Vattkoppor är en vanlig sjukdom som är extremt smittsam. Men för de flesta är det ingen idé att skydda sig.
1 av 2: Vattkoppor är en vanlig sjukdom som är extremt smittsam. Men för de flesta är det ingen idé att skydda sig. Foto: Vadim Zaitsev
Du kan lindra klådan genom att bada med alsollösning, kylbalsam eller bara fukta med vatten.
2 av 2: Du kan lindra klådan genom att bada med alsollösning, kylbalsam eller bara fukta med vatten. Foto: Photographer: Beneda Miroslav

Vattkoppor och bältros – allt du behöver veta

Vattkoppor är en vanlig sjukdom som de flesta barn får någon gång. Viruset är kvar i kroppen hela livet och kan sen orsaka bältros i vuxen ålder.

Men hur smittar sjukdomarna och hur behandlas de bäst? Läkaren Line Sjöström svarar på allt du vill veta.

Vattkoppor är en av de vanligaste barnsjukdomarna, de allra flesta får sjukdomen någon gång under uppväxten. Vattkoppor beror på ett virus och är mycket smittsamt. Det smittar via luften och smittsamheten är hög redan några dagar innan de vätskefyllda blåsorna framträder.

LÄS OCKSÅ: Nässelutslag – så vet du att du är drabbad

Hur smittar vattkoppor?

Vattkoppor smittar från person till person främst via luften runt den som är sjuk. Det är mycket smittsamt och i Sverige får de flesta vattkoppor som barn. De kan behandlas med dämpande läkemedel. Det tar oftast minst en vecka innan man är helt frisk och smittfri.

Sjukdomen kan smitta andra så länge man har nya utslag, men efterhand torkar de ut och försvinner och då är man smittfri. Vanligtvis är det bara kliandet på blåsorna som besvärar, men det händer att blåsorna infekteras av bakterier.

Allvarligare komplikationer, som lunginflammation eller hjärninflammation, kan också förekomma även om det inte är så vanligt.

– Om barnet är väldigt påverkat, trött och taget och har hög feber så ska man söka vård. Det gäller också om febern inte går ner, det kan vara ett tecken på en följdinfektion som lunginflammation.

Men ring till vårdcentralen innan ni åker dit, på grund av smittorisken kan det vara olämpligt att ni sitter i väntrummet med alla andra patienter.

Vattkoppor – vanliga symtom

Kliande utslag, som i regel börjar på mage, rygg samt i ansiktet. Utslagen kan sedan spridas till hårbotten, armar och ben.

Utslagen börjar som små röda prickar, som inom loppet av några timmar utvecklar sig till blåsor.

Utslagen kan sprida sig till slemhinnor, till exempel i munnen, på könsorganen och i ögonen.

Det kan bildas nya blåsor under 3–6 dagar.

Ibland tillkommer feber de första dagarna.

Barn är ofta endast lindrigt påverkade av vattkoppor, vuxna är vanligtvis sjukare.

Källa: Netdoktor

Smittar jag om mitt barn har vattkoppor?

Har du en gång haft vattkoppor blir du immun, vilket innebär att du inte kan smittas av någon som bär på vattkoppor eller bältros. Du smittar inte heller någon annan. Har du däremot inte haft vattkoppor som barn kan du bli sjuk och därmed smitta andra som inte haft vattkoppor.

Förlopp och inkubationstid vid vattkoppor

Inkubationstiden, alltså mellan smittotillfälle och första tecken på sjukdom, ligger på mellan 14-16 dagar men kan variera mellan 10-21 dagar.

Sjukdomsförloppet börjar ofta med en lättare feber och värk i kroppen.

Därefter börjar kliande blåsor dyka upp, först på bålen och därefter i ansikte, hårbotten och munhåla. Du kan också drabbas av hosta.

Källa: Folkhälsomyndigheten 

Vad händer om jag smittas som vuxen?

