Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga
Allt fler unga mår dåligt, och varje år tar 40-50 ungdomar livet av sig i Sverige.
Av dem är cirka fem så unga som under 15 år.
– Att ständigt bli påmind om normer som en själv kanske inte passar in i är självklart en bidragande orsak till många ungas sämre mående, säger Therése Ekengren på stödjouren Indra.
Mer än dubbelt så många barn och unga lider av psykisk ohälsa i dag som för tio år sedan. Rapporten Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna från Socialstyrelsen visar att de flesta diagnoser som bidragit till ökningen är depressioner och olika ångestsyndrom. Totalt handlar det om ungefär 190 000 barn och unga som lider av olika form av psykisk ohälsa.
Det finns stöd för unga att få
Therése Ekengren är samordnare på Indra Queer, Trans och Tjejjour i Sollentuna, och arbetar dagligen med att stärka och stötta barn och ungdomar. Nedan berättar hon om Indras stödverksamhet och vad hon tror ökningen av psykisk ohälsa kan bero på.
Vad är psykisk ohälsa?
– Precis som att vi kan drabbas av olika fysiska sjukdomar som exempelvis feber, diabetes och halsfluss, så kan vi också bli sjuka psykiskt. Psykisk ohälsa kan handla om att du känner stark oro, mår dåligt under en lång period eller har prestationsångest. Det kan också innebära tvångstankar eller att du har svårt att sova om nätterna, säger Therése.
Den psykiska ohälsan kan vara kopplad till en upplevelse, exempelvis ett övergrepp, diskriminering eller utanförskap. Många mår dåligt under en längre tid utan att söka hjälp, för det här med psykisk ohälsa är inte alltid så enkelt. Är det bara livet i allmänhet eller är man sjuk? Oavsett vad det är man upplever så är psykisk ohälsa ofta jobbigt och inget du ska behöva stå ut med. Det finns stöd att få och det går att må bra igen.
Vad gör ni som stödjour?
– Indra är en ideell jour som startades för tio år sedan. Vi har sedan dess gett stöd till många barn och unga vuxna som behöver någon att prata med.
Indra är en feministisk förening och vi tror att många av de problem som vår målgrupp upplever eller har erfarenheter av är kopplade till negativa normer i samhället. Att prata om exempelvis sexuellt våld på ett strukturellt plan hjälper oss att lyfta fokus från enskilda upplevelser eller personer och i stället lägga skulden på samhället. Därför vänder vi oss också till tjejer, transpersoner och queera – för att vi vet att de utsätts för framför allt sexuellt våld i mycket större utsträckning än vad killar gör.
Hur bemöter ni stödsökande?
– Våra volontärer är utbildade i att ge stöd och deras fokus ligger på att lyssna och stärka, utan att reagera med chock eller skuldbelägga. När vi pratar med någon som mår dåligt är det så klart viktigt att inte försöka ”laga” eller bortförklara hur man mår, säger Therése.
En stor majoritet av alla unga som vänder sig till oss lider av någon form av ångest. Ångest är något som kan vara väldigt obehagligt och ibland skrämmande, och då kan vi sitta med genom personens ångest. Vi pratar om ångesten: att den är vanlig, att du inte kommer dö av den, att den kan kännas läskig men att den egentligen ”bara” är en känsla. Att det går att stå ut, det kommer kännas bättre.
– Alla som känner att de behöver någon att prata med ska inte tveka. Ibland känns det bättre när man har satt ord på känslorna och tankarna.
Begreppsförklaring: Vad är trans och queer?
Trans: Trans är motsatsen till Cis. (Cis är när kropp, juridiskt kön, könsidentitet samt könsuttryck överensstämmer och pekar åt ett håll, med man eller kvinna som norm). Begreppet transperson är ett paraplybegrepp som bryter mot normer för kön. Det går att vara transperson på många olika sätt. En transperson kan vara både binär eller icke-binär, men det kan också handla om könsuttryck. Det är också viktigt att veta att transperson inte beskriver någons sexualitet. Trans betyder ”överskridande” på latin.
