Sköldkörteln: Vanliga symtom på över- och underfunktion
Trött, frusen och nedstämd?
Då kan du ha problem med sköldkörteln.
Docent och överläkare Helena Filipsson Nyström, guidar oss genom hypotyreos, hypertyreos och struma.
Här är de vanligaste symtomen.
Sköldkörteln är formad som bokstav H och sitter precis under struphuvudet. Den styr ämnesomsättningen i cellerna, lite som kroppens gaspedal.
Det förklarar Helena Filipsson Nyström, docent och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, även docent vid Göteborgs universitet.
Vid en under - eller överfunktion av sköldkörtelhormonet fungerar därför inte ämnesomsättningen som den ska.
– När kroppen får för mycket hormon går den på ökat varv, alltså för hög gas. Och på samma sätt om du har för lite hormon går kroppen på för lågt varv, förklarar hon.
Gemensamt symtom för både under- och överfunktion är trötthet. Alla har inte alla symtom, det är individuellt.
LÄS MER: Trött hela tiden? 9 möjliga orsaker
Hur vanligt är det med sköldkörtelsjukdom?
– Vid överfunktion är det är närmare 3 000 av Sveriges tio miljoner invånare ungefär, som nyinsjuknar varje år. Och runt 10 000 personer har sköldkörtelbromsande medicin, berättar Helena Filipsson Nyström.
Vid underfunktion finns inga egna svenska siffror kring nyinsjuknande.
– Det finns rapporter om att det är uppåt en halv miljon människor som står på sköldkörtelhormon. Det är ofta en livslång behandling.
Frusen och långsam? Kan vara hypotyreos
Symtomen för underfunktion av sköldkörtelhormon, hypotyreos, tyder på att kroppen jobbar med lägre fart.
– Du är frusen, går upp något kilo i vikt, är liten svullen och plufsig, förstoppad och hjärtat går långsammare. Man kan också märka mentala symtom; att man tänker trögare. Man kan bli nedstämd. Det mesta går lite långsammare.
Eftersom det är vanliga symtom är det svårt att sätta fingret på något riktigt typiskt, säger Helena Filipsson Nyström.
– I bland kan man ta det på symtomen bara för att det är en kombination av dem.
Hjärtklappning och svettningar? Hypertyreos kan vara boven
Vid hypertyreos, alltså överfunktion av sköldkörtelhormon, även kallat giftstruma, är symtomen de motsatta.
– Du har hjärtklappning, går ner i vikt, är hungrig hela tiden, blir varm och svettas lätt, känner av mer nervositet, oro och gråtmildhet. Du kan lättare bli arg, säger Helena Filipsson Nyström.
Andra symtom som kan förekomma är lös avföring, och att man behöver gå på toaletten ofta.
– Allt går för fort. Hjärtat, tarmen, energiomsättningen går för fort. Även hjärnan går för fort.
LÄS MER: Dolda tecknen: Du kan ha sköldkörtelsjukdom
Tryckkänsla över halsen vid struma
En normalstor sköldkörtel kan du i vanliga fall inte känna med fingrarna, säger Helena Filipsson Nyström.
Men när sköldkörteln ökar eller minskar hormonproduktion kan det uppkomma en struma.
– Det innebär förstorad sköldkörtel. Är den påtagligt förstorad kan du se den med blotta ögat och även känna den. Framför allt om du böjer huvudet bakåt och tittar på halsen.
Vid struma kan även en tryckkänsla uppstå över halsen.
– Många säger att de inte tycker om att ha saker som trycker på halsen, såsom halsduk, polokrage eller slips. Om struman ger mer uttalat symtom finns även sväljningssvårigheter eller andningssvårigheter.
En klumpkänsla i halsen är också vanligt symtom vid ångest eller mag- och tarmbekymmer, lägger hon till.
LÄS MER: Slem- och klumpkänsla i halsen – det är orsaken
Vilka får problem med sköldkörteln?
Det är fyra gånger fler kvinnor än män som drabbas av sköldkörtelproblem. Det gäller både under- och överfunktion.
– Det finns siffror som säger att under sitt liv får tio procent av alla kvinnor fel på sköldkörteln någon gång.
Vad beror det på?
