Klimakteriet var länge något som få ville prata om.
Värmevallningar är ett klassiskt symtom vid klimakteriet.
1 AV 2
Klimakteriet var länge något som få ville prata om.
Foto: Shutterstock
2 AV 2
Värmevallningar är ett klassiskt symtom vid klimakteriet.
Foto: Shutterstock

Gynekologen: Så lindrar du besvär vid klimakteriet

Klimakteriebesvär? Glöm det vanliga trista snacket kring klimakteriet. Sluta må dåligt i onödan, för det finns hjälp att få. Och ja – vi pratar om hormoner.

Gynekologen Hilde Löfqvist har 30 års erfarenhet av att hjälpa kvinnor mitt i livet. Här svarar hon på vanliga frågor.

Anna Liljeberg
Victoria Petersson

Det känns som om det pratad mer än någonsin om klimakteriet. Vad händer? 

– Förr var klimakteriet något du skulle lida dig igenom och inte prata om. Men nu finns en ny medvetenhet, som tur är. Det finns så mycket du kan göra för att lindra besvären! säger Hilde Löfquist, gynekolog och författare till ”Hormonkarusellen”.

– Något som ännu inte uppmärksammats tillräckligt är att utmattningssymptom kan höra ihop med klimakteriet. När hormonerna sviktar påverkas psyket och hälsan.

LÄS OCKSÅ: 5 tecken på att du har hamnat i perimenopausen

Är det farligt att vara i klimakteriet?

– Nej, det är en naturlig process. Men om du till exempel inte kan sova på grund av vallningar och svettningar, så påverkar det din hälsa. Att sova dåligt under en lång tid är tortyr. Är du trött kanske du äter mer, och går upp i vikt.

Vanliga klimakteriebesvär

Vilka besvär du drabbas av under klimakteriet kan skilja sig från person till person. Enligt 1177 Vårdguiden är följande vanliga:

Värmevallningar

Snabba skiftningar i humöret

Nedstämdhet

Sömnbesvär

Torra slemhinnor

Urinvägsbesvär

Är det inte bara att bita ihop?

– Att försöka vara duktig och stå ut med till exempel vallningar rekommenderas inte, enligt ny forskning. Vallningar höjer till exempel blodtrycket och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Livskvaliteten ökar så pass mycket med rätt behandling att det är klokt att prova om du mår dåligt.

LÄS OCKSÅ: Experten: Så hittar du sexlusten i klimakteriet

Ökar inte risken för bröstcancer om man äter östrogen?

– Bröstcancer är det stora hälsospöket för många kvinnor. Men den riktiga boven är i stället hjärt- och kärlsjukdomar, som är dödsorsak nummer ett i västvärlden, det ska man vara medveten om. 52 procent av europeiska kvinnor dör av det, jämfört med 3-4 procent av bröstcancer.

Så lindrar du klimakteriebesvär

Professor och överläkare Angelica Lindén Hirschberg ansvarar för kvinnohälsan på Karolinska institutet, med 25 års erfarenhet som gynekolog, och menar att det finns hjälp att få. 

– Allmän hälsosam livsstil brukar jag rekommendera. Det kan låta lite som en floskel, men det finns stöd för att det kan hjälpa. Då menar jag regelbunden fysisk träning, att man tränar 2-3 gånger i veckan och får upp pulsen, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Nedan hittar du 4 sätt att lindra klimakteriebesvär

1. Motionera regelbundet

Under klimakteriet så förändras ämnesomsättningen och man lättare går upp i vikt och lägger på sig kroppsfett framför allt på magen. Det i sig innebär en ökad risk för olika hälsorisker som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Ett bra sätt att motverka detta är en hälsosam livsstil med bra matvanor och att träna regelbundet.

2. Sök hjälp hos gynekolog

Många lever redan hälsosamt och har ändå besvärliga symptom. 

– Då ska man inte vara rädd för att söka gynekolog, i dag har vi bra kunskap om hormonbehandlingar och dess för- och nackdelar. Vad man rekommenderar är östrogenmedicinering under ett par år, i de allra flesta fallen överväger fördelarna mot nackdelarna, säger Angelica Lindén Hirschberg. 

3. Ta östrogentabletter 

Har man nyligen haft hjärtinfarkt eller bröstcancer får man diskutera andra alternativ.

