När vintersolståndet infaller går vi äntligen mot ljusare tider.
Christian Benedict, sömnforskare och docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.
1 AV 2
När vintersolståndet infaller går vi äntligen mot ljusare tider.
Foto: Shutterstock
2 AV 2
Christian Benedict, sömnforskare och docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.
Foto: MAGNUS BERGSTRÖM / UPPSALA UNIVERSITET

Vintersolståndet 2021: Så påverkas du av ljuset

Vintersolståndet 2021 infaller tisdagen den 21 december klockan 16.58. Då genomlider vi årets kortaste och mörkaste dag – men sen väntar äntligen ljusare tider.

– Dagsljuset är väldigt viktigt för oss, säger Christina Benedict, sömnforskare och docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.

När det är mörkt och kallt ute går livet på halvfart för många. Soltimmarna är försvinnande få, om ens existerande och att humöret och energinivåerna sjunker är därför inte så konstigt.

– Just nu är det många som har det väldigt jobbigt, det är svårt att få dagsljus överhuvudtaget, säger sömnforskaren Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Av den anledningen är det en glad och efterlängtad nyhet att vintersolståndet äntligen är här. 

Datum för vintersolståndet

Under skottår infaller vintersolståndet den 21 december, det gäller även det andra och tredje året i skottårscykeln. Det fjärde året infaller vintersolståndet 22 december.

Detta är emellertid under förändring. År 2047 infallet vintersolståndet 22 december, därefter kommer det alltid vara 21 december som gäller fram till 2084 – då infaller solståndet i stället 20 december under skottår. 

Skulle Sverige fatta beslut slopa sommartid är det åren 2051 och 2088 som gäller.

 

2016: 21 december klockan 11.44

2017: 21 december klockan 17.28

2018: 21 december klockan 23.23

2019: 22 december klockan 05.19

2020: 21 december klockan 04.19

2021: 21 december klockan 10.02

2022: 21 december klockan 22:48

2023: 22 december klockan 04.27

 

Enligt SMHI kan beräkningsmetoder skilja sig mellan olika källor, därför kan klockslagen också se annorlunda ut beroende på var man letar.

 

Källa: SMHI

Vad menas med vintersolståndet?

Vintersolståndet innebär något förenklat att jordaxeln lutar så långt bort från solen som möjligt och vår närmsta stjärna står som lägst på himlen. Det innebär att vi på norra halvklotet genomlider årets kortaste och mörkaste dag.

Men inget ont som inte för något gott med sig. Redan dagen därpå, den 22 december 2021, blir det ljusare igen, även om det bara handlar om någon extra minut.

– Dagsljus är en väldigt viktig signal för kroppen. Ljus har en omedelbar påverkan på dig, den har en uppiggande effekt, säger Christian Benedict.

Det finns förstås lokala skillnader. Allra längst i norr tar det längre tid för ljuset att få fäste. Dagarna fortsätter sedan bli längre och längre fram till sommarsolståndet, då solen står som högst på himlen.

Vintersolståndet i historien

Enligt Institutet för språk och folkminnen har vintersolståndet en relativt luddig historia. Sannolikt hade den specifika tidpunkten ingen särskild betydelse i det svenska bondesamhället, i stället verkar det mesta handla om Tomasdagen som infaller just den 21 december. 

Det har också gjorts kopplingar till den fornnordiska offerfesten Midvinterblot, men enligt Nordiska museet finns väldigt lite vetenskapliga belägg för att den typen av ritualer ens ägt rum.

 

Källa: Institutet för språk och folkminnen (Isof), Nordiska museet.

Expertens tips: Så tar du dig igenom mörkret

I de norra delarna av världen är vanligare med så kallade årstidsbundna depressioner. Hos många startar besvären redan under hösten och varar sedan genom vintermörkret.

Men mörkret kan påverka vem som helst. Lyckligtvis finns det vissa saker du kan göra för att hjälpa både sömnen och energinivåerna på traven. Om du har möjlighet är det förstås optimalt att utnyttja de få soltimmar som finns – exempelvis genom att promenera på lunchen eller ta en morgonkaffe utomhus.

– Men det är inte bara ljuset som hjälper oss att må bättre. Fysisk aktivitet blir ännu viktigare när ljuset inte är tillgängligt. Samma sak gäller för regelbundna måltider och sovtider, säger Christian Benedict.

– Och social närhet måste alla ha, vi ska inte gå i idé.

Enligt Benedict blir vi också mer känsliga för artificiellt ljus om kvällen. Skärmar och starka lampor kan störa sömnen under vinterhalvåret.

Däremot kan det vara ett bra val att använda en ljusterapilampa tidigare under dagen.

– De används vid höst- och vinterdepressioner. Du kan använda den någon timme efter du vaknat, kanske när du äter frukost.