– Varför exakt vet man inte. Vi tror att de kvinnliga könshormonerna på något sätt samvarierar eftersom vi ser mer sköldkörtelinsjuknande efter en graviditet och i klimakteriet.
– Just när man har varit gravid ökar den immunologiska benägenheten efter en graviditet. Och antagligen är det sådana förändringar som också sker i klimakteriet. Men sköldkörtelsjukdom uppkommer också av andra orsaker.
Sköldkörtelsjukdom kan inträffa under hela livstiden. Sköldkörtelrubbning förekommer i barnaåren i lägre frekvens, men blir vanligt i och med puberteten, och ligger på betydligt högre nivå under vuxenlivet. Det är en folksjukdom.
Fel på sköldkörteln? Bakomliggande sjukdomar
Inflammation
– Det finns temporära orsaker där man kan återhämta sin funktion efter ett halvår. Det kan vara en inflammation i sköldkörteln som kan ge en underfunktion som sedan går över.
– Det finns också inflammation i sköldkörteln som ger en övergående fas av hög hormonnivå, som följs av en fas av underfunktion.
En autoimmun sjukdom
– Den vanligaste autoimmuna sjukdomen som motsvarar 75 procent av alla överfunktioner är Graves sjukdom, eller giftstruma, som det heter i dagens tal.
Knölstruma
– Det innebär att man kan ha en eller flera knölar i sköldkörteln som har blivit självgående och som ökar hormonproduktionen.
Övrig sjukdom
– Även om man har normala hormonnivåer är det viktigt att undersöka struman om den är knölig eller asymmetrisk. Då kan man behöva göra ett ultraljud eller ta ett stick för att undersöka så att det inte är någonting farligt.
Källa: Helena Filipsson Nyström, docent och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Är det ärftligt?
Det kan vara ärftligt, menar Helena Filipsson Nyström.
Vanligaste orsaken till sköldkörtelsjukdom är autoimmunitet – alltså att immunförsvaret påverkar kroppens egna organ. Det är vanligt att just sköldkörteln drabbas, och den benägenheten är vanligare i vissa släkter.
– Man kan inte säga någon procent, hur stor risken är för en själv, om det finns en mamma eller moster som har det, säger hon och fortsätter:
– Men man ska känna till att om det finns i min släkt, så har jag en högre risk. Och märker jag av något skäl att det inte står rätt till bör man kolla upp det mer frekvent.
Här vill hon understryka att bara för att det finns en ärftlighet, behöver man inte ta prover om man känner sig frisk.
Så behandlas sköldkörtelsjukdom
Om en under- eller överfunktion konstaterats med hjälp av hormonprov brukar den behandlas med medicin. Vid underfunktion ger man sköldkörtelhormon, och vid överfunktion bromsar man hormonproduktionen.
Underfunktionen brukar behandlas inom primärvården.
– Har man lätt avvikande hormonprover brukar man först se om det går över av sig själv och göra en uppföljning efter några veckor. Ibland har det normaliserats. Är det väldigt avvikande får man åtgärda tidigare.
Överfunktionen kräver remiss till specialistvård.
– I många fall räcker det med medicin som bromsar under 1-2 år, men ibland behöver vi också avgöra om man ska operera bort sköldkörteln eller om man ska ge radioaktiv jod, och det är sådant som ligger på specialistnivå.
Kan sköldkörtelsjukdom vara farligt?
I dag har ofta patienten redan sökt vård för sina symtom innan det hinner bli farligt. Men en obehandlad giftstruma förr i tiden, innan behandling fanns, kunde vara dödlig.
– Det är som att kroppen springer maraton hela tiden, och gör man det väldigt länge, finns en risk att organen till slut börja svikta i sin funktion, det kallas tyreotoxisk kris. Det är ett väldigt allvarligt tillstånd med hög dödlighet.
Men man kan även i dag få olika komplikationer till överfunktion som kan vara allvarliga, som exempelvis hjärtflimmer.
Och att gå för länge med en oupptäckt underfunktion är heller inte bra.
– Om underfunktionen får gå år efter år, kan man komma till ett läge där det inte finns tillräckligt med hormoner för att driva den metabola processen i kroppen. Då kallar man det myxödem-koma. Det kan man också dö av.