Queer: Queer är ett brett och normkritiskt begrepp. Queer är ett ifrågasättande av normativa idéer som rör kön, exempelvis om hur människor ska leva i sexuella relationer och andra relationer, hur vi ska bilda familj, hur vi ska uttrycka kön osv. En del använder queer som ett sätt att beskriva sin könsidentitet eller sin sexualitet. Queer kan också vara att slippa definiera sitt kön eller sin sexuella läggning.
Varför tror du den psykiska ohälsan ökar?
– Vi ser att psykisk ohälsa har en stark koppling till miljön och samhället runtomkring oss. En del drabbas lättare av psykisk ohälsa, andra inte, men det kan också vara svårt att inte bli sjuk i ett samhälle som kretsar mycket kring våra kroppar och att kategorisera dem, säger Therése.
På Indra pratas det mycket om allas lika värde, men i verkligheten ser det inte ut så. Att ständigt bli påmind om normer som en själv kanske inte passar in i är självklart en bidragande orsak till många ungas sämre mående. Samtidigt som den psykiska ohälsan har ökat i Sverige har också den ekonomiska utsattheten ökat bland barn och unga, vilket ger indikationen att det är viktigt att prata om psykisk hälsa i relation till levnadsvillkor i stort.
LÄS MER: Evah, 26: "Råd till dig som anhörig till någon med psykisk ohälsa"
Psykisk ohälsa kan drabba oss alla
– Psykisk ohälsa kan inte ses som ett individuellt problem eller som en vårdfråga, utan som något som kan drabba oss alla. Detta förebyggs med trygga skolor, utbildade vuxna och ett starkt civilsamhälle som ges möjligheten att ge ett kvalitetssäkrat stöd.
LÄS MER: Psykisk ohälsa: Bara 1 av 10 tror det är lätt att få hjälp
Varför drabbas unga hårdare än vuxna?
– Unga är generellt sett en grupp som sällan blir tagna på allvar eller lyssnade på. Att dessutom leva under hård press i sociala medier, i skolan och i arbetslivet, blir ibland eller ofta för mycket. Skolan genomgår många förändringar, med skolreformer och lärarbrist om vartannat, och de som till slut tar smällen är de som vistas i skolan varje dag: barnen och de unga.
Hit kan du vända dig för att få hjälp:
Vid akut hjälp: Ring alltid nödsamtal 112.
Till dig som är under 18 år:
Rädda Barnens stödlinje, 0200-77 88 20. Öppet alla vardagar klockan 15-18. Kostnadsfritt och anonymt.
Barnens Bris: 116 111, öppet alla dagar klockan 14-21. På bris.se finns även chatt med Bris kuratorer. Kostnadsfritt och anonymt.
Bris vuxentelefon om barn: 077-150 50 50, öppet alla vardagar klockan 9-12. Anonymt.
Tjejjouren.se: Alla tjej-, trans- och ungdomsjourer samlade på ett och samma ställe. Riktar sig främst till alla som identifierar sig som tjej i åldrarna 12-20. Chatta, mejla eller ring någon av jourerna, helt anonymt. Se tjejjouren.se/kontakta-jour för öppettider.
För dig över 18 år: Ring 1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa.
Mer om psykisk ohälsa: Föreningen Tilia.
En vuxen som berättar om missförhållanden och stress i sin arbetsmiljö blir förmodligen tagen på större allvar än de barn som gör det. Där kan vi se att sociala medier har blivit en plattform för unga där de kan uttrycka sitt mående och fler och fler unga förebilder pratar öppet om psykisk ohälsa. Det tror vi kan ha en positiv inverkan som också gör att vuxna får större vetskap om ungas psykiska ohälsa, vilket kan tolkas som en ökning i sig, menar Therése.
– Sen ska vi komma ihåg att det inte är många som berättar att de mår dåligt, eftersom psykisk ohälsa fortfarande är starkt kopplat till skam. De unga som hör av sig till Indras stödchatt berättar ofta att de inte har vågat berätta för någon om hur de mår.
