Trött och deppig? 5 orsaker och lösningar

Känner du dig trött, hängig och rentav deppig just nu?

För många svenskar innebär våren en nystart där varma känslor och påfylld energi ligger i fokus.

Men långt ifrån alla känner igen sig.

Med hjälp av fyra experter listar vi fem möjliga orsaker.

Torbjörn Åkerstedt. Foto: Niklas Björling / STRESSFORSKNINGSINSTITUTET

1. Din inre klocka är ur fas

Under våren förändras dagslängden i rasande fart, vilket har en stor inverkan på både våra energinivåer och vårt humör - något som brukar kallas "vårtrötthet".

– Längden på dagen förändras för snabbt för att vår biologiska klocka ska hänga med, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet och föreståndare på Stockholm Stress Center.

Att känna sig trött och hängig när våren gör sitt intåg är vanligt. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning drabbas på något sätt av omställningen.

Anledningen är att vår inre klocka, den som styr dygnsrytmen, inte är med på noterna.

Några procent av svenskarna drabbas dessutom av något som brukar kallas årstidsbunden depression, eller seasonal affective disorder (SAD) på engelska. Då är besvären återkommande och svårare.

VAD KAN MAN GÖRA?

Åkerstedt menar att det går att lura den inre klockan genom att börja exponera sig för ljus en tid före omställningen, då stabiliseras tillståndet.

– Ut och ta en promenad tidigt på morgonen. Börja med det i slutet på februari eller början av mars.

På så vis får du även motion vilket alltid är bra när du är trött och deppig.

Depressioner kopplade till årstidsväxlingar behandlas på samma sätt som "vanliga" depressioner med läkemedel och olika psykologiska behandlingar. Det förekommer även ljusterapi.

 

Maria Farm. Foto: Cornelia Nordström

2. Du förväntas vara pigg och glad

Våren är en tid för glädje, nystart och förälskelse. Det är helt enkelt en förväntan i luften. Härligt va? Tyvärr inte för alla. Många upplever i stället en stor press.

– Det blir ett samspel mellan psykologi och den inre klockan, som vissa är extra känslig för, säger Maria Farm legitimerad psykolog och KBT-terapeut.

 

Nedstämdhet i samband med årstidsskiftningar är vanligare på hösten, men förekommer även om våren. Som tidigare nämnt är biologiska effekter en stor faktor, men enligt psykologen Maria Farm finns även psykologiska aspekter att ta i beaktning.

Hon har själv träffat flera klienter som upplever mörka tankar när vi går mot ljusare tider. Du kanske inte är där du vill i livet, vantrivs på ditt jobb eller drömmer om att bilda familj trots att du fortfarande är singel.

– Och så ser du alla nyförälskade par som går omkring i solen. Det är så starka vändningar i Sverige. Nu ska vi må så bra! Allt ska vara så underbart, säger Maria Farm.

– Detta kan upplevas som plågsamt och tankar om att man är onormal dyker upp.

VAD KAN MAN GÖRA?

Enligt Maria Farm är det viktigt att hålla fast vid sina rutiner. Försöka sova som vanligt, inte vända på dygnet när det blir ljusare och inte dricka för mycket alkohol. Försök tuffa på helt enkelt och se till att få tillräckligt med motion.

– Det brukar hjälpa jättemycket. Försök ta hand om dig själv.

Det kan också vara ett tillfälle att faktiskt ta tag i tankarna som dyker upp: Jobbar du med det du vill? Hur ser din relation ut?

Om det finns saker i ditt liv du verkligen vill förändra ska du våga lyfta dessa. De som inte har tyngd kommer klinga av efter ett tag.

LÄS OCKSÅ: 5 tidiga tecken på utbrändhet

 

 

Kerstin Landin-Wilhelmsen

3. Din sköldkörtel fungerar inte som den ska

Trötthet och deppighet kan ha en myriad av orsaker. En sådan är oupptäckt hypotyreos. Sjukdomen är inte årstidsbunden, men kan märkas i samband med att utomhusaktiviteterna blir fler. 

– Du vill gå ut och ha kraft, men orkar inte ens påta i trädgården, säger Kerstin Landin-Wilhelmsen, professor och överläkare på Sahlgrenska Akademin.

 

Sköldkörteln sitter på halsens framsida och styr bland annat ämnesomsättningen.

Hypotyreos innebär att denna viktiga körtel producerar för lite hormoner vilket leder till att kroppen går på lågvarv.

