Munnen är ett av de ställen vi ofta rör vid utan att tänka på det.
1 av 2: Munnen är ett av de ställen vi ofta rör vid utan att tänka på det. Foto: Shutterstock
Erik Andersson är specialiserad på behandling av tvångssyndrom, tics och tourettes.
2 av 2: Erik Andersson är specialiserad på behandling av tvångssyndrom, tics och tourettes. Foto: Andreas Andersson / Pressbild KI

Psykologens knep: Så låter du bli att peta dig i ansiktet

Har du sedan coronavirusets spridning blivit mer medveten om hur ofta du tar dig i ansiktet? Eller upplever du att du nuddar vid ansiktet oftare nu än tidigare? 

Psykologen tipsar om hur du slutar peta dig i ansiktet.

Trots att det är ett bra sätt att minska risken att smittas av corona är det svårt att låta bli att peta sig i ansiktet. Det är nämligen ett djupt invant beteende hos de flesta av oss. Enligt en australiensk studie tar vi på våra ansikten i genomsnitt 23 gånger i timmen, 18 gånger om man ska gå efter en japansk. 

Kanske känns det till och med som att du gör det oftare nu när Folkhälsomyndigheten avråder från det?

Erik Andersson legitimerad psykolog och forskare vid Karolinska institutet, är specialiserad på behandling av tics, tourettes och tvångssyndrom. Även om det är mångas känsla, tror han inte att corona-pandemin har fått gemene man att röra vid ansiktet mer än vanligt.

Corona: Därför ska du inte ta på ditt ansiktet

Än så länge vet man att coronvirusets sprids via droppsmitta, det vill säga genom att man kommer i kontakt med droppar och sekret från en hostning eller nysning. 

Viruset sprids också genom direkt kontaktsmitta, exempelvis om man kysser någon som är smittad eller på annat sätt kommer i kontakt med droppar och sekret genom fysisk beröring.

I dagsläget vet man inte om indirekt kontaktsmitta från ytor där droppar landat sprider viruset.

För att minska risken att insjukna i covid-19 eller sprida viruset vidare är rekommendationen att undvika nära kontakt med smittade personer, hålla god handhygien och låta bli att röra vid ansiktet, eftersom viruset då kan komma i kontakt med mun, näsa och ögon, som är smittovägar för viruset.

Källa: Folkhälsomyndigheten

– Min gissning är att man blir mer medveten om att man gör beteendet. Det är på ett sätt bra att man blir medveten, för det är första steget till att blockera de responserna. Det är vad jag tror, men man kan också tänka sig att när man börjar fokusera på det som kliar, så börjar det klia mera, säger han.

Varför tar man sig så mycket i ansiktet?

Det här med hur ofta man har händerna i ansiktet är bundet till kontext, menar Erik Andersson. 

– Det är vissa situationer som man tar sig mer eller mindre i ansiktet. Att ta på olika ställen i ansiktet brukar vara ett sätt för oss människor att förstärka budskap i en kommunikation, som att ta sig för pannan eller kliar sig i huvudet när man funderar. 

Men det finns också andra funktioner, menar han. Som att stryka ett hårstrå från pannan, gnugga bort morgongrus ur ögonen eller klia sig runt näsan för att pollensäsongen triggar allergisymtom. Det kallas för en fysiologisk triggning. 

Att röra vid ansiktet kan också vara en del av att byta position. 

LÄS OCKSÅ: Coronavirus: Så tvättar du händerna på rätt sätt

– Om jag sitter på ett möte till exempel så kan jag få en känsla av att jag måste röra på mig. Då kan ett sätt vara att böja mig fram och luta huvudet i händerna. Det kan ligga i kroppspositionens natur att händerna i ansiktet.

Det här är automatiska responser som vi för det mesta inte tänker på att vi gör.

– Hjärnan utvecklar vanebeteenden. Allt vi gör kan inte passera det medvetna, utan hjärnan kodar in motoriska mönster.

Det kan ha en ångestdämpande effekt

Vid oro och stress har vi människor utvecklat olika strategier för att lugna oss själva. För en del fyller det en ångestlindrande funktion att röra vid ansiktet på olika sätt. Det kan vara att stryka över ögonbrynet, dra i örsnibben eller klia sig på hakan. 

En del personer lider av dermatillomani, en diagnos besläktad med tvångssyndrom, där den drabbade tvångsmässigt plockar och river sig på huden. Det är vanligt att man pillar, river och nyper på upplevda skavanker, som sårskorpor och finnar, men man kan även fokusera på frisk, slät hud.

– Man tar till ett motoriskt beteende för att dämpa en orolig eller stressad känsla, säger Erik Andersson.

Så slutar du att röra vid ansiktet i onödan

Det kan kännas omöjligt att inte ta på sitt ansikte, men det går faktiskt att minska beteendet.

– Det fina med mänskliga hjärnor är att vi kan lära dem olika responser. Det första man behöver göra är att analysera i vilka situationer man gör beteendet ofta, säger Erik Andersson.

Han säger att de flesta som medvetet försöker registrera när de rör vid ansiktet kommer märka att det sker mer i vissa situationer och mindre i andra.

– För att ta ett exempel: Om jag står och skär lök är frekvensen av ansiktskladd väldigt låg för mig, men den är hög om jag sitter på möten. Alltid när jag börjar fokusera på en annan person far handen upp till ansiktet och alltid när jag tänker gnuggar jag näsan eller tar mig för pannan.

Vi tar oss i ansiktet ofta, och för det mesta är vi inte ens medvetna om det. Foto: Shutterstock

När man har kartlagt sina risksituationer kan man ta till lite olika knep. 

– Man kan antingen testa att påminna sig själv om att inte göra responsen. Även om det kliar någonstans kan man testa att stanna kvar i den känslan och träna på att inte agera på den impulsen. Surfa på den kliande känslan och träna hjärnan på att gå emot den.

Men om det är en väldigt invand respons kan det vara svårt:

– Responsen är så automatisk att man märker den först när man redan är i ansiktet och kladdar. Då får man jobba med något som heter inkompatibla beteenden. Det innebär att man tar till ett beteende som gör det omöjligt för en att utföra problembeteendet, säger Erik Andersson.

Ett inkompatibelt beteende kan vara att sitta på sina händer eller att hålla dem knäppta när man är i en risksituation. En del inkompatibla beteenden är trevligare än andra. Om man vet att man tenderar att ta sig i ansiktet när man tittar på serier kan man prova att sysselsätta händerna med en stickning eller virkning. För en del som rör vid ansiktet när de är stressade kan kramandet av en stressboll ersätta problembeteendet. 

LÄS OCKSÅ: Så kan pollensäsongen påverka risken för covid-19

Det tar ett tag att bryta mönstret

– Det här kallas för habit reversal therapy, få har känt till den fast att den funnits sedan 70-talet. Det här är inget som man kan göra på en dag och sedan går det över, men om man är enveten och tränar lite så ändrar hjärnan beteendemönster.

Hur lång tid det tar är individuellt och styrs mycket av hur invant beteendet är, menar Erik Andersson. För en del kan beteendet ändras på några dagar, för andra tar det månader av daglig träning.

– Man kanske får ha lite förlåtelse för sig själv. En del beteenden är så invanda och reflexmässiga att man inte kommer kunna blocka dem helt och hållet. Man kanske inte kan få bort all ansiktsberöring, men en stor del, säger Erik Andersson.

LÄS MER: Coronaångest? Så lindrar du din oro över viruset

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

ToppHälsa – 100 % pepp & inspiration! Se erbjudande