Matvarorna som ger dig cancer
Ny undersökning visar att akrylamid fortfarande finns i våra livsmedel i stora doser. Ett ämne som misstänks öka risken för cancer. Värst är det i kaffe, chips, pommes frites och bröd.
En expertgrupp från EU:s livsmedelsmyndighet Efsa har tittat på senaste forskningen kring riskerna med akrylamid.
Slutsatsen är, precis som för tio år sedan, att det fortfarande är cancerogent.
1. Potatischips
Svenskar får i sig ungefär 30-40 mikrogram akrylamid per person och dag. Tio procent av det kommer från potatischips. Det är nämligen när det blir brunt som halterna av akrylamid stiger. Stärkelserika livsmedel, som potatischips, kan innehålla höga halter akrylamid.
2. Pommes frites
Akrylamid bildas när vi friterar maten. Hur höga halterna blir beror på tillagningstid och temperatur. Gyllengula innehåller lägre halter än bruna. Ungefär tio procent av det dagliga intaget kommer från pommes frites.
3. Kaffebönor
Ungefär 30 procent av akrylamiden som svenskar får i sig dagligen kommer från kaffet. Redan i vintras tog Livsmedelsverket fram en rapport för att se hur vanligt akrylamid är i matvaror i Sverige. "Tyvärr hade halterna inte sjunkit signifikativt på de tio år som gått", säger Lilianne Abramsson Zetterberg på Livsmedelsverket till Svensk Dagbladet.
4. Bröd
Om du rostar brödet stiger halterna snabbt mot slutet av rostningen. Ta upp brödet innan det blir brunt. När det gäller mjukt bröd är akrylamidhalten allra högst på ytan. Ämnet i sig kommer vi aldrig kunna bli av med helt och hållet eftersom många av livsmedlen med akrylamid också har andra nyttigheter som vi behöver få i oss.
5. Kex
Kan innehålla akrylamid. Vi får i oss 30 procent av intaget från kex tillsammans med bröd och kakor. Den goda smaken och krispet är det som vi tycker om och vill åt.
6. Frukostflingor
Här kan det också finnas akrylamid som bildas vid tillagningen. Halterna skilde sig mycket åt i undersökningen bland olika livsmedelstillverkare ,vilket visar att alla inte bryr sig lika mycket.
7. Kakor
Här kan det också finnas. Bättre med gyllengula, än brungräddade. Ett problem är att det är först vid 120 grader och uppåt som vissa aminosyror och sockerarter ombildas på ett sätt som lockar fram smaker och aromer.
