Så skyddar du dig mot årets influensa

Influensasäsongen drar vanligen igång i december men det är framför allt efter julledigheterna som det blir allvar.
När den stora spridningen sker kan dock skilja från år till år. Och 2020-2021 kommer coronapandemin spela stor roll.

– De åtgärder vi sätter in mot covid-19 påverkar ju även influensan. När vi började med råden om att stanna hemma när vi är sjuka, tvätta händerna och jobba hemifrån, det gjorde att även influensan avtog, säger Mia Brytting, mikrobiolog och enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

– Vi måste fortsätta med social distansering, stanna hemma när vi är sjuka och inte trängas på olika event. Börjar covid spridas så börjar även influensan spridas.

LÄS OCKSÅ: Så påverkas årets influensasäsong av covid-19

Influensan 2020/2021: Influensa A kan spridas samtidigt som covid-19

Ett vanligt år brukar influensan nå sitt absoluta klimax i februari eller mars.

I skrivande stund finns inga rapporter om att influensan har tagit fart. Och vilken variant det blir är än så länge oklart. En risk är att influensa A (H3N2) kommer dominera som slår hårdare mot äldre, precis som covid-19.

Inför årets vaccination har Sverige köpt in 180 000 extradosor. För att slippa trängsel och garantera att vaccinet inte tar slut kommer prioriterade grupper kunna vaccinera sig med start den 3 november. Särskilda boenden kan komma att få tillgång tidigare. Personer som inte tillhör en riskgrupp kan vaccinera sig med start den 1 december.

Tidigare har sjukvården bara vaccinerat för tre typer av influensa, men vaccinerar nu nu för fyra sorter. Det innebär ett bredare skydd.

Normalt brukar alla fyra influensa sorter cirkulera under säsongen, men en brukar dominera.

– Vi har två sjukdomar som båda brukar påverkar många personer som blir svårt sjuka. Eftersom det finns vaccin till en av sjukdomarna så är det självklart viktigt att vi försöker vaccinera de som vi kan, för att minska trycka på sjukvården och antalet personer som blir svårt sjuka, säger Mia Brytting.

LÄS OCKSÅ: Har du fått influensan eller en förkylning? Så vet du!

LÄS OCKSÅ: Bihåleinflammation - så vet du om du är drabbad

Svininfluensan

H1N1, som förr kallades svininfluensan, har dominerat rubrikerna sedan den satte skräck i hela västvärlden 2009. Även säsongen 2015/2016 var den fortsatt stark med några inslag av influensa B. Numera räknas H1N1 som säsongsinfluensa och är inte riktigt lika skräckinjagande.

Den här typen av influensa brukar drabba även yngre, från 40 år och uppåt.

LÄS OCKSÅ:  Flunsan, eller "bara" en vanlig förkylning?

Vaccination mot influensa - riskgrupper

Influensavaccinationen startar den 19 november inför den kommande säsongen. Vaccinets innehåll baseras på WHO:s expertutlåtande.
Tillhör du en riskgrupp uppmanas du alltid att vaccinera dig.
Enligt Folkhälsomyndigheten är riskgrupperna:

• Personer över 65 års ålder.

• Gravida kvinnor efter graviditetsvecka 16.

• Vuxna och barn över 6 månader med följande sjukdomar:

– Kronisk hjärtsjukdom

– Kronisk lungsjukdom och andra sjukdomar som leder till nedsatt lungfunktion.

– Kronisk lever- eller njursvikt.

– Diabetes.

– Kraftigt nedsatt infektionsförsvar

Det tar ungefär en till två veckor innan vaccinet ger ett bra skydd och effekten varar ungefär 9 månader. 

LÄS OCKSÅ: Vanliga barnsjukdomar: Så skiljer du på farliga och ofarliga symtom

Symtom & inkubationstid - så sprids smitta

Tyvärr finns det inga symtom som är helt unika för just influensa. Det kan likna en lång rad andra sjukdomar och är väldigt individuella. Under influensasäsongen bör du dock hålla koll på följande:

• Du känner dig sjuk eller matt

• Får ont i muskler

• Halsont och torrhosta

• Trött och frusen

• Hög feber och huvudvärk

• Snuva

• Röda ömmande ögon

• Ont bakom bröstbenet

• Dålig aptit och uttorkning

Precis som vid en förkylning smittar influensa både via luft och direktkontakt - exempelvis när någon hostar eller nyser. Droppar med virus når inte längre än några meter vid en nysattack men de kan fastna på ytor. Rör du vid denna yta och sedan tar dig själv i ansiktet riskerar du att drabbas. När viruset väl är inne i kroppen förökar det sig snabbt.