Det är inte östrogen enbart som innebär en ökad risk för bröstcancer, utan det är kombinationen av östrogen och gulkroppshormon.

Vad ska man tänka på om man fått östrogen utskrivet?

– Det finns de hormonbehandlingar som lindrar klimakteriesymptom som svettningar, vallningar och de påverkar alltså hela kroppen. Om man haft bröstcancer avråder vi från att använda systemisk östrogenbehandling. I de fallen får man diskutera alternativa behandlingar, säger Angelica Lindén Hirschberg. 

– Sedan finns det också lokal östrogenbehandling som används i underlivet. Den varianten är inte kopplad till någon ökad risk för cancer, vare sig bröstcancer eller livmodercancer.

4. Fokusera på dig själv - ta hand om dig

Många kvinnor vittnar om att de ”inte känner igen sig själva” när de går igenom klimakteriet. Nedstämdhet och en allmän oro är inte ovanliga sinnesstämningar under klimakteriet. 

Vad kan man se för samband mellan depression och klimakteriet?

– Risken för depression ökar med åldern, både för kvinnor och för män. Det kan vara svårt att visa ett orsakssamband till klimakteriet. Men vänder man på det, så har en randomiserad studie nyligen visat att hos de som fått hormonersättning kunde behandlingen motverka risken att drabbas av depression jämfört med placebo. Det talar ju för att klimakteriet kan påverka risken att drabbas av depression, och det visar tidigare studier också. Det kan finnas en koppling mellan ökad nedstämdhet och klimakteriet, säger Angelica Lindén Hirschberg. 

Om du känner dig skör så är det viktigt att du fokuserar på det som får dig att må bra, och lägger extra mycket vikt vid att vara snäll mot dig själv och minska på stressen i vardagen.

Källa: Angelica Lindén Hirschberg

Men varför är många kvinnor så rädda? 

– Det kom en stor amerikansk studie 2002 som visade att risken för bröstcancer ökade. Men jag skulle kalla tolkningen av den studien för ett fiasko. Den skrämde många kvinnor i onödan. Men rädslan för att östrogenbehandling orsakar bröstcancer är oberättigad, åtminstone om man håller sig till en skonsam behandling. Jag tycker det är väldigt synd att hormonbehandling får en så negativ stämpel.

LÄS OCKSÅ: 6 oväntade saker som händer i klimakteriet

Det verkar ju galet att det blev så fel?

– Studien var stor och hade kostat den amerikanska staten enorma pengar. När den avbröts i förtid tog media över tolkningen, innan de ansvariga hann analysera resultaten. Syftet var att bevisa hur bra östrogenbehandling var för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, i stället blev det en flopp med motsatt effekt. Men kvinnorna som undersöktes hade passerat menopaus för mer än tio år sedan och var i genomsnitt 63 år, överviktiga eller gravt överviktiga. De hade inte några klimakteriebesvär längre: Helt enkelt fel målgrupp.

Du menar att östrogen ger kvinnor ett ”window of opportunity” – vad innebär det? 

– Studier visar att du håller dina blodkärl friskare om du tar hormoner. Det gäller om du börjar direkt när mensen slutar (menopausen) och under tio år framåt. Med hjälp av hormoner kan du förebygga kroniska sjukdomar, hjärt- och kärlproblem, benskörhet, bindvävssjukdomar och ledbesvär. Dödligheten i vissa sjukdomar går ner med 30-40 procent tack vara hormonerna. Risken att dö före 60-års ålder, oavsett orsak, minskar med 30-40 procent om man tar hormoner.

Foto: Shutterstock

Men om det förebygger många sjukdomar, då borde ju fler ta det?

– Jag håller med, förebyggande medicin är ett stort ämne. Inom sjukvården satsar man mest pengar på behandling av redan etablerade sjukdomar. Det behövs en ny medvetenhet om hur vi kan förebygga kroniska sjukdomar i tid.

– Men man ska också komma ihåg att det viktigaste för att hålla sig frisk är att allmänt sköta sin hälsa. Att inte ha övervikt, vara måttlig med alkohol och inte röka till exempel.

Hur ska jag tänka om jag har haft bröstcancer?

– Nej, då ska du INTE ta hormoner mot klimakteriebesvär. Det kan stimulera vilande cancerceller.

Men vilka hormoner ska jag då ta om jag är frisk? Det måste redas ut!

