Pantea Guogardi är en av många kvinnor som opererats till följd av cellförändringar på livmodertappen. Hon önskar att vården skött kommunikationen bättre.
1 av 2: Pantea Guogardi är en av många kvinnor som opererats till följd av cellförändringar på livmodertappen. Hon önskar att vården skött kommunikationen bättre. Foto: Privat
Kvinnor som får besked om cellförändringar via brev mår dåligt och tycker att informationen brister, enligt en avhandling från Linnéuniversitetet.
2 av 2: Kvinnor som får besked om cellförändringar via brev mår dåligt och tycker att informationen brister, enligt en avhandling från Linnéuniversitetet. Foto: Shutterstock

Pantea, 26, om cellförändringarna: "Hela min värld föll samman"

Borlängebon Pantea Guogardi, 26, kände att hennes liv rasade samman.

Via ett torrt brev från vårdcentralen fick hon veta att hon drabbats av cellförändringar - och där tog informationen slut.

– I det stora hela lämnas man väldigt ensam i det, det tär, säger Pantea.

Och studier visar att många kvinnor drabbas av svår ångest på grund av bristen på information.

Varje år får ungefär 40 000 kvinnor reda på att de har cellförändringar. Av dem får flertalet hem ett standardiserat provsvar i brevlådan. En av dem som fått skriftligt besked är 26-åriga Pantea Guogardi från Borlänge. När hon fick veta att hon hade medelsvåra cellförändringar förra året slog det hårt mot henne.

– I det stora hela lämnas man väldigt ensam i det, det tär. Man får nästintill ingen information från sjukvården och sitter i stället och googlar där får man läsa att det är ett förstadium till cancer. Det tar extremt hårt.

Pantea Guogardi är en av många kvinnor som opererats till följd av cellförändringar på livmodertappen. Hon önskar att vården skött kommunikationen bättre. Foto: Privat

Efter en rutinkoll var det meningen att Pantea skulle få sina provsvar i ett standardiserat brev från vårdcentralen. Men flera dagar innan det brevet kom fram sprättade Pantea upp ett annat kuvert, som innehöll en remiss till en gynekolog på en annan vårdinrättning. Eftersom hon inte förstod varför hon fått en remiss ringde hon upp kliniken.

– Personen förklarade att det var ett utökat prov för mina cellförändringar. Jag blev livrädd och förnärmad över att inte ha fått veta det. Hela min värld föll samman - hade jag cellförändringar?

Fyra dagar senare kommer det standardiserade provsvaret, och mycket riktigt framgår det att hon har cellförändringar som bör utredas vidare. Om Pantea hade fått beskedet först hade det kanske känts lite bättre, förklarar hon, men hon tycker inte heller att det är optimalt.

Vad är cellförändringar?

Cellförändringar i livmoderhalsen beror i nästan samtliga fall på en infektion av ett humant papillomvirus, HPV. HPV är ett samlingsnamn för flera hundra virus. De är sexuellt överförbara. 

Cellförändringar kan leda till livmoderhalscancer, men detta tar oftast 10-15 år.

Ett sätt att förebygga cancer är att gå på regelbundna kontroller. Alla kvinnor över 23 erbjuds ta del av screeningprogrammet.

För flickor ingår vaccinering mot de vanligaste HPV-virusen i det allmänna vaccinationsprogrammet, men för att vaccinet ska fungera bör det tas innan  den sexuella debuten - för att garantera att personen inte är smittad med viruset redan. 

Förändringar klassas som lätta, medelsvåra eller svåra. De kan läka ut av sig själva, men ibland kan cellförändringarna tas bort genom ingrepp.

Alternativen är att operera bort den bit av livmodertappen där förändringarna förekommer eller att förstöra vävnaden med värme, nedfrysning eller laser.

Ungefär 5 av 100 cellprov visar på förändringar.

Källa: 1177 Vårdguiden

– Jag tyckte att det var konstigt att jag fick ett brev med den informationen. Eftersom jag hade en miljon frågor ringde jag upp direkt. Både till kliniken dit jag kallats och till vårdcentralen där jag gjorde cellprovet, men de läste brevet rakt av och kunde inte svara så mycket mer.

Och hon är inte ensam. Enligt en studie från Linnéuniversitetet är det vanligt att kvinnor med cellförändringar får ångest över att få besked via brev. De skulle må bättre av att få informationen muntligt. Det menar artikelförfattaren Marie Rask, nu universitetslektor i vårdvetenskap vid Högskolan i Kristianstad. 

– Min avhandling visar att sjukvårdens sätt att informera patienterna måste förbättras, säger hon till Hälsoliv.

