Från huggormsbett, blodsugande fästingar, stick från geting, mygg och broms – till giftiga växter. Här reder sjuksköterskan ut hur du ska agera om oturen är framme.
Från huggormsbett, blodsugande fästingar, stick från geting, mygg och broms – till giftiga växter. Här reder sjuksköterskan ut hur du ska agera om oturen är framme. Foto: Shutterstock

Stick, sår och bett – då kan det bli riktigt farligt

Huggormsbett, blodsugande fästingar, stick från geting, mygg och broms, giftiga växter.

Nej, sommaren är inte bara sol, grillkvällar och lata dagar på stranden. 

– Jag blev själv biten av en bebishuggorm. Bettet tog i fingret, men hela armen svullnade upp. Det blev lite dramatiskt, berättar Annika Nilsson, sjuksköterska vid Uppsala närakut Aleris.

Här reder hon ut hur man ska agera om oturen är framme i sommar, i vilket skede man ska söka vård – och när det kan bli farligt. 

FÄSTINGAR

Fästingar finns numera över nästa hela landet. Foto: SHUTTERSTOCK

Det har skett en närmast explosionsartad utbredning av fästingar i Sverige. De blodsugande småkrypen kan orsaka både borrelia och TBE – sjukdomar som riskerar att ge den som drabbas livslånga men.

– Många söker vård hos närakuten så fort de har fått en fästing. Men det man behöver man inte göra. Om man är orolig för fästingburna sjukdomar så visar de sig först lite senare i förloppet. Hittar man en fästing på huden så ska man plocka bort den – det är rekommendationen. Även om man inte får bort hela krypet så behöver man inte primärt söka vård för det, säger Annika Nilsson, sjuksköterska och verksamhetschef vid Uppsala närakut Aleris.  

Kommer inte att bli mer sjuk för att exempelvis en del av av fästingen blivit kvar

Annika Nilsson jämför med en sticka. 

– En sticka ger en lokal infektion, det är något kroppen inte vill ha. Vare sig det handlar om en sticka eller en fästing, så kommer den så småningom att leta sig ut ur huden. För att snabba på den processen kan man lägga på ett alsolspritförband. Man kommer inte att bli mer sjuk för att exempelvis en del av av fästingen blivit kvar i huden, säger Annika Nilsson.

I inledningsskedet behöver man inte vara rädd för vare borrelia eller TBE, enligt Annika Nilsson:

 – En del tänker: ”Nu kommer jag att få fästingburen hjärninflammation bara för att huvudet sitter kvar i huden.” Om fästingen bär på sjukdom så förs den över vid bettet. Det kan man alltså inte göra någonting åt. 

Annika Nilsson är sjuksköterska och verksamhetschef vid Uppsala närakut Aleris. Bilden till höger visar ringen som indikerar borreliainfektion – erytema migrans.

TBE Kan debutera långt senare

Det är vanligt att få en viss rodnad i huden efter ett fästingbett, men om rodnaden inte beror på borrelia är den ofta lite mindre och går snabbt över, enligt 1177 Vårdguiden.

– Det händer att patienter med fästingbett inte ens märkt att de haft en fästing eftersom den lossnat så snabbt. Så när de plötsligt blir krassliga – får ont i leder och blir illamående – kopplar man inte symtomen till fästingbettet.

Så har man varit ute i skog och mark ska man kika igenom kroppen noggrant, tycker Annika Nilsson. 

– Får man efter ett tag en rodnad som överstiger fem gånger fem centimeter så söker man vård för att få en bedömning. Det kan också vara bra att anteckna i sin almanacka att man har haft en fästing under en viss tid eftersom TBE kan debutera långt senare. 

Då ska du kontakta vården

En borreliainfektion brukar vanligen synas som en ringformad hudrodnad, större än fem centimeter i diameter, först efter ungefär sju dagar. Vid en borrelia som har spridit sig till nervsystemet kan man bli stel i nacken och få kraftig värk i rygg, armar eller ben och nacke. Förlamning i en del av ansiktet kan också vara en följd av borrelia. I det skedet ska man absolut kontakta vården akut.

– En TBE-infektion kan märkas av långt efter ett fästingbett och ge ont i leder, illamående, kräkningar, yrsel och huvudvärk. Men det förekommer också att en infektion debuterar betydligt snabbare. Mot borrelia finns antibiotika, mot TBE bara vaccinering (före bett, red:s anm). Därför vill vi att folk vaccinerar sig, säger Annika Nilsson.

HUGGORM

Huggormen är den enda vilt levande ormen i Sverige som är giftig. Oftast har den en ljus grundfärg, grå- eller ljusbrun, med ett mörkare sicksack-mönster längs ryggen. Foto: TERJE PEDERSEN / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN

Huggormen är den enda vilt levande ormen i Sverige som är giftig. Oftast har den en ljus grundfärg, grå- eller ljusbrun, med ett mörkare sicksack-mönster längs ryggen. Det finns också helsvarta individer som kan vara luriga att skilja från vanliga snokar, som saknar gift. 