De som får vattkoppor först som vuxna kan bli betydligt sjukare och kan behöva virushämmande och starkare smärtstillande läkemedel. Även äldre barn kan drabbas hårdare. För vuxna kan det ta längre tid att bli frisk.

LÄS OCKSÅ: Svinkoppor - så skyddar du ditt barn

Behandling: Så lindrar du besvär

Vattkoppor är en självläkande sjukdom. Däremot kan du behöva lindra besvär som feber. Välj läkemedel med paracetamol, ibuprofen och acetylsalicylsyra bör inte ges till barn.

Det som är jobbigast för barnet är ofta klådan som följer de vätskefyllda blåsorna. Kliandet kan dessutom öka risken för ärr som består, även om risken är liten. Oftast syns de först på bålen och sprider sig sedan. Hur mycket blåsor man får kan variera, i upp mot en vecka kan nya blåsor dyka upp.

Man kan också få hosta, på grund av vattkoppor i luftrörens slemhinnor.

– Man kan hjälpa sitt barn genom att minska symtomen, oftast är det klådan som ger mest besvär. Då kan man badda med alsollösning, kylbalsam eller bara fukta med vatten. Det finns också receptfria läkemedel mot klåda och starkare, receptbelagda om man har mer besvär.

Enligt 1177 Vårdguiden bör hydrokortison undvikas eftersom det ökar risken för att blåsorna infekteras av bakterier.

Ett annat smart knep är att klippa barnets naglar för att undvika rivsår.

LÄS OCKSÅ: Vanliga barnsjukdomar: Så skiljer du på farliga och ofarliga symtom

Finns det ett vaccin?

Man kan vaccinera sig mot vattkoppor men det får man själv bekosta. Det är inget som allmänt rekommenderas till barn, men om man som vuxen inte haft vattkoppor kan det vara en idé att vaccinera sig. Om man inte haft vattkoppor som barn och i stället får det som vuxen kan man nämligen bli betydligt sjukare. Då behöver man ofta läkarvård.

LÄS OCKSÅ: Studie: Mässling förstör immunförsvaret

Vad händer om jag är gravid?

För de flesta är det ingen idé eller poäng med att försöka skydda sig mot vattkoppor.

– Det beror lite på vem man är. Friska barn behöver inte försöka undvika smitta. Däremot kan det vara känsligt för spädbarn vars mamma inte haft vattkoppor. Och för vuxna som inte haft vattkoppor som barn, då kanske man ska överväga att vaccinera sig, säger Line Sjöström, läkare och specialist i allmänmedicin på Carlanderska sjukhuset.

Har du redan haft vattkoppor som barn behöver du alltså inte känna dig orolig. Om du däremot inte vet huruvida du smittats tidigare eller inte kan det undersökas hos mödravårdscentralen.

Tidigt i graviditeten är risken för fostret väldigt liten. Senare i graviditeten finns viss risk för överföring till fostret, men det är först veckorna kring förlossningen som ett eventuellt insjuknande verkligen kan ställa till det. Enligt Folkhälsomyndigheten kan barnet då behandlas med antiviral behandling och i vissa fall immunglobulin för att lindra svår sjukdom.

LÄS OCKSÅ: Feber hos barn – 6 varningssignaler att se upp med

Hur länge ska mitt barn stanna hemma med vattkoppor?

Ditt barn kan återgå till förskolan när de inte har feber och orkar delta i aktiviteter igen. Olika förskolor kan ha olika regler för hur länge barnet ska ha varit symtomfri för att kunna återgå.

Det är ofta svårt att förhindra att smittan sprids på förskolan. När det första fallet upptäcks har fler sannolikt blivit smittade. 

Källa: 1177 Vårdguiden 

Vattkoppor som barn – bältros som vuxen

Man kan som sagt bara få vattkoppor en gång. Efter att man har haft vattkoppor finns viruset kvar i kroppen, men det är vilande och ger inga besvär och påverkar inte heller hälsan. Men den som har haft vattkoppor som barn kan som vuxen drabbas av bältros, det är vanligast bland personer över 50 år.

