Texturerade bröstimplant är den vanligaste formen som opereras in i dag.
Texturerade bröstimplant är den vanligaste formen som opereras in i dag. Foto: Shutterstock

Ylva, 50, efter cancerlarmet: ”Kan absolut inte ha kvar dem i kroppen”

Nyligen avslöjades att vanliga bröstimplantat kan orsaka en ovanlig typ av lymfcancer.

En av många som nu valt att ta bort sina implantat är Ylva Rybén, 50.

– Hade jag förstått det här hade jag aldrig någonsin gjort operationen.

Men hur stor är risken att faktiskt drabbas? Hur farliga är bröstimplantaten egentligen?

Är mina bröstimplantat farliga? Efter de senaste åren är det en fråga som många som låtit operera brösten säkert ställt sig. 2011 larmade myndigheter om läckande silikonimplantat, av ett märke som ungefär 2500 svenskar hade inopererade vid tidpunkten. 

2017 kom ett nytt larm, som berör betydligt fler, nämligen att den vanligaste typen av bröstimplantat på marknaden kan orsaka en form av lymfcancer, anaplastiskt storcellslymfom, också kallat BIA-ALCL. En kartläggning av USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet FDA har kunnat lokalisera drygt 600 fall kopplat till bröstimplantaten i världen. I Sverige finns sex dokumenterade fall och ett dödsfall rapporterat. 2015 avled en kvinna av BIA-ALCL.

– Hade jag förstått att det här kunde utvecklas till cancer hade jag aldrig någonsin gjort operationen, säger Ylva Rybén, 50, som efter larmet bestämt sig för att ta ut sina implantat.

2013 gjorde hon en bröstoperation på privat klinik och fick då texturerade implantat av franska märket Allergan. Det är just de texturerade makroimplantaten som har visat sig vara kopplat till cancern.

I slutet av 2018 gick franska läkemedelsverket ut med att avråda från texturerade implantat, och Allergan-implantaten drogs också tillbaka från den europeiska marknaden. Men i Sverige har läkemedelsverket bedömt att det är för tidigt att gå ut med rekommendationer.

– Det finns fakta som talar för att den här texturerade ytan kan ha lite mer benägenhet att ge en speciell form av lymfom som är oerhört sällsynt, säger Carolin Freccero, före detta sektionschef och överläkare vid Plastikkirurgiska kliniken på Skånes universitetssjukhus samt sekreterare i läkarorganisationen Svensk plastikkirurgisk förening, där riskerna med implantaten nu diskuteras flitigt.

LÄS OCKSÅ: Therese valde bort implantat efter bröstcancern

Får bekosta operationen själv

Redan innan hon fick veta om cancerrisken hade Ylva Rybén upplevt hälsoproblem som hon tror är kopplade till implantaten, men när hon nåddes av nyheten om BIA-ALCL kände hon att det var dags att agera. Genom kliniken som opererat henne fick hon en remiss för att göra en magnetkameraundersökning och ett ultraljud. De visade inget avvikande, men trots det vill Ylva inte ha kvar implantaten.

– Det är rädslan för cancer som är den största drivkraften till att jag absolut inte kan ha kvar de här i kroppen, säger hon.

Ylva Rybén genomgick en bröstoperation 2013, men efter larmet om cancer har hon bestämt sig för att ta ut dem. Foto: Privat

Om undersökningarna visat på något avvikande kopplat till implantaten hade kliniken bekostat en operation för att ta ut implantaten, men nu är det upp till Ylva själv att betala. Det är en omfattande operation som kommer att kosta henne mer än att sätta in dem, runt 90 000 kronor. Det är ett pris hon är villig att betala, även om hon känner sig lurad.

– Det är ju inte jag utan kliniken som valt de här implantaten, och rekommenderat dem som de bästa på marknaden, att man kan ha dem livet ut och att det inte är farligt, säger Ylva Rybén.

Hur farligt är det?

