Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>HÄLSA

Publicerad 27 mar 2015 16:26

Sommartid! Professorn: Du får en lätt jetlag

Övergången till sommartid, en tid vi har sju månader om året, rubbar vår sömncykel en aning.

Övergången till sommartid, en tid vi har sju månader om året, rubbar vår sömncykel en aning.

Foto: George Tsartsianidis

Natten mot söndag är det dags igen – klockan ska ställas fram en timme.

Sommartiden påverkar oss som biologiska varelser.

När vi vaknar på söndag morgon är klockan en timme mer än vanligt. Den kroppsliga effekten är ungefär som att resa till Helsingfors och få en lätt jetlag.

– Egentligen är det inte så mycket att bråka om, men det finns marginella effekter, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska institutet och Stressforskningsinstitutet.

 

LÄS OCKSÅ: Sommartid - det här händer när din dygnsrytm rubbas

 

Övergången till sommartid, en tid vi har sju månader om året, rubbar vår sömncykel en aning. Normalt når människans biologiska klocka sin bottennivå klockan fyra på natten, då ämnesomsättningen är som lägst. Men tidsomställningen gör att denna lägsta punkt till en början hamnar klockan fem på morgonen, i stället för som sagt klockan fyra. Det gör att den lite lägre ämnesomsättningen drar in på dagen, vilket kan göra oss trötta, berättar Torbjörn Åkerstedt.

Förändringen blir mest kännbar för personer som är känsliga, till exempel människor med extremt små sömnbehov och för kvällsmänniskor. Det finns också studier som visar på en liten ökning av trafikolyckor samt hjärtinfarkter, berättar han vidare.

– Men det är en mindre ökning som man inte ska överdriva, säger han.

 

LÄS OCKSÅ: Sömn: Därför kan det vara farligt att sova för mycket

 

För egen del tycker han att det är onödigt med två olika tider.

– Det har aldrig funnits några riktigt bra argument för vad som är vinsterna. Visst, vi får mer ljus på eftermiddagarna, men det är inte en sådan stor sak. Men nu är vi ju med i EU så det är svårt att slingra sig ur det, säger han.

Tidscoachen Dorotea Pettersson håller med i resonemanget. I sin roll som tidscoach jobbar hon med att hjälpa folk att strukturera sina dagar, framför allt genom att kliva upp en timme tidigare på morgnarna. Hon ser att tidsomställningarna två gånger om året kostar energi och ruckar på goda rutiner, till exempel tidigare uppstigning.

– För deprimerade personer och personer med hjärtfel kan den här övergången bli verkligt jobbig. Och för småbarn och deras föräldrar. Den mest universella lösningen vore att slopa den helt, säger Dorotea Pettersson.

Planering är bästa sättet att möta förändringen, tycker hon. Till exempel genom att på lördag kväll lägga sig en timme tidigare.

Relaterat