För människor är ett huggormsbett sällan livshotande – även om det har förekommit dödsfall.

– Många av huggormsbetten är inte farliga eftersom de inte alltid sprutar in gift, säger Annika Nilsson. 

Nu ingår Hälsoliv i Expressen Premium. Här hittar du allt vårt premiummaterial

Snoken kan också bita människor

Men det händer lite då och då att det kommer in patienter till Uppsala närakut Aleris efter just ormbett.

– Ibland vet man inte om det är bett från huggorm eftersom även snokar, som inte är giftiga, kan bita. Men de flesta som kommer in gör det av oro. De har sett en orm, blivit öm någonstans och har fått två prickar på stället. Det är inte jättevanligt med ormbett, men det händer när man är ute och rör sig i skogen, plockar svamp och bär. 

Ett bett från en huggorm som använder sitt gift, skiljer sig avsevärt från en orm som inte gör det.

– Det gör extremt ont om de sprutar in gift. Jag har själv blivit huggormsbiten i ett finger, säger Annika Nilsson. 

Hon såg själv när ormen, en liten äsping, högg henne. 

Det gick blixtsnabbt.

Den h​ögg mig direkt

– Jag skulle flytta den lite försiktigt så att jag inte skulle köra på den med golfvagnen. Men den h​ögg mig direkt. Jag tänkte först att den var så liten att jag kunde plocka upp den med handen lite försiktigt. 

Medan ormen kunde ringla vidare i naturen, blev det mer dramatiskt för Annika Nilsson.

– Från början fick jag bara en mindre lite lilaröd rodnad, och då kändes det ingenting. Så jag tog antihistamin, höll mig hemma i lugn och ro och tänkte att det skulle gå över av sig själv. Men efter ett tag började det dunka och bränna, det blev också mer ömt och stelt. Efter ett tag gjorde det så fruktansvärt ont i fingret – sedan blev hela armen uppsvullen. Då sökte jag så klart vård. 

Personer som blir ormbitna bör alltid söka vård. Två prickar tätt intill varandra i huden kan indikera att det rör sig om orm. Foto: Shutterstock

Eftersom svullnaden och smärtan inte gav med sig blev hon ordinerad motgift – ett speciellt huggormsserum – av läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, dit hon vänt sig efter bettet.

Serumet gav effekt nästan omgående, berättar hon: 

– Då gick svullnaden ner. Även smärtan gick bort på bara några timmar. Det var en dramatisk skillnad. Men man ska veta att det är långt ifrån alla vårdinrättningar som har serum hemma. Så om det behövs kan det få skickas i taxi till en speciell vårdenhet. 

Så ska du agera om du blivit huggormsbiten

Annika Nilsson har ett generellt råd om man har blivit biten av huggorm.

– Man ska försöka hålla sig stilla och vara lugn, inte stressa upp sig eftersom det gör att blodcirkulationen ökar. För svullnadens skull är det också bra att hålla den del där bettet har skett i högläge. Man ska även se till att man kommer till en sjukvårdsinrättning.

GETINGAR

Getingstick är extremt vanliga på sommaren och vissa är mer känsliga än andra för deras gift. Foto: Shutterstock

Getingstick är extremt vanliga på sommaren och vissa är mer känsliga än andra för giftet.

– Vi får vi in massor av patienter med getingstick varje sommar medan vi har kanske två huggormsbett. Getingstick kan göra väldigt ont och den lilla gadden kan bli kvar i huden efter bettet. Eftersom gadden kan ge ifrån sig lite gift där den sitter, så behöver man få bort den, säger Annika Nilsson. 

Årets sommar spås bli något av en getingsommar efter tre år av beskedligt med gulsvart surr.

– Vi räknar med att naturen självläker och studsar tillbaka. 2021 var något av ett normalår och efter det tror vi att det kommer bli något fler getingar, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex i TV4

Getingstick – då bör man få vård

Generellt behöver man inte söka vård för ett getingstick, men det finns förstås undantag: 

– Reagerar man kraftigt på getingstick, bör man uppsöka vården för en bedömning. Det man är rädd för är att det ska svälla igen i halsen och påverka andningen. Har man blivit stucken av en hel svärm så ska man också åka in och få det omsett. Jordgetingar kan exempelvis svärma till ordentligt om man råkar kliva i ett bo – och då kan man få rätt många stick, säger Annika Nilsson – och fortsätter: 

– Den som tidigare har råkat ut för en allvarlig allergisk reaktion (anafylaxi) av getingstick har i regel en adrenalinpenna, utskriven på recept, att använda vid ytterligare reaktion på getingstick. Att bli stucken av en humla kan också sitta i länge, men det blir mer som ett brännmärke.

