Så kan du lindra din artros
Ont i armarna, axlarna, ryggen, knäna, fingrarna eller höften.
Att lida av artros kan vara smärtsamt men det finns sätt att lindra dina besvär - och ett av dem slår alla andra.
– Träning. Det har visat sig ha dubbelt så bra effekt som smärtstillande, säger Eva Ageberg, docent vid medicinska fakulteten på Lunds universitet.
Omkring 800 000 svenskar lider av artros vilket gör det till den vanligaste reumatiska ledsjukdomen i Sverige. Enligt Reumatikerförbundet drabbas var fjärde svensk över 45 år, en siffra som stiger. Anledningen till det är enkel – riskfaktorerna ökar.
– Folk blir äldre, de är överviktiga i större utsträckning och mindre fysiskt aktiva, säger Eva Ageberg.
Kvinnor och män drabbas i samma utsträckning men just knäartros är vanligare bland kvinnor och höftartros vanligare hos män.
Sjukdomen kommer ofta smygande och vanligtvis börjar artrosen i en led, men den kan också starta på flera ställen samtidigt. Artros leder till stelhet i den sjuka leden, minskad rörlighet och smärta.
Bästa lindringen: Träning
Till en början kommer smärtan när du rör dig och vid belastning men allt eftersom kan du få ont även i vilande tillstånd. I dag finns det ingen behandling som stoppar sjukdomsförloppet men det finns flera effektiva sätt att lindra besvären. Ett av dem är helt överlägset de andra.
– Träning. Träning har visat sig ha dubbelt så bra effekt som smärtstillande. Det är något som inte bara visat sig i enstaka studier utan i flera. Och med träning menas allmän konditionsträning som till exempel cykling eller promenader om leden tolererar det. Det är också viktigt att träna styrka så att musklerna börjar arbeta på ett mer gynnsamt sätt, säger Eva Ageberg.
Så man ska träna även om man har ont?
– Ja, det är inte farligt att träna när man har ont, tvärtom. Smärtan minskar efter hand. Men man ska ta kontakt med en sjukgymnast eftersom det är viktigt att man tar hänsyn till den enskilda personens besvär, tidigare aktivitetsnivå, andra sjukdomar personen kan lida av och eventuell övervikt.
Andra sätt att lindra sina besvär är att se över sin kost och gå ner i vikt om man är överviktig. Det är även viktigt att samla på sig kunskap om sjukdomen och hur man hanterar den. Många vårdcentraler erbjuder därför artrosskolor där man får den grundläggande informationen. Var de finns kan man få hjälp med via BOA-registret (Bättre omhändertagande av patienter med artros).
Det finns även smärtstillande medicin att ta och du kan få kortisonsprutor för att minska inflammationen i den drabbade leden. En sista utväg är operation.
– Men det är väldigt få som behöver opereras, cirka 10 procent. Då ska smärtan vara riktigt besvärlig och man ska ha fått felställningar i leden.
Ligger du i riskzonen för artros?
En missuppfattning många har är att artros är en ålderssjukdom, vilket inte stämmer. Åldern spelar in men artros kan även drabba unga.
– En aktiv fotbollsspelare i 30-årsåldern kan få artros i knät samtidigt som det kan drabba en 85-åring som inte är aktiv alls, säger Eva Ageberg.
Dina risker att få sjukdomen ökar dock om den finns i familjen, eftersom det finns en ärftlighetsfaktor. Även tidigare ledskador kan leda till artros, som till exempel en korsbandsskada eller meniskskada. Studier har även visat att personer inom vissa yrkesgrupper löper en större risk att drabbas. Det gäller personer med fysiskt tunga jobb.
– Till exempel yrken med tunga lyft eller där du kryper mycket på knäna, som golvläggare. Det är rätt nya uppgifter. Man har
dock sett ett samband mellan fysiskt tunga jobb och en inaktiv fritid, säger Eva Ageberg.
Tror du att man någonsin kommer att kunna bota den här sjukdomen helt?
– Det är något forskare över hela världen jobbar med. Med min inriktning hoppas vi att träning också ska kunna bromsa sjukdomen, förutom att minska smärtan och förbättra funktionen. Än så länge finns inga mediciner, men det forskas också inom det området.
