Foto: TT, Kollage: Expressen

Så kan klimatförändringarna påverka vår hälsa

Klimatförändringarna påverkar inte bara vår omgivning – de påverkar även oss fysiskt. Ett allt varmare klimat kan leda till att fler människor dör av värmen men bereder också väg för nya sjukdomar att etablera sig i Sverige.

– Värmeböljor påverkar hälsan redan här och nu och det kommer att bli mer framöver, säger Ida Knutsson, utredare vid Folkhälsomyndigheten.

Framtidens verklighet kan bland annat innebära:

Fler fästingar och nya farliga arter.

Fler infektioner när badvattnet blir varmare.

Ökad risk för nya pandemier.

Klimatkrisen är det största globala hotet mot människors hälsa, menar WHO och beräknar att klimatförändringarna kan leda till 250 000 fler dödsfall per år mellan år 2030 och 2050. Vissa hälsoeffekter är direkt beroende av klimatet – extrema väderhändelser som översvämningar, skyfall och värmeböljor. 

– Och så finns det mer indirekta effekter, förändringar i ekosystem som påverkar fästingars eller andra vektorers utbredning. I och med det kan vi i nästa steg få nya sjukdomsmönster, säger Ida Knutsson, utredare vid enheten för miljöhälsa vid Folkhälsomyndigheten.

Också i Sverige kommer ett förändrat klimat att påverka människors hälsa allt mer. De största riskerna är fästingburna infektioner och värmeböljor, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten. De påverkar oss redan i dag. 

Värmeböljor påverkar hälsan redan här och nu och det kommer att bli mer framöver

– Vi har redan sett prov på när det blir mer extremt väder än vi är vana vid. Många kanske minns värmeböljan 2018. Det hade effekter på dödlighet och sjuklighet, vilket vi kan se i övervakningen. Det var en överdödlighet på 700 dödsfall den sommaren, värmen var troligen en stor faktor då inget annat pågick samtidigt, säger Ida Knutsson.

Ida Knutsson, utredare på Folkhälsomyndigheten, menar att värmeböljor är något som vi svenskar måste lära oss hantera. Foto: Privat / Privat

Här är forskningen tydlig, förklarar hon. Värmeböljor kommer att vara den konsekvens av klimatförändringarna som flest människor i Europa drabbas av. Det kan vara lite svårt för svenskar att tänka på värmeböljor som ett problem, tror Ida Knutsson. Det har nyligen varit extrema temperaturer i Indien, Pakistan och Spanien och vi kanske tänker på det som ett problem någon annanstans. Men vi är anpassade för dagens klimat, och inte extremvärme eller långa perioder av hög värme.

– Värmeböljor påverkar hälsan redan här och nu och det kommer att bli mer framöver, säger hon.

Fler fästingar i större delar av landet

Varmare klimat kan också öka risken för fästingburna infektioner. På grund av kortare och mildare vintrar kan fästingarna både öka i antal och överleva längre norrut. I Sverige är de vanligaste fästingburna infektionerna borrelia och TBE, andra är anaplasmos, harpest och babesios. Det finns ingen officiell statistik över borreliafall i Sverige, men förra året rapporterades rekordmånga fall av TBE, 533. TBE kan leda till hjärninflammation, och ungefär en tredjedel drabbas av långvariga besvär.

https://datawrapper.dwcdn.net/sT8l4/1/

– Klimatförändringarna kan också innebära att nya fästingarter etablerar sig i Sverige och det kan introducera nya smittor, säger Ida Knutsson. 

Till exempel har taigafästingen hittats i norra delarna av Sverige, och den kan bära på en allvarligare variant av TBE. 2018 hittades för första gången vuxna fästingar av arten Hyalomma i Sverige som kan bära på den dödliga blödarfebern Krim-Kongo.

– De kallas också jägarfästingar, eftersom de jagar sina byten, säger Ali Mirazimi.

Han är professor vid Karolinska institutet och blev känd för många svenskar under pandemin eftersom han forskar på coronavirus, och ett vaccin mot covid-19. Men han forskar också på Krim-Kongo blödarfeber, eller Krim-Kongo hemorragisk feber.

– Det är en sjukdom som ger mycket hög feber, och så småningom blöder vissa patienter i stort sett ur alla kroppsöppningar och under huden, säger Ali Mirazimi.

Dödligheten varierar kraftigt mellan länder, mellan fem och 30 procent. Sjukdomen smittar inte bara via fästingar, utan också via djur som kan bära på smittan men inte blir sjuka. Sjukdomen kan också smitta mellan människor, till exempel på sjukhus.

– I endemiska länder kan till exempel slaktare, veterinärer och bönder bli smittade. Man har också sett att hemmafruar i Mellanöstern blivit smittade, vilket kan bero på att de hanterar köttet när de lagar mat, säger han.

Jägarfästing kan sprida sig i Europa

Hyalomma-fästingen har tidigare inte funnits i Sverige. Men det finns en oro för att klimatförändringarna leder till en ökad utbredning här, och att de för med sig den dödliga smittan. Fästingarna gillar nämligen långa, torra och varma somrar.

Hyalomma-fästingen har hittats allt längre norrut. Spanien hade sina första fall av Krim-Kongo blödarfeber 2017. Sedan dess har de haft något fall vartannat eller vart tredje år, enligt Ali Mirazimi. Fästingarna finns nu i bland annat Italien, Frankrike och Tyskland.

– Fästingarna är på frammarsch. Får de fäste kommer vi även att se viruset.

Ali Mirazimi, professor vid Karolinska institutet, forskar på en dödlig blödarfeber som kan spridas med en särskild fästing. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL

De senaste åren har intresset för att utveckla vaccin och antivirala läkemedel mot Krim-Kongo blödarfeber ökat. Ali Mirazimi är involverad i flera projekt, och just nu planerar de för att börja testa vaccinkandidaten på människor, i en så kallad fas ett-studie. Det antivirala läkemedlet är i tidigare utvecklingsfas.

– Nu har vi några år på oss, och då gäller det att utveckla helst både antiviraler och vaccin så att vi är rustade när viruset dyker upp. För det kommer att dyka upp, säger han. 

Varmare badvatten kan ge fler infektioner

Klimatförändringarna ökar också risken för pollenallergi. När floran förändras och säsongerna förändras kan vi utsättas för både nya pollen och över längre perioder. Värmen kan också öka risken för vattenburen smitta. En sådan är vibrioinfektion, som orsakas av en bakterie som via öppna sår kan orsaka så kallad badsårsfeber. För äldre och människor med svagare immunförsvar kan infektionen vara dödlig.

– Sommaren 2018 kunde man se fler fall av vibrioinfektioner, vilket är kopplat till att bakterierna trivs i varmt vatten. Men det kan också vara kopplat till att människor beter sig annorlunda, vid varmt väder vill människor vara nära vatten och bada mer, säger Ida Knutsson.

https://datawrapper.dwcdn.net/6279K/2/
Mygginfektioner är ovanliga i Sverige, men på grund av klimatförändringarna kan det bli vanligare med denguefeber i Europa. Foto: Science Photo Library / TT NYHETSBYRÅN

I andra delar av världen är det vanligt med infektioner från myggor. Det är ovanligare i Sverige, men harpest är en sjukdom som bland annat smittar via myggor. När klimatet förändras kan olika myggarter ta sig i nya områden och föra med sig bakterier, virus och parasiter, och fler människor kommer att drabbas av bland annat malaria, zika och dengue. Det är enligt Folkhälsomyndighetens rapport osäkert om nya arter kommer att etablera sig här. Däremot ser man att den asiatiska tigermyggan, Aedes Albopictus, som kan sprida till exempel dengue, finns i Medelhavsområdet. Denguefeber ger främst feber, huvudvärk och ledvärk, men somliga drabbas av en komplikation som kan vara livshotande.

– Vi har upplevt utbrott av dengue i södra Europa, men sjukdomen har inte kunnat etableras med det klimat som tidigare har rått. Med de trender som vi ser nu kan vi förvänta oss att dengue kommer att vara etablerat i södra Europa inom 50 år, med möjliga utbrott hos oss i norra Europa, säger Maria Nilsson, professor i folkhälsa med inriktning mot klimatförändringar och hälsa vid Umeå universitet.

Barn, äldre och gravida har högre risk

Vilka hälsoeffekter som kommer att drabba människor till följd av klimatförändringarna beror på var i världen de är. I vissa områden är torka vanligare, i andra översvämningar. Men den största hälsorisken globalt är de ökande temperaturerna, förklarar Maria Nilsson. 

– Att temperaturerna höjs skapar stor risk för ohälsa, till exempel genom värmestress. Vi ser att klimatförändringar lägger sig ovanpå redan utsatta människors risker. Redan sårbara människor så som äldre, barn, de som redan har en sjukdom som till exempel hjärtkärlsjukdom, diabetes och lungsjukdom, men även de med psykisk ohälsa, löper ökad risk, säger hon.

Maria Nilsson, professor vid Umeå universitet, menar att beläggen för att klimatförändringarna påverkar hälsan är mycket starka i dag. Foto: Mattias Pettersson / Umeå universitet

Klimatförändringarna slår ojämnt i världen, och människor i låg- och medelinkomstländer drabbas generellt hårdare. Det kan handla om att en större utsatthet från start, som sämre tillgång till vård och klimatanpassning som skyddar hälsan. Maria Nilsson lyfter också människor på flykt och människor i slumområden som särskilt utsatta vid extremvärme. Men även vi som bor i städer i höginkomstländer är sårbara vid värmeböljor.

– Städer har speciella utmaningar vid de här höga temperaturerna, utifrån hur det är byggt med betong, sten och mörka ytor, som asfalt, som skapar värmeöar. De gör att stadsbor utsätts för värmestress som kan leda till fler dödsfall. Det är viktigt att man använder den kunskapen när man bygger, och jobbar med grönområden och träd som ger svalka, säger hon.

Värmen är inte bara skön, utan kan också vara direkt dödlig, särskilt för äldre. Foto: Sebastian Kahnert / DPA/IBL

Ökad risk för nya pandemier

Som om detta inte är nog riskerar klimatförändringarna också att leda till nya pandemier. Det finns uppskattningsvis minst 10 000 virus som kan infektera människor, men de flesta sprids bara mellan vilda djur. Varmare klimat kan leda till att vilda djur söker sig till nya platser för överlevnad. Detta gör att virus kan hoppa mellan arter. I en studie i den vetenskapliga tidskriften Nature uppskattar forskare att det kan ske 4 000 gånger under de kommande 50 åren. Virus som hoppar mellan arter ökar i förlängningen risken att något kommer att börja smitta människor, vilket kan leda till en ny pandemi, enligt forskarna. Risken är högre i tätbefolkade områden i Afrika och Asien. Resultaten visar på vikten av övervakning, särskilt i områden där risken är högre, menar forskarna.

Nya fästingarter kan sprida sig till Sverige på grund av klimatförändringarna, och de kan ta med sig farliga sjukdomar. Foto: Shutterstock

Maria Nilsson har forskat om klimatförändringarnas hälsopåverkan sedan 2008, och varit med i arbetet med stora internationella klimatrapporter som Lancet Countdown och en europeisk motsvarighet från de europeiska vetenskapsakademierna, Easac. De vetenskapliga beläggen för att klimatförändringarna påverkar vår hälsa är mycket starka i dag och det finns också allt mer forskning från olika delar av världen om åtgärder för att skydda människor, påpekar hon.

Vad som händer om 30 år beror på vad vi gör i dag

– Frågan är inte längre om, utan i stället när, var och hur mycket som klimatförändringarna redan påverkar och kommer att fortsätta påverka människors hälsa, säger hon.

Det är en dyster bild av framtiden som alla rapporter, studier och modeller förutspår. Världen kommer att bli varmare, och vi människor kommer att bli sjukare. Men det är inte hopplöst, påpekar Ida Knutsson vid Folkhälsomyndigheten.

– Jag tycker att det är viktigt att vi uppmärksammar hälsoriskerna och jobbar förebyggande med det vi redan ser prov på runtomkring oss. Men vad som händer om 30 år beror på vad vi gör i dag. Tiden blir kortare för att vända den här utvecklingen, men det finns fortfarande möjligheter, säger hon.

Värmeböljor, fästingbett och vattensmitta

Folkhälsomyndigheten har bedömt sannolikheten och konsekvenserna för 17 olika hälsoeffekter i landet fram till år 2030. 

De största riskerna är värmeböljor och fästinginfektioner, sannolikheten för dem är nästan säkra och konsekvenserna allvarliga. Därefter följer ökade pollenallergier, fler översvämningar, sämre dricksvatten, mer vatten- och livsmedelssmitta, samt myggburna infektioner.

Rapporten bygger på den kunskap om hälsopåverkan som finns i dag, och samhällets sårbarhet och kapacitet att hantera de ökade riskerna.

Källa: Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige, Folkhälsomyndigheten