LÄS OCKSÅ: Bättre provtagning ska hitta fler cancerfall

Hade behövt höra att det inte var cancer

Den utökade provtagningen var i sig en smärtsam och jobbig upplevelse för Pantea, och på grund av den lilla tiden hon hade på sig tycket hon  heller inte att hon fick utrymme att ställa frågor.

– Jag var nästa patient på tur, nästa produkt på det löpande bandet liksom. In, knipsa, du får ett brev, nästa ska in. Jag hade önskat att läkaren tagit initiativ att berätta vad cellförändringar är. Jag hade behövt få höra "Det är inte cancer, du behöver inte oroa dig". Det känns som att läkare omedvetet förminskar hur det är att ha cellförändringar och HPV.

Tipsa reportern!

Har du varit med om liknande?

Berätta din historia för reporter Cornelia Thomasson.

Mejla: cornelia.thomasson@expressen.se

Hon beskriver att hela hennes vakna tid gick ut på att vänta på provsvaren och hur hon tänkte att bara hon fick svaret så skulle hon också få veta mer.

– Jag gick med ångest varje dag och väntade på svar. Jag kunde inte koncentrera mig på jobbet, säger hon.

Till slut får hon ett brev där det framkommer att cellförändringarna klassas som så allvarliga att hon behöver göra en operation. Även här önskade Pantea att hon fått ett telefonsamtal med utrymme att ställa frågor om vad operationen skulle innebära.

– Jag vill inte att min syster, min mamma eller mina vänner ska behöva uppleva det här, säger hon.

Kvinnorna sökte information på nätet

Pantea är långt ifrån ensam om att vilja få provsvaren muntligen. Enligt Marie Rasks avhandling upplevde 48,4 procent av kvinnorna i studien som fått provsvar via brev ångest. En anledning var att de inte förstod informationen. Flera associerade provsvaren till livmoderhalscancer och infertilitet.

För att lindra ångesten vände sig personerna i Marie Rasks studie till vänner och familj för att få stöd. De sökte också information om sina cellförändringar på nätet och genom att kontakta hälso- och sjukvården. 

Men få av de som ringde sjukvården upplevde att de fick svar på sina frågor. Något som Rask tror hade gått att lösa om kvinnorna från början fått ett personligt, muntligt svar och tillfälle att ställa frågor om sitt tillstånd.

Nästan hälften av kvinnorna i studien fick ångest av beskedet. Marie Rasks avhandling pekar på att sjukvårdspersonalen måste bli bättre på att informera och kommunicera med patienterna om cellförändringar. Foto: Shutterstock

– Sjukvården har ett större ansvar att informera. Personalen gör ett otroligt jobb, men tiden finns inte riktigt där. Majoriteten av den sjukvårdspersonal som jag intervjuade hade önskat att de kunde ringa upp kvinnorna och ge provsvar, säger Marie Rask.

Vidare tror hon att information om humant papillomvirus, HPV, som oftast är orsaken till cellförändringar borde vara en del av sexualundervisningen.

– Av de 250 kvinnor som jag varit i kontakt med i min avhandling visste bara 50 procent vad HPV var. Bara 40 procent visste att det var sexuellt överförbart och 45 procent att man kan få livmoderhalscancer av det, säger Marie Rask.

Pantea Guogardi upplevde att hon hade alldeles för lite kunskap om humant papillomvirus och cellförändringar när hon fick sina provsvar.

– Det här är ju egentligen ett problem som grundar sig mycket djupare än så. Det här är ett problem som det informeras om alldeles för lite, många vet ju inte ens vad ett avvikande cellprov innebär. Jag har aldrig i skolan få veta att HPV är sexuellt överförbart och kan ge cancer. Det pratas alldeles för lite om det, säger Pantea Guogardi och fortsätter:

– Men om vi ska gå tillbaka till sjukvården så tycker jag att de hade kunnat skicka med en broschyr och information om vad som kommer hända på nästkommande besök samt inge ett mer ödmjukt bemötande.

I dag har Panteas cellförändringar försvunnit men hon går fortfarande på tätare provtagningar än personer som inte påvisat förändringar.

LÄS OCKSÅ: Fallen av livmoderhalscancer ökar

Sjukvården måste bli bättre på att kommunicera

Marie Rasks avhandling pekar på att sjukvårdspersonalen måste bli bättre på att informera och kommunicera med patienterna om cellförändringar, men hur det görs bäst har Marie inget svar på.

I avhandlingen önskade kvinnorna muntliga besked. Marie Rask har nyligen gjort en uppföljande studie där man jämfört kvinnor som fått avvikande cellprovsvar muntligt med de som fått skriftligt. Dock har man inte kunnat se några större skillnader mellan testgrupperna - ångestnivån är ungefär lika hög oavsett svarstyp.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

4 nr av ToppHälsa + trådlösa hörlurar från adidas. Köp nu!