Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>Hälsa>Sjukdomar & besvär>Klimakteriet

Publicerad 29 nov 2018 19:00

Deppig, svettig och trött? Du kan ha hamnat i perimenopausen

Vallningar, sömnproblem och ångest. Journalisten Katarina Wilk, 50, förstod först inte vad som drabbat henne.

När mensen är på väg att upphöra börjar det hända konstiga saker i kroppen.

Men alla vet inte att besvären kan komma flera år innan sista mensen. 

Nu har hon skrivit en bok om perimenopausen.

För några år sedan kunde Katarina Wilk, 50, inte sova. Hon hade ångest, kände sig yr och fick konstiga problem med blodsockret. Hon förstod först inte att de symtom hon upplevde är typiska för perimenopausen, perioden innan mensen försvinner.

Hennes erfarenheter och hennes kunskap som hälsojournalist resulterade i boken ”Perimenopower”, som kom ut hösten 2018 och fått mycket uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. I boken delar hon med sig av tips mot de vanligaste besvären.

– Jag har alltid varit intresserad av den här typen av frågor, och en del av mitt mission är att även få vården att förstå att man kanske måste titta på de här kvinnorna på ett annat sätt, säger Katarina Wilk.

Perimenopausen bör tas på allvar

För att belysa den här perioden tror Katarina att det är bra om vi slutar prata om klimakteriet.

– Klimakteriet är ett paraplybegrepp för tiden innan, tiden när och tiden efter mensen försvinner. Inte många i dag vet att klimakteriet egentligen handlar om många, många år och inte bara innan man fyller 50 som de flesta tror.

Hon tycker att vi i stället ska dela upp det i perimenopausen (tiden innan mensen upphör), menopausen (när mensen upphör) och postmenopausen (tiden efter att mensen upphört). 

Det är olika när man hamnar i perimenopausen, en del glider in i den två år innan medan andra har problem i 15 år innan sista mensen. 

– Det är en lång period, och allt som händer innan din mens försvinner som du kan relatera till hormonproblematik är perimenopausen. Det kan visa sig som lite lättare panikångest, håret kan blir torrt och ramla av, du kan få stänkblödningar i mitten av cykeln. Det kan hända så mycket grejer. 

För en del kan det bli riktigt jobbigt. 

– Många kvinnor vaknar på nätterna med hjärtklappningar och tror att de har fått en hjärtinfarkt

Depressionsliknande tillstånd och svår ångest kan förekomma, och det är inte helt ovanligt att kvinnor som närmar sig menopausen i stället får utbrändhetsdiagnoser, menar Katarina. Särskilt som det händer mycket i 40-årsåldern: Föräldrar blir skröