Gikt är en ledinflammation som kommer i attacker med stor smärta.
De flesta drabbas för resten av livet med varierad svårighetsgrad.
1 AV 2
Gikt är en ledinflammation som kommer i attacker med stor smärta.
Foto: Colourbox
2 AV 2
De flesta drabbas för resten av livet med varierad svårighetsgrad.
Foto: Colourbox

Så minskar du risken för gikt

Den reumatiska sjukdomen gikt slår till snabbt och med en outhärdlig smärta.

Men med enkla medel kan du undvika att drabbas. 

– Kunskapsbrist bland både läkare och patienter är ett utbrett problem, säger experten Mats Dehlin. 

Matilda Thorén

Två procent av Sveriges vuxna befolkning lider av gikt enligt Mats Dehlin, överläkare i reumatologi och forskare vid Sahlgrenska akademin. Främst drabbade är män över 50 år. Men med ökad kunskap och rätt tekniker skulle drabbade kunna lindra besvären och de i riskzonen kan helt undvika att insjukna. 

– Både läkare och patienter skulle behöva veta mer om sjukdomen och hur den ska behandlas. Kunskapsbristen är inte unikt för Sverige, det ser likadant ut i Storbritannien och USA, säger Dehlin. 

Gikt är en ledinflammation som kommer i attacker med stor smärta. Vanligast är att stortåns inre led inflammeras men även handleder, fotleder och armbågar kan drabbas. Kristaller bildas av urinsyra och sätter sig i leden vilket utlöser en smärtattack. 

Gikt gör extremt ont

– Absolut vanligast är att det sätter sig i stortån. Det kan ju låta lite fånigt att ha ont i en tå, men gikt är så pass smärtsamt att många överväger att ta en ambulans till sjukhuset. Man kan också få feber och må allmänt dåligt under en attack, säger han. 

En smärtattack varar mellan sju till tio dagar. Det finns allvarliga sjukdomar som kan påminna om gikt. Därför är det viktigt att uppsöka läkarvård om du inte tidigare fått diagnosen. 

Mats Dehlin är överläkare i reumatologi och forskare vid Sahlgrenska akadmein. Foto: Göteborgs universitet

– Det gör väldigt ont och nedsätter livskvaliteten eftersom man inte kan gå med det. I början är det akuta attacker och kan man behandla dem så blir man av med det. Om man inte gör något så riskerar det att gå över till en kronisk problematik med ständig inflammation. 

Kan behövas långa behandlingar

De flesta drabbas för resten av livet med varierad svårighetsgrad. Giktattacker som kommer två gånger om året eller oftare kan behöva långa förebyggande behandlingar. Men det finns också saker som du kan göra själv, som att undvika rött kött, skaldjur och öl. 

– Om du har drabbats betyder det inte att du aldrig kan äta en räka igen. Men det kan vara dumt att gå på kräftskiva för att äta skaldjur som man sköljer ner med öl och snaps. Då löper man stor risk att få en giktattack dagen efter, säger Dehlin. 

En huskur som har visat sig effektiv är att konsumera vissa frukter och bär. 

Körsbär har bevisad effekt

– I en del frukter finns ämnen som heter flavonoider vilket ökar utsöndringen av urinsyra. Vetenskapligt har man visat en lindrande effekt av körsbär.

Tidigare kopplades sjukdomen till kost och livsstilsvanor i större utsträckning än i dag. Gikt kan även ligga i familjen eller utlösas i samband med en hög påfrestning på kroppen, som en infektion eller en operation. 

– Man har sett att det ofta finns kopplingar mellan gikt, njursjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är ingenting som man måste ha men ofta finns det ett samband, säger han. 

 

Så lindrar du din gikt

Akut behandling

Vid en akut attack ska gikt behandlas med antiinflammatoriska läkemedel som till exempel Ipren eller kortison. 

 

Kyl ner området

Genom att sätta is på den drabbade leden kan du minska smärtan. 

 

Förebyggande behandling

Om du får två eller fler giktattacker per år bör du överväga förebyggande behandling. Den består av läkemedel som sänker nivåerna av urinsyra i blodet. Fråga din läkare om du är aktuell för behandlingen. 

 

Se över din livsstil

Livsstilsfaktorer som kost, vikt och motion kan göra står skillnad för din vikt. 

 

Kontrollera för hjärt- och kärlsjukdom

Har du drabbats av gikt finns det stor koppling till att du också kan ha hjärt- och kärlsjukdom. 

 

Så minskar du risken att drabbas

Viktkontroll

En klar riskfaktor är övervikt. Är du överviktig är det en god idé att gå ner i vikt för att minska risken. 

 

Se upp för vätskedrivande medicin

Har du möjlighet att undvika vätskedrivande mediciner är det en god idé. De driver ut vätskan samtidigt som du får en återuppsamling av urinsyra i dina njurar. 

 

Måttlig alkoholkonsumtion

Var försiktig med öl och sprit. Även alkoholfri öl innehåller höga halter av det som blir urinsyra. 

 

Fysisk aktivitet

En av de vanligaste rekommendationerna är att vara fysiskt aktiv, men det ska inte gå till en extrem nivå. 

 

Undvik riskkost

Tänk på att ha ett moderat intag av rött kött, skaldjur och annan inälvsmat.