sötningsmedel och vilka effekter det har på hälsan. Våra myndigheter har gjort många kontroller och kommit fram till att det är ofarligt. Även om sötningsmedel inte ökar risken för cancer bidrar de till övervikt, bukfetma och diabetes typ-2 eftersom du får ökat sötsug och dåliga matvanor.
Så anser experterna: SE NEDAN
