Träning hårt kan lindra din reumatism
Intensiv träning kan minska inflammationen hos reumatiker – och samtidigt minska riskerna för att få hjärt- och kärlsjukdomar. Det visar en ny studie från Umeå universitet.
– Patienterna visade tecken på minskad sjukdomsaktivitet och färre ömma leder efter träningsperiodens slut, säger Kristina Hörnberg, doktorand i reumatologi.
Förr trodde man att man rörelse vid inflammation var något farligt och att det kunde förvärra situationen. Men på senare år har det blivit allt tydligare att träning tvärtom kan lindra problemen. Nu visar en ny studie från Umeå universitet att möjligheterna för intensiv konditionsträning för reumatiker är större än man trott.
I studien har man låtit ett antal patienter delta i intensiv spinningträning och mätt effekterna, som enbart varit goda. Patienterna förbättrade sin syreupptagningsförmåga och samtidigt dämpades inflammationen i kroppen.
– Vi kunde inte se några negativa konsekvenser av den tuffa träningen. Patienterna visade tecken på minskad sjukdomsaktivitet och färre ömma leder efter träningsperiodens slut, säger Kristina Hörnberg, doktorand i reumatologi, som gjort studien.
Fler kan delta än man tror
Enligt Kristina Hörnberg kan fler än man tror vara med på högintensiv träning.
– Det är träning som fungerar för fler än man tror. Det var en stor bredd i hur stora funktionsnedsättningar patienterna hade, vi hade människor som hade proteser och som var stelopererade i leder och ändå kunde delta.
LÄS MER: Livsmedlen som kan lindra reumatism
Hörnberg påpekar dock att träningen inte behöver vara tuffa spinningpass – så länge man får upp flåset gör det skillnad i kroppen.
Förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar
Människor som lider av ledgångsreumatism får inte bara en begränsad rörelseapparat, utan löper också minst 50 procent högre risk än andra att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Därför är det extra viktigt med rörelse för reumatiker, menar Kristina Hörnberg.
– Vi vet att både fysisk aktivitet och syreupptagningsförmåga oberoende av varandra är starkt relaterade till risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Det är väl studerat att träning ger goda effekter och påverkar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, säger hon.
Expertens tre träningstips för reumatiker
Kristina Hörnberg har jobbat som sjukgymnast inom reumatologin i 30 år. Här är hennes tips för hur man kan träna trots att man har sjukdomen.
Hitta träningen som passar dig
– Hitta en träningsform som passar just dig. Att förändra ens beteende och bibehålla en nivå av fysisk aktivitet är svårt även för oss friska, men har man en sjukdom som ofta medför smärta och trötthet har man fler trösklar att kliva över. Allt är bättre än inget.
Toppa med konditionsträning
– Om det är möjligt: toppa träningen med lite mer intensiv träning. Konditionsträning med högre puls någon gång i veckan. För att man ska påverka syreupptagningsförmågan måste man komma upp i mellan 60-80 procent av maxpuls. Testa även att lägga till någon typ av styrketräning då och då, så man får ett bra stöd för sina leder.
Lyssna på kroppen
– Bland patienter finns så många hinder och så mycket rädsla kring att röra på sig. Jag tror därför inte på att begränsa någon, prova i stället försiktigt i början och se hur kroppen reagerar. Tänk på att det kan finnas svängningar i sjukdomen: vissa perioder känns det bra och sedan hamnar man i en svacka då man blir känslig för belastning och av att träna. Då kan man fråga om råd hos en sjukgymnast.
Kosten kan också spela roll
Medelhavskost
Det finns vissa studier som pekar på att kost rik på fibrer, frukt och grönt kan dämpa sjukdomsaktiviteten hos reumatiker och minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Fet fisk
Omega 3 finns det gott om i fisk som lax, makrill och sill. Omega 3-fetterna har en liten dämpande effekt på reumatiska sjukdomar. Väljer du fisk i stället för kosttillskott i form av omega 3 får du även i dig andra nyttigheter som D-vitamin.
Dra ner på rött kött
Enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNS, är rådet att dra ner på rött kött, charkprodukter och salt.
Källa: Björn Sundström, forskare och kostvetare, Livsmedelsverket.