Symtomen kan vara svårtydda och innefattar allt från trötthet och depression till frusenhet, förstoppning och viktökning.

VAD KAN MAN GÖRA?

Lyckligtvis går det att ställa diagnos via ett enkelt blodprov.

– Om man misstänker hypotyreos ska man gå till sin vårdcentral. De är väldigt duktiga på detta och tänker alltid på det, säger Kerstin Landin-Wilhelmsen.

Efter diagnos behandlas du med hormonersättning. Enligt 1177 Vårdguiden krävs ofta livslång behandling med läkemedel.

LÄS OCKSÅ: Trött hela tiden? 7 vanliga diagnoser

 

 

Foto: iStock

4. Du är allergisk

När våren slår ut i blom kommer pollenchocken som ett brev på posten. Förutom nästäppa, rinnig snuva och ögonkli är även trötthet och nedstämdhet vanliga symtom.

– Det är nästan som att ha en infektion. Man känner sig olustig, trött och orkeslös, säger pollenexperten Åslög Dahl.

Många känner till att de är allergiska och kan därför koppla sina symtom till pollen. Men långt ifrån alla har en diagnos vilket kan göra det hela förvirrande.

– Det kan kännas som en förkylning som inte släpper eller allmän hängighet, säger Åslög Dahl, som forskar om pollen vid Göteborgs universitet.

Pollenallergi debuterar ofta tidigt i livet, men kan även dyka upp senare - framför allt efter en jobbig pollenvår. Det är också vanligt att nyinflyttade svenskar utvecklar pollenallergi eftersom de är vana vid en helt annan flora.

Det finns också forskning som visar att personer utan allergi kan uppleva problem.

– När det är riktigt höga pollenhalter anser man att även icke-allergiker kan känna av tröttheten, säger Åslög Dahl.

– Då är det nog bara att vänta ut det. Det är ändå skönt att veta vad det beror på och att det är ofarligt.

VAD KAN MAN GÖRA?

Vänd dig till en vårdcentral för att identifiera vad du är allergisk mot.

En läkare kan därefter hjälpa dig välja rätt medicin.

Vid besvärlig allergi finns alternativet att vaccinera sig.

 

Kerstin Landin- Wilhelmsen.

5. Du har D-vitaminbrist

Hos en liten del av befolkningen kan trötthet under våren bero på låga nivåer av D-vitamin. Om du tillhör en riskgrupp är det därför viktigt att du får i dig tillräckligt.

D-vitamin är oerhört viktigt för att kroppen ska fungera. Vi får bland annat i oss det via kosten, men den absolut bästa och största källan är solen. Och efter en lång och mörk vinter kan depåerna vara tömda.

En normalfrisk person ligger sällan i riskzonen, däremot finns ett antal grupper som är särskilt utsatta, enligt Kerstin Landin- Wilhelmsen, professor och överläkare på Sahlgrenska Akademin.

• Personer som opererats i mag-tarmkanalen. Exempelvis vid fetma, inflammatorisk tarmsjukdom eller magsår.

• Äldre personer med dåligt kostintag som sällan vistas ute.

• Mörkhyade personer från ekvatorial-länderna.

LÄS OCKSÅ: D-vitamin – så får du i dig det varje dag

Kerstin Landin-Wilhelmsen ligger själv bakom en studie som visar att 73 procent av somaliska kvinnor i Göteborg lider av uttalad D-vitaminbrist. Då hjälper varken kost eller utomhusvistelse i vårt klimat under vintern. I stället krävs tillskott ordinerat av läkare.

Vid bristtillstånd minskar mineraliseringen i skelettet och benen mjukar. Detta kan leda till rakitis, som tidigare hette engelska sjukan.

VAD KAN MAN GÖRA

D-vitamin går som sagt att få i sig via kosten. Bland annat innehåller fet fisk som lax och makrill mycket av vitaminet samt marina fetter som är gynnsamma. Även ost och mjölk är ofta berikade med vitamin D.

– Men solen är absolut den enskilt viktigaste faktorn. Huden omvandlar solens strålar till vitamin D. Man kan aldrig bli förgiftad av solen, bara bränd! Men det räcker med att vistas ute 15 min och visa ansikte och handryggar dagligen. Så ta en promenad och du laddar "vitamin D-batterierna", säger Kerstin Landin-Wilhelmsen.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Topphälsa + härlig hudvård för 199 kr. Köp nu!