Klimakteriet var länge något som få ville prata om.
1 av 2: Klimakteriet var länge något som få ville prata om. Foto: Shutterstock
Värmevallningar är ett klassiskt symtom vid klimakteriet.
2 av 2: Värmevallningar är ett klassiskt symtom vid klimakteriet. Foto: Shutterstock

Gynekologen: Så lindrar du besvär vid klimakteriet

Glöm det vanliga trista snacket kring klimakteriet. Sluta må dåligt i onödan, för det finns hjälp att få. Och ja – vi pratar om hormoner.

Gynekologen Hilde Löfqvist har 30 års erfarenhet av att hjälpa kvinnor mitt i livet. Här svarar hon på vanliga frågor.

Det känns som om det pratad mer än någonsin om klimakteriet. Vad händer? 

– Förr var klimakteriet något du skulle lida dig igenom och inte prata om. Men nu finns en ny medvetenhet, som tur är. Det finns så mycket du kan göra för att lindra besvären! säger Hilde Löfquist, gynekolog och författare till ”Hormonkarusellen”.

– Något som ännu inte uppmärksammats tillräckligt är att utmattningssymptom kan höra ihop med klimakteriet. När hormonerna sviktar påverkas psyket och hälsan.

LÄS OCKSÅ: 9 saker alla kvinnor bör veta om klimakteriet

Är det farligt att vara i klimakteriet?

– Nej, det är en naturlig process. Men om du till exempel inte kan sova på grund av vallningar och svettningar, så påverkar det din hälsa. Att sova dåligt under en lång tid är tortyr. Är du trött kanske du äter mer, och går upp i vikt.

Är det inte bara att bita ihop?

– Att försöka vara duktig och stå ut med till exempel vallningar rekommenderas inte, enligt ny forskning. Vallningar höjer till exempel blodtrycket och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Livskvaliteten ökar så pass mycket med rätt behandling att det är klokt att prova om du mår dåligt.

LÄS OCKSÅ: Experten: Så hittar du sexlusten i klimakteriet

Ökar inte risken för bröstcancer om man äter östrogen?

– Bröstcancer är det stora hälsospöket för många kvinnor. Men den riktiga boven är i stället hjärt- och kärlsjukdomar, som är dödsorsak nummer ett i västvärlden, det ska man vara medveten om. 52 procent av europeiska kvinnor dör av det, jämfört med 3-4 procent av bröstcancer.

Vanliga klimakteriebesvär

Vilka besvär du drabbas av under klimakteriet kan skilja sig från person till person. Enligt 1177 Vårdguiden är följande vanliga:

Värmevallningar

Snabba skiftningar i humöret

Nedstämdhet

Sömnbesvär

Torra slemhinnor

Urinvägsbesvär

Men varför är många kvinnor så rädda? 

– Det kom en stor amerikansk studie 2002 som visade att risken för bröstcancer ökade. Men jag skulle kalla tolkningen av den studien för ett fiasko. Den skrämde många kvinnor i onödan. Men rädslan för att östrogenbehandling orsakar bröstcancer är oberättigad, åtminstone om man håller sig till en skonsam behandling. Jag tycker det är väldigt synd att hormonbehandling får en så negativ stämpel.

LÄS OCKSÅ: Deppig, svettig och trött? Du kan ha hamnat i perimenopausen

Det verkar ju galet att det blev så fel?

– Studien var stor och hade kostat den amerikanska staten enorma pengar. När den avbröts i förtid tog media över tolkningen, innan de ansvariga hann analysera resultaten. Syftet var att bevisa hur bra östrogenbehandling var för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, i stället blev det en flopp med motsatt effekt. Men kvinnorna som undersöktes hade passerat menopaus för mer än tio år sedan och var i genomsnitt 63 år, överviktiga eller gravt överviktiga. De hade inte några klimakteriebesvär längre: Helt enkelt fel målgrupp.

Du menar att östrogen ger kvinnor ett ”window of opportunity” – vad innebär det? 

– Studier visar att du håller dina blodkärl friskare om du tar hormoner. Det gäller om du börjar direkt när mensen slutar (menopausen) och under tio år framåt. Med hjälp av hormoner kan du förebygga kroniska sjukdomar, hjärt- och kärlproblem, benskörhet, bindvävssjukdomar och ledbesvär. Dödligheten i vissa sjukdomar går ner med 30-40 procent tack vara hormonerna. Risken att dö före 60-års ålder, oavsett orsak, minskar med 30-40 procent om man tar hormoner.

Foto: Shutterstock

Men om det förebygger många sjukdomar, då borde ju fler ta det?

– Jag håller med, förebyggande medicin är ett stort ämne. Inom sjukvården satsar man mest pengar på behandling av redan etablerade sjukdomar. Det behövs en ny medvetenhet om hur vi kan förebygga kroniska sjukdomar i tid.