– De flesta i Sverige tar i dag en kombinationstablett av östradiol (naturlig östrogen) och gestagen (syntetisk progesteron).

– Det som många pratar om nu är bioidentiskt (naturligt) progresteron. Det har varit tillåtet i flera länder, men i Sverige har det bara skrivits ut på licens. Men i de nya riktlinjerna rekommenderas även bioidentiskt progesteron. Så det kommer bli lättare att få det även i Sverige.

– Många kvinnor har hittills tagit progesteronkräm som kan köpas på nätet, men det räcker inte. Progesteron måste tillföras antingen som kapslar att svälja eller som slidpiller, för att skydda livmoderslemhinnan. En hormonspiral med gestagen som påverkar livmoderslemhinnan direkt på plats, kan också fungera.

Är hormoner farliga eller inte?

I höstas kom en ny rapport från den ansedda medicinska tidskriften The Lancet som varnade för att hormoner ökar risken för bröstcancer. Så här svarade Tord Naessen, senior professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet:

– Om en kvinna har svåra klimakteriebesvär och påbörjar behandlingen inom tio år efter sista mensen, så anser jag att fördelarna vida överväger nackdelarna. Den ökade upptäckten av bröstcancer, som man ser i den här studien, är endast aningen högre än den man ser vid övervikt, säger han.

– I randomiserade studier ser man ingen säkerställd ökad dödlighet i bröstcancer. Man ser även en rad fördelar med hormonbehandling. Exempelvis minskad risk för åderförkalkning av hjärtats kranskärl, halverad risk för tjocktarmscancer och diabetes.

– Om man jämför med kvinnor som inte medicinerar alls så är den totala dödligheten, oavsett orsak, för kvinnor som äter hormoner 40 procent lägre, säger Tord Naessen.

Källa: TT

– Det skyddar livmoderslemhinnan från skadlig tillväxt genom östrogen. Östrogen och någon form av progesteron ska alltså kombineras för bästa effekt mot klimakteriebesvär.

Varför behövs progesteron?

Och hormonplåster, vad är det? 

– Tar du en tablett med östrogen krävs en onödigt stark dos, eftersom det måste passera genom flera organ i kroppen innan det ger effekt. Tar du östrogen via huden, plåster eller kräm, kan du ta en lägre dos.

Om jag tar en traditionell tablett i dag, vad ska jag göra då? 

– Det är alltid farligare att vara överviktig och dricka alkohol än att ta gestagen. Att leva sunt och hålla vikten är viktigast. Mår du bra av den tabletten i dag, kan du lugnt fortsätta om du är frisk.

Men om det är bättre med plåster och bioidentiskt progesteron än piller – ska vi kvinnor då inte kräva det bästa? 

– Det är viktigt att inte kräva, utan resonera med din läkare. Det finns inget svart eller vitt. Mår du bra av en behandling så behöver du inte byta.

– Vissa gestagener är till och med i vissa fall bättre, om du har vissa sjukdomstillstånd, som vissa förändringar i livmodern eller äggstockarna.

Vad ger du för råd till en kvinna som i dag börjar närma sig klimakteriet?

– Boka tid med en läkare eller gynekolog och berätta om dina besvär. Många läkare tänker kanske inte på att det är klimakteriet om du har allmänna symptom.

– Resonera och prata igenom ordentligt vad du behöver. Varje kvinna har olika förutsättningar, som kräver olika behandlingar. Nöj dig inte bara med att få ett piller. Att självmedicinerar rekommenderar jag inte. Gör alltid ett återbesök efter tre månader och se hur behandlingen fungerat.

Hur tror du framtidens klimakteriebehandling kommer att se ut? 

– Om progesteron som kapsel blir godkänd, kan det skrivas ut av alla läkare i Sverige. Det blir nog den vanligaste hormonbehandlingen. Så är det i England, Tyskland och Frankrike.

– Riskerna som vi vet finns med traditionell hormonbehandling, nämligen blodpropp och stroke, kan minskas betydligt eller till och med hävas med den nya bioidentiska hormonbehandlingen (om du tar östrogen genom huden). Och om vi byter ut gestagentabletterna mot naturligt progesteron motverkar vi inte östrogenets goda effekt på blodkärlen. Varje kvinna har sin individuella riskprofil.