Så lindrar du smärtan efter ett getingstick

Antihistamin är, precis som alsolsprit, bra att ha i sitt hemmaapotek.

– Alsolsprit är ett dundermedel mot det mesta. Det lindrar inflammationen och dämpar eventuell svullnad och är därmed indirekt lite smärtlindrande. Man kan även lägga till smärtlindrande bedövningssalva, om man får jätteont efter ett stick. Frysklabbar eller några isbitar i en påse kan också ge bra effekt på smärtan om man har blivit getingstucken.

BROMSAR OCH MYGG

Bromsar är blixtsnabba djur som går till attack och biter när man minst anar det. Foto: Shutterstock

Bromsar är blixtsnabba och går till attack och biter när man minst anar det. 

– Det kan göra jätteont att bli bromsbiten. Ibland får man det beskrivet som att de ”åker i väg med ett litet köttstycke.” Men generellt är det inte särskilt vanligt att vi får in patienter som söker vård för just bromsbett, säger Annika Nilsson.

Extra utsatt för broms är man när man är lite fuktig på huden – särskilt efter att ha badat eller duschat utomhus. 

– I övrigt så håller de sig nära hästar och kossor, så man får helt enkelt hålla sig ifrån kohagen under sommaren. 

Mygg kan vara en sommarplåga – men sällan något att söka vård för.
Det finns diverse preparat – sprejer och stift – som kan avskräcka myggor och knott från att bli för närgångna under sommaren.
1 AV 2
Mygg kan vara en sommarplåga – men sällan något att söka vård för.
Foto: Shutterstock
2 AV 2
Det finns diverse preparat – sprejer och stift – som kan avskräcka myggor och knott från att bli för närgångna under sommaren.
Foto: Shutterstock

Mygg kan vara en riktig sommarplåga – men sällan något att söka vård för. 

– Problemet är ofta inte myggbetten i sig, utan att man kliar sönder dem med smutsiga naglar. Då kan det bli infekterade sår, vilket innebär att många tror att de är överkänsliga mot mygg – när de i själva verket har bidragit till det på egen hand, säger Annika Nilsson. 

Sedan finns det förstås de som är överkänsliga på riktigt.

– Då kan man få stora blaffor – och då är oftast antihistamin bästa botemedlet. Eftersom klådan gör en del skada, så försöker vi verkligen uppmana till att inte riva för mycket på betten. 

Så håller du myggen på behörigt avstånd

Det finns diverse preparat – sprejer och stift – som kan avskräcka myggor och knott från att bli för närgångna under sommaren. Det finns också speciella myggapparater som också håller myggen på ett mer behörigt avstånd – men:

– Jag tycker att man ska tänka till lite när det gäller små barn och myggmedel eftersom medlen innehåller gift. Jag vet att man smörjer in barnen av välvilja, men jag har också varit med om att barn kommit in med illamående och kräkningar, där det visat sig att man har använt myggmedel.

JÄTTELOKA

Jätteloka kallades tidigare jättebjörnloka och är en art i familjen flockblommiga växter – som är giftiga. Foto: Okänd

Jätteloka kallades tidigare jättebjörnloka och är en art i familjen flockblommiga växter – som är giftiga. 

Jättelokan betraktas ofta som ogräs och kan bilda enorma bestånd. Precis som palsternackan är jättelokan fytotoxisk – när växtsaften utsätts för solljus skapas ett ämne som irriterar huden rejält. Jättelokan kan ibland förväxlas med den ofarliga växten hundkäx.

Giftet från jättelokan, som kan bli monsterstora, ger brännskadeliknande blåsor och rodnader på huden. Ibland kan det dröja 1- 2 dagar innan symtomen visar sig – och besvären kan kvarstå i veckor. I värsta fall lämnar de ärr efter sig.

Kan ge upphov till rena brännskador

Släktingar som tromsöloka och hörsneloka ger liknande besvär.

– Giftet från en jätteloka kan ge upphov till rena brännskador och såren kan bli rätt fula. Oftast är det så att man har hållit på och röjt, tagit ner jätteloka men inte känt till att de är så giftiga. Vet man inte om vad det är för något, så kan det uppfattas som en blomma vilken som helst, säger Annika Nilsson. 

Om man kommit i kontakt med växten är rådet att snabbt tvätta huden med tvål och vatten – och skydda det skadade hudpartiet från solljus i minst en vecka. 

Här växer jättelokan

Jättelokan finns i hela södra Sverige och längs Norrlandskusten. Det är den största örten i landet och blir 2-4 meter hög i fullvuxet tillstånd. Lokor växer gärna kring bondgårdar, längs åkerkanter och övergödda vattendrag samt i stadsmiljö.