LÄS OCKSÅ: Så lindrar och undviker du höstblåsor

Vad är bältros och hur smittar det?

Foto: Shutterstock

Viruset som ger vattkoppor är en form av herpesvirus. Det innebär att viruset finns kvar i kroppen, oftast vilande exempelvis i nervrötter nära ryggmärgen eller hjärnan. Men det kan, av okända anledningar, aktiveras och då får man bältros. Man får bara bältros om man tidigare haft vattkoppor. De flesta som får bältros är över 50 år gamla.

Har man aldrig haft vattkoppor kan man inte få bältros, också kallat herpes zoster. En person med bältros kan inte heller smitta någon annan med bältros. Men någon som inte haft vattkoppor kan få det genom att smittas av någon som har bältros. Sjukdomen är inte särskilt smittsam, men kan smitta via direktkontakt med sårvätska från blåsorna.

– Viruset ligger som ett minne i nervcellsknutor längs ryggraden. Ofta vet man inte varför det löses ut. Ibland handlar det om nedsatt immunförsvar eller att man har någon annan sjukdom, ibland kan det utbryta när man har varit väldigt stressad.

Sjukdomen kan vara mycket smärtsam och går även under benämningen ”helveteseld”.

Bältros – vanliga symtom

• Brännande känsla på huden.

• Lätt feber och svullna lymfknutor.

• 2–3 dagar efter att smärtan startat, utvecklas små blåsor med svullen och röd bakgrund.

• När blåsorna går sönder bildas sår, som efterhand bildar skorpor. Efter 2–3 veckor faller skorporna av.

• Hos vissa, främst äldre, kan det göra ont flera veckor efter att skorporna fallit av. Smärtorna, som benämns postherpetisk neuralgi, kan bli mycket svåra.

Källa: Netdoktor 

Kan även drabba ögat

Bältros dyker oftast upp på bröst, rygg och mage. Men både halsen och ansiktet kan drabbas. När bältros dyker upp vid ögat kallas det enligt Netdoktor herpes zoster ophtalmicus. Eftersom sjukdomen bara drabbar ena delen av kroppen är det också bara ett öga som drabbas.

Ögat kan bli torrt och rött och du kan uppleva både suddig syn och bli känslig för ljus. Smärtan kan bli väldigt skarp och enligt 1177 Vårdguiden kan hornhinnan drabbas av inflammation vilket i förlängningen kan orsaka ärr och synnedsättning. Besvären kan bli långvariga även om de flesta blir bättre efter någon vecka.

LÄS OCKSÅ: Så vet du om ditt barn har tredagarsfeber

Är bältros farligt? Hur ser behandlingen ut?

Om du upplever smärta eller klåda kan du använda receptfria läkemedel, exempelvis Alvedon eller Panodil. Om detta inte hjälper kan du be om starkare alternativ på recept.

Klådan kan lindras med exempelvis kylbalsam, alsosprit eller svalt vatten.

Enligt Netdoktor är bältros inte en farlig sjukdom men kan göra mycket ont och smärtlindring är därför viktig.

Upplever du kraftig smärta eller känner dig väldigt sjuk och är över 50 år bör du uppsöka vård. Personer med nedsatt immunförsvar bör vara extra försiktiga eftersom sjukdomen kan sprida sig till inre organ och hjärnan, vilket är allvarligt. Om du får utslag nära ögat bör du uppsöka en ögonläkare.

4 frågor och svar om bältros

1. Var femte människa drabbas

Var femte person drabbas av bältros någon gång under sin livstid. Det är med andra ord en vanlig sjukdom. Alla som haft vattkoppor är mottagliga, men risken ökar ju äldre vi blir: Nästan hälften av alla rapporterade sjukdomsfall har inträffat i 60-årsåldern. Risken är även större bland personer med nedsatt immunförsvar, till exempel hiv-smittade och vissa cancersjuka.