– Men man ska också komma ihåg att det viktigaste för att hålla sig frisk är att allmänt sköta sin hälsa. Att inte ha övervikt, vara måttlig med alkohol och inte röka till exempel.

LÄS OCKSÅ: 7 tecken på östrogenbrist

Hur ska jag tänka om jag har haft bröstcancer?

– Nej, då ska du INTE ta hormoner mot klimakteriebesvär. Det kan stimulera vilande cancerceller.

Men vilka hormoner ska jag då ta om jag är frisk? Det måste redas ut!

– De flesta i Sverige tar i dag en kombinationstablett av östradiol (naturlig östrogen) och gestagen (syntetisk progesteron).

– Det som många pratar om nu är bioidentiskt (naturligt) progresteron. Det har varit tillåtet i flera länder, men i Sverige har det bara skrivits ut på licens. Men i de nya riktlinjerna rekommenderas även bioidentiskt progesteron. Så det kommer bli lättare att få det även i Sverige.

– Många kvinnor har hittills tagit progesteronkräm som kan köpas på nätet, men det räcker inte. Progesteron måste tillföras antingen som kapslar att svälja eller som slidpiller, för att skydda livmoderslemhinnan. En hormonspiral med gestagen som påverkar livmoderslemhinnan direkt på plats, kan också fungera.

Är hormoner farliga eller inte?

I höstas kom en ny rapport från den ansedda medicinska tidskriften The Lancet som varnade för att hormoner ökar risken för bröstcancer. Så här svarade Tord Naessen, senior professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet:

– Om en kvinna har svåra klimakteriebesvär och påbörjar behandlingen inom tio år efter sista mensen, så anser jag att fördelarna vida överväger nackdelarna. Den ökade upptäckten av bröstcancer, som man ser i den här studien, är endast aningen högre än den man ser vid övervikt, säger han.

– I randomiserade studier ser man ingen säkerställd ökad dödlighet i bröstcancer. Man ser även en rad fördelar med hormonbehandling. Exempelvis minskad risk för åderförkalkning av hjärtats kranskärl, halverad risk för tjocktarmscancer och diabetes.

– Om man jämför med kvinnor som inte medicinerar alls så är den totala dödligheten, oavsett orsak, för kvinnor som äter hormoner 40 procent lägre, säger Tord Naessen.

Källa: TT

Varför behövs progesteron?

– Det skyddar livmoderslemhinnan från skadlig tillväxt genom östrogen. Östrogen och någon form av progesteron ska alltså kombineras för bästa effekt mot klimakteriebesvär.

Och hormonplåster, vad är det? 

– Tar du en tablett med östrogen krävs en onödigt stark dos, eftersom det måste passera genom flera organ i kroppen innan det ger effekt. Tar du östrogen via huden, plåster eller kräm, kan du ta en lägre dos.

Om jag tar en traditionell tablett i dag, vad ska jag göra då? 

– Det är alltid farligare att vara överviktig och dricka alkohol än att ta gestagen. Att leva sunt och hålla vikten är viktigast. Mår du bra av den tabletten i dag, kan du lugnt fortsätta om du är frisk.

Men om det är bättre med plåster och bioidentiskt progesteron än piller – ska vi kvinnor då inte kräva det bästa? 

– Det är viktigt att inte kräva, utan resonera med din läkare. Det finns inget svart eller vitt. Mår du bra av en behandling så behöver du inte byta.

– Vissa gestagener är till och med i vissa fall bättre, om du har vissa sjukdomstillstånd, som vissa förändringar i livmodern eller äggstockarna.

Vad ger du för råd till en kvinna som i dag börjar närma sig klimakteriet?

– Boka tid med en läkare eller gynekolog och berätta om dina besvär. Många läkare tänker kanske inte på att det är klimakteriet om du har allmänna symptom.

– Resonera och prata igenom ordentligt vad du behöver. Varje kvinna har olika förutsättningar, som kräver olika behandlingar. Nöj dig inte bara med att få ett piller. Att självmedicinerar rekommenderar jag inte. Gör alltid ett återbesök efter tre månader och se hur behandlingen fungerat.

Hur tror du framtidens klimakteriebehandling kommer att se ut? 

– Om progesteron som kapsel blir godkänd, kan det skrivas ut av alla läkare i Sverige. Det blir nog den vanligaste hormonbehandlingen. Så är det i England, Tyskland och Frankrike.

– Riskerna som vi vet finns med traditionell hormonbehandling, nämligen blodpropp och stroke, kan minskas betydligt eller till och med hävas med den nya bioidentiska hormonbehandlingen (om du tar östrogen genom huden). Och om vi byter ut gestagentabletterna mot naturligt progesteron motverkar vi inte östrogenets goda effekt på blodkärlen. Varje kvinna har sin individuella riskprofil.

Av: Anna Liljeberg

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av ToppHälsa + varma tights från Röhnisch. Köp nu!