Men hur farliga är de texturerade implantaten? De texturerade implantaten är i dag standard inom den offentliga vården och enligt Bröstimplantatregistret BRIMP är dessa de vanligaste implantaten. Enligt årsrapporten från 2017 tycks kännedomen om BIA-ALCL inte ha förändrat fördelningen. Enligt Europeiska förening i plastikkirurgi handlar det om cirka ett fall av BIA-ALCL på 16 000 operationer i Europa. Det varierar över länder, från ett fall på 6 000 till ett fall på 32 000.

– Man ska ta det på allvar, det är en risk som finns även om den är oerhört liten. Historien har lärt oss att så här tidigt i en process att det är svårt att veta vilka åtgärder som är adekvata, men blir det en uppenbar risk behöver vi ta ett nationellt grepp, säger Carolin Freccero.

Inom vården finns i nuläget ingen plan på att överge de texturerade implantaten, enligt Freccero.

– Just nu har det inte skett ett paradigmskifte, att vi använder andra proteser, men jag skulle gissa att det är en diskussion som kommer att föras på samtliga kliniker. I Frankrike har man lämnat för säkerhets skull, men vad ska man då ha i stället? Man vill ju i så fall ha ett bättre alternativ, både vad gäller cancerrisken men också andra komplikationer.

Carolin Freccero är överläkare vid Plastikkirurgiska kliniken på Skånes universitetssjukhus samt sekreterare i läkarorganisationen Svensk plastikkirurgisk förening Foto: Viktor Holm

Något paradigmskifte syns inte heller hos de privata klinikerna. I ett skriftligt uttalande från november 2018 gör Svensk förening för estetisk plastikkirurgi klart att de, tillsammans med internationella kolleger, gjort bedömningen att bröstimplantat i regel är säkra, men i sällsynta fall kan leda till komplikationer, som då ska tas på allvar. De framhåller att BIA-ALCL i de flesta fall är behandlingsbart. Men de framhåller också att riskerna med bröstimplantat är något som är viktigt att forska vidare på.

Däremot har föreningen sedan 2016 manat sina medlemmar till att vara försiktiga med grövre typer av texturerade implantat, så kallade makrotexturerade. 

LÄS OCKSÅ: 6 tidiga tecken på bröstcancer

Samtidigt är texturerade implantat inte bara av ondo. Anledningen till att implantat med ruggad yta används oftare än släta är för att de minskar risken för kapselkontraktur, det vill säga att brösten blir deformerade under läkningsprocessen.

– Kroppen behandlar allt främmande material på samma sätt, den gör inte skillnad på en rosentagg eller en silikonprotes, utan bildar en ärrliknande vävnad kring det så att det blir en så kallad kapsel. Men med dessa implantat minskar kontaktytan och således risken för att bröstet kapslas in och blir hårt, säger Carolin Freccero.

Orolig? Symtom och behandling

Det vanligaste symtomet på BIA-ALCL är att ena bröstet svullnar upp och blir vätskefyllt. Cancerformen uppträder oftast bara på ena sidan och gör inte ont.

– Det kan misstas för en infektion i bröstet, vilket inte är helt ovanligt när man har implantat. Då brukar bröstet bli rött, varmt och ömt och man brukar känna sig allmänt sjuk, så är det inte med BIA-ALCL, säger Freccero och tillägger:

– Med den kunskap vi har i dag ligger det nära till hands att ta prover för att utesluta BIA-ALCL om en patient kommer in med ett vätskefyllt bröst, men i de allra flesta fall är det inte cancer.

Om man har texturerade implantat och har frågor eller oroar sig för att något inte står rätt till med dem ska man i första hand vända sig till den läkare eller klinik som utförde operationen.

– Man kan alltid ringa till den doktor som gjort operationen och förhöra sig, det tror jag inte att någon nekar till i dagens läge.

Samma sak gäller om bröstet svullnar. 

– Vanliga komplikationer hänvisas alltid till de som utfört behandlingen, men finns det en misstanke om cancer skickas man vidare till sjukvården.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Topphälsa + bok av Annika Sjöö för 199 kr. Köp nu!