2. Det visar sig på huden

För det mesta startar bältros med en intensiv smärta i ett begränsat område på huden. Efter ett par dagar uppkommer en rodnad på samma ställe. Så småningom utvecklas kliande blåsor kring de inflammerade nerverna, vanligen på ena sidan av överkroppen i form av ett bälte eller band. Men sjukdomen kan även involvera nervrötter på andra delar av kroppen, varför vätskefyllda blåsor ibland kan uppkomma kring nacken, ansiktet eller ögonen.

3. Det kan göra förbannat ont

Smärtan som uppstår i början av sjukdomsförloppet kan komma i stötar och känns ofta brännande. En del patienter har beskrivit upplevelsen av att något kryper under huden. I regel försvinner smärtan inom ett par månader, men hos äldre personer kan det bli kvar längre. Receptfria smärtstillande tabletter kan hjälpa ibland, men inte sällan behövs starkare utskrivna läkemedel för att lindra plågan.

4. Viruset är obotligt

När man väl drabbats av vattkoppor stannar det orsakande varicella zoster-viruset kvar i kroppen hela livet. Det ligger så att säga latent i nervtrådarna. Senare under livet kan det återaktiveras, vilket då resulterar i bältros. Man kan aldrig eliminera viruset från kroppen helt, däremot finns det effektiva mediciner som kan lindra blåsorna vid upprepat insjuknande. 

Hur länge har man bältros?

Enligt 1177 Vårdguiden brukar bältros läka av sig själv. Inom en till två veckor torkar blåsorna oftast ut och försvinner. Det kan dröja ytterligare någon vecka innan sårskorporna faller av. Enligt Netdoktor kan det emellertid uppstå komplikationer som leder till ihållande smärtor i flera månader eller år.

LÄS OCKSÅ: Vad är femte sjukan? Så vet du om ditt barn är drabbat

Vad är postherpetisk neuralgi?

När smärtan stannar kvar trots att utslagen försvunnit brukar det kallas postherpetisk neuralgi, vilket kan översättas till ”nervsmärtor efter bältros”.

Tillståndet uppstår hos mellan 5 till 30 procent av drabbade och ju äldre du är desto högre är risken. Även personer med nedsatt immunförsvar riskerar att drabbas.

Smärtan, som kan vara rejäl, går ofta i skov eller anfall och beskrivs som brännande, nästan som elektriska stötar. Därefter kommer klådan.

LÄS OCKSÅ: Körtelfeber? Så vet du om du är drabbad

Går det att ta vaccin?

Det går att vaccinera sig för bältros, vilket både minskar risken för sjukdomen och mildrar symtom om du ändå dabbas.

Enligt Netdoktor finns det i dag två olika vaccin mot bältros. 

Zostavax kan injiceras via en spruta hos personer som passerat 50 år. Vaccinet halverar risken för att drabbas hos personer över 60 år och hjälper dig att slippa långvariga symtom.

Shingrix är ett nyare vaccin på marknaden som ges i form av en spruta vid två olika tillfällen. Skyddet sägs vara runt 90 procent.

Vaccinen ingår inte i högkostnadsskyddet och måste finansieras på egen hand.

LÄS OCKSÅ: Så vet du om ditt barn lider av scharlakansfeber

Vad händer om jag får bältros som gravid?

Att drabbas av bältros under graviditeten är ovanligt. Och om du drabbas finns ingen risk för fostret. För att få bältros krävs att du haft vattkoppor och det innebär att även barnet bär på antikroppar.

Om du inte haft vattkoppor tidigare bör du däremot undvika personer som är sjuka i bältros eftersom du kan smittas med just vattkoppor.

LÄS OCKSÅ: Rotavirus och magsjuka – så skyddar du ditt barn

Kan man få bältros flera gånger?

Ja, tyvärr. Lyckligtvis är det ovanligt att drabbas av upprepade bältrosinfektioner, men det förekommer.