Skillnaden på förkylning och influensa är ofta svårare symtom, kortare inkubationstid och längre sjukdomstid.

Inkubationstiden för influensa varierar mellan 1-4 dagar innan symtom ger sig till känna. Vanligtvis är risken för att smitta som störst under de första dagarna av sjukdomen

I de flesta fall brukar den värsta delen av sjukdomen vara över efter fem till sju dagar - men tröttheten kan sitta kvar i veckor. Mindre barn drabbas lättare av vätskebrist under sjukdomen då vanliga symtom är diarré, illamående, kräkningar och magont.

Så påverkas gravida

Som gravid tillhör du en kallade "riskgrupp" och rekommenderas därför att vaccinera dig. Men det betyder inte att du behöver vara livrädd under influensasäsongen. Här svarar vi på tre vanliga frågor som rör influensan och graviditet:

Är det farligt att få influensan under graviditeten?

Enligt Folkhälsomyndigheten blir de allra flesta gravida kvinnor inte särskilt sjuka av influensan. Risken för allvarligare sjukdom är dock högre än för andra personer som i övrigt är friska. Men det är först efter graviditetsvecka 16 som vaccinering rekommenderas. Personer som tillhör andra riskgrupper kan dock vaccinera sig redan innan vecka 16.

Kan fostret ta skada om jag blir sjuk?

Enligt Netdoktor är det ovanligt att ett virus överförs och kan skada fostret. Hög feber kan däremot innebära stress för barnet, därför rekommenderas gravida att ta febersättande medicin med paracetamol. Flera vetenskapliga studier menar att en vaccinering inte innebär någon fara för barnet.

Kan jag amma om jag fått influensan?

Bröstmjölk överför INTE influensaviruset. Däremot är det viktigt med hygien, exempelvis för händerna, för att inte barnet ska smittas den vägen.

LÄS OCKSÅ: Förkyld? Så kan du lindra din förkylning

Har mitt barn fått influensan?

Precis som vuxna kan barn drabbas av influensan, lite beroende på vilka influensasorter som cirkulerar. Under säsongen 2018/2019 drabbades barn under fem år hårt och över 1000 tvingades söka vård, rapporterade TT. 

Enligt 1177 Vårdguiden kan barn under två år ha lite andra symtom än äldre barn. Bland annat diarré, illamående, kräkningar och magont. Detta kan i sin tur leda till vätskebrist vilket kan bli allvarligt.

Vanligen går influensan över av sig själv, även hos barn. De som tillhör en riskgrupp kan emellertid drabbas av komplikationer och eventuella följdsjukdomar. Vaccinet rekommenderas därför till barn över sex månader som lider av vissa allvarliga sjukdomar. Barn som i övrigt är friska behöver inget vaccin.

Så skyddar du dig och andra

Mikrobiologen Mia Brytting ger följande fyra råd för att skydda dig - och andra - från smittan.

• Vaccinera dig. Flera vårdcentraler erbjuder vaccination.

• God handhygien. Tvätta händerna ofta för att förhindra smittspridningen.

• Är man sjuk ska man stanna hemma.

• Hostar och nyser man ska man använda näsduk och armveck.

Enligt Vårdguiden 1177 bör man även vara försiktig att röra sina ögon, näsa och mun.

Det finns även en hel rad proffs- och amatörtips som är mer eller mindre vetenskapliga - bland annat att skippa alkoholen, dricka te och mixa nyttiga juicer.

LÄS OCKSÅ: 12 udda tips för att stoppa förkylning och influensa

Så behandlar du dig själv

Eftersom influensa är en virussjukdom kan det inte lindras med antibiotika. Framför allt är det vila, mycket vätska och febernedsättande medel som gäller för att lindra besvären till influensan ger vika.

Tänk på följande:

• Drick mycket för att förhindra vätskebrist

• Ligg med huvudet högt för att underlätta andning

• Använd febernedsättande läkemedel med paracetamol eller ibuprofen

• Ansträng dig inte. Du får gärna röra på dig men se till att få ordentligt med vila.

LÄS OCKSÅ: Hur håller du ditt barn friskt i influensatider?

Då ska du söka vård

I vissa fall ger influensan inte vika av sig själv. Om något av följande stämmer in på dig bör du kontakta en vårdcentral:

• Hög feber som inte ger vika efter tre till fem dygn

• Hög feber som först går ner för att sedan stiga igen

• Om du plötsligt blir mycket sämre

• Andningsbesvär vid vila

Ovanstående kan vara tecken på följdsjukdom. Och tillhör du en riskgrupp är det läge att kontakta en vårdcentral så snabbt som möjligt.

Källor: 1177, Folkhälsomyndigheten.