Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>Hälsa>Sjukdomar & besvär

Publicerad 13 sep 2019 09:14

Lupus – sjukdomen drabbar hundratals kvinnor varje år

9 av 10 som får SLE är kvinnor.

9 av 10 som får SLE är kvinnor.

1/3

Foto: Shuttertstock

I ett avsnitt av ”Keeping up with the Kardashians” avslöjades det att Kim Kardashian bär på antikroppar mot SLE/lupus.

I ett avsnitt av ”Keeping up with the Kardashians” avslöjades det att Kim Kardashian bär på antikroppar mot SLE/lupus.

2/3

Foto: BROADIMAGE/SHUTTERSTOCK / BROADIMAGE/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

3/3

Varje år insjuknar cirka 400 svenskar i lupus, en reumatisk sjukdom som innebär att kroppens immunförsvar angriper kroppens organ.

Majoriteten av de som drabbas är kvinnor.

Här har vi samlat allt du behöver veta om symtom, diagnos och behandling.

”Det är aldrig lupus”, brukade Hugh Laurie bräka fram på sin fejkade dialekt i tv-serien ”Dr. House”.

Men det är inte riktigt sant. Just nu är Systemisk lupus erythematosus, förkortat SLE, på tapeten igen efter att tv-personligheten Kim Kardashian avslöjat att hon kanske lider av sjukdomen.

Hon är långt ifrån ensam. Faktum är att bara i Sverige insjuknar mellan 300 - 500 personer varje år.

SLE är en autoimmun, reumatisk inflammationssjukdom som slår mot hela kroppen. Det vanligaste är att få besvär med inflammation i lederna, huden, blodkärl och njurarna, men det händer också att sjukdomen slår mot hjärtat, lungorna och nervsystemet.  I vissa fall kan sjukdomen bli livshotande.

Sjukdomen går i skov, vilket gör att personer med SLE kan vara symtomfria under lång tid, för att sedan insjukna i smärtor och feber när immunförsvaren angriper den egna kroppen.

Symtom på SLE

Det finns en rad olika symtom vid SLE.

Trötthet

Feber

Viktminskning och nedsatt aptit

Muskelvärk

Ont i lederna, ledinflammation

Inflammation i senskidorna

Hudutslag

”Fjärilsutslag” i ansiktet, det vill säga ett rött utslag som breder ut sig från näsan ut mot kinderna i form av en fjäril.

Yrsel

Huvudvärk

Solkänslighet

Njurinflammation

Raynauds sjukdom – fingrar och tår vitnar, sticker och domnar vid kyla

Blodpropp

Inflammerade blodkärl

Sår i munnen eller på andra slemhinnor

Påverkan av centrala nervsystemet, som exempelvis epilepsi och depression.

LÄS OCKSÅ: 9 saker alla borde veta om fibromyalgi

Vem drabbas och varför?

Ungefär var tionde SLE-patient har en släkting med samma sjukdom.  Det verkar också som att rökning, exponering för solljus, vissa läkemedel och infektioner kan bidra till att man utvecklar lupus.

Något som står klart är också att kvinnor drabbas i större utsträckning. Ungefär 90 procent av de som får diagnosen är kvinnor. De flesta får sjukdomen i fertil ålder, när nivåerna av kvinnliga könshormoner är höga, men det förekommer också fall av insjuknande efter klimakteriet.

Diagnos

SLE är egentligen ett samlingsbegrepp för flera olika symtom, och kan i själva verket innefatta flera olika sjukdomar. Eftersom symtomen är många och dessutom stämmer in på andra sjukdomar krävs det utförliga undersökningar för att ställa rätt diagnos.

Vid misstanke om SLE utgår läkare utifrån symtombild. Det finns elva kriterier varav minst fyra måste uppfyllas för diagnos. 

Det görs en grundlig kroppsundersökning och läkaren tar olika prover: urinprov, blodprover för att påvisa förekomsten av antikroppen ANA, samt andra antikroppar mot egna vävnader, Det tas också blodprov. Vid SLE brukar ett blodprov också påvisa lågt blodvärde, förhöjd sänka i kombination med normalt CRP och få vita blodkroppar, skriver Netdoktor.se.

LÄS MER: Studie: Intensiv träning kan lindra din reumatism

Behandla SLE

Det finns i dag inget botemedel mot SLE, men det går att behandla sjukdomen. Fem grupper av läkemedel används vanligen för att lindra besvären och bromsa sjukdomens framfart under skoven.

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, kallat NSAID, används för att dämpa inflammation och lindra smärta.

Patienter med SLE kan också behandlas med kortison för att få ner inflammationer i hela kroppen.

Läkemedel mot malaria har visat sig ge god effekt vid reumatiska sjukdomar och kan användas i ett mer förebyggande syfte mot solkänslighet, hud- och ledbesvär.

Cytostatika är cellhämmande och sätts in om sjukdomen påverkar viktiga organ, eller för att undvika att patienten får alltför höga doser kortison.

Den sista gruppen är biologiska läkemedel, som är relativt nytt vid behandling av SLE. De här medicinerna sätts ofta in när cytostatika och kortison inte är effektiva nog.