Sömnparalys – så undviker du att drabbas
Sömnparalys eller sömnförlamning kan vara ett oerhört obehagligt tillstånd.
Förutom att inte kunna röra dig eller prata kan du drabbas av hallucinationer, kvävkänslor och tryck över bröstet.
– Det kan vara så ångestframkallande att du blir rädd för att sova igen, säger sömnforskaren Christian Benedict.
Här förklarar han varför vi drabbas, hur du undviker återkommande problem och om det kan vara farligt.
Du vaknar mitt i natten och ser en skepnad närma sig i ögonvrån. Du grips av panik och försöker fly men är som förstelnad. Du kan inte ens röra ett finger och när du försöker skrika händer ingenting.
För några hundra år sedan hade man sannolikt skyllt på nattmaran, ett övernaturligt väsen som hemsökte sovande personer.
I dag har det skräckinjagande fenomenet fått en mer vetenskaplig förklaring – sömnparalys, ett förvirrande tillstånd mellan vakenhet och sömn.
– Hjärnan fungerar inte som en strömbrytare där du tänder och släcker, den behöver tid för att acklimatisera sig. Delar av hjärnan vaknar i olika hastighet, säger Christian Benedict, sömnforskare och docent vid Institutionen för neurovetenskap på Uppsala universitet.
LÄS MER: Vaknar du med ångest på natten? Expertens lösning
Vad är sömnparalys?
Sömnparalys inträffar antingen vid insomnandet eller uppvaknandet, där det senare är vanligast. Du upplever dig själv som mentalt vaken men kroppen tycks fortfarande sova.
Orsaken bakom fenomenet är en inbyggd säkerhetsmekanism. När vi går in i REM-sömn stänger hjärnan nämligen av stora delar av våra viljestyrda muskler.
LÄS MER: 5 oväntade vanor som kan leda till mardrömmar
Detta för att vi inte ska leva ut våra drömmar i verkligheten och råka skada oss själva.
– Under paralysen kan vi inte använda våra muskler, med två undantag. Diafragman, som är viktig för andningen och ögonmusklerna. När vi vaknar från drömnsömn kan det hända att paralysen fortsätter under en viss tid under vakenheten, säger Benedict.
Kortfattat kan man alltså säga att motoriken antingen stängs av för tidigt eller slås på för sent – vilket resulterar i tillfällig kroppslig förlamning.
– Det kan handla om några sekunder upp till flera minuter.
Vissa upplever hallucinationer
Som om inte förlamning vore nog kan sömnparalys sammanfalla med hallucinationer, ofta av skräckinjagande karaktär. Du kan exempelvis höra främmande röster eller se gestalter som rör sig i rummet. Dessa kallas antingen hypnagoga hallucinationer (vid insomnandet) eller hypnopompa hallucinationer (vid uppvaknandet) beroende på när de infaller.
– Att vakna ur en dröm och inte kunna röra dig kan upplevas som fruktansvärt. Och att se figurer i sovrummet blir ännu mer ångestframkallande, säger Benedict.
Även här fastnar hjärnan i ett läge mellan sömn och vakenhet, där dröminnehåll från REM-sömnen kan följa med in i verkligheten.
– Om du jagas av någon i drömmen så är det inte så att samma person jagar dig i sovrummet. Men det kan fortfarande uppstå en sorts spillover-effekt, kanske en obehaglig känsla som följer med.
– Obehaget av att inte kunna röra dig kan också trigga fantasin ytterligare.
Sömnparalys i folktron
Genom historien finns många exempel på övernaturliga väsen som i dag kan kopplas till begreppet sömnparalys. Många av dem har en fäbless för att sitta på folks bröst, vilket skapar andnöd – ett av flera vanliga symtom under pågående sömnparalys.
Inom nordisk folktro har vi den ökända nattmaran som fått ge namn åt ordet mardröm.
Enligt kristen tradition finns demoniska varelser, succubus och incubus, som hemsöker sovande. I Västindien är det Kokma, anden av ett dött barn, som attackerar.
Och i Kina och Japan kallas fenomenet Gui Ya respektive Kanashibari.
Även mer sentida fenomen, som utomjordiska bortföranden, kan i vissa fall kopplas till sömnparalys.
Källa: Studien Sleep paralysis and folklore.
Hur känns det att ha sömnparalys?
För den som drabbas är sömnparalys ofta en djupt obehaglig upplevelse. Känslor av maktlöshet och panik över att inte kunna röra sig eller andas är vanliga. För de som drabbas av hallucinationer kan det handla om ren och skär skräck.
Beatrice Parck, 42, har lidit av återkommande sömnparalyser med hallucinationer under stora delar av livet.
– Det kan vara både människor som man känner igen, det kan vara bara helsvarta skuggor, och det kan vara människor som du ser jättetydligt men som du inte känner igen och du vet inte var du skulle ha fått utseendet ifrån. Men oftast är det svarta figurer man ser som står vid sängen eller i dörrkarmen, berättar hon för Expressen.
Vid första tillfället kan det vara extra läskigt, särskilt om det sammanfaller med hallucinationer.
Ludger Grote, docent och överläkare vid Sahlgrenskas sömnmedicinska avdelning, har tidigare förklarat för Hälsoliv att drabbade tror att de fått en stroke eller lider av psykisk ohälsa.
Hur undviker man sömnparalys? Vanliga riskfaktorer
Det finns en myriad av möjliga orsaker relaterade till sömnparalys. Precis som vid många andra sömnproblem är oregelbundna sömnrutiner och sömnbrist vanliga bovar.
– Se över dina sovtider och prioritera nedvarvning innan du ska sova. Var försiktig med alkohol och koffein, säger Christian Benedict, sömnforskare och docent vid Institutionen för neurovetenskap på Uppsala universitet.
Han tipsar också om att skriva en lista över allt du gjort klart under dagen och allt du har kvar att göra – en metod som för många kan fungera avslappnande och främja bättre sömn.
Om du drabbas av sömnparalys för första gången kan det vara läge att undersöka vad som förändrats i livet. Du kanske börjat med en ny medicin eller är mitt uppe i en stressig period.
– När har jag problematiken? Har något förändrats sig i livet? Det är viktiga frågor att ställa sig, säger Benedict som själv drabbades av sömnparalys när han flyttade till Sverige.
LÄS MER: Sömnforskaren krossar 7 myter om sömn
Kan sömnparalys vara farligt?
Sömnparalys är vanligt. Uppskattningen av antalet som drabbats vid ett enstaka tillfälle varierar mellan 8 procent och 50 procent. Men det saknas tillförlitliga data. Av dessa är det endast någon få procent som har återkommande problem.
Tillståndet i sig är helt ofarligt även om det kan vara obehagligt för den drabbade. Däremot kan det få konsekvenser.
– Det kan leda till att du får svårt att somna och sova och utvecklar en sömnproblematik, vilket inte är önskvärt, säger Christian Benedict.
Personer med den neurologiska sjukdomen narkolepsi drabbas oftare av sömnparalys. Enligt Socialstyrelsen handlar det om ungefär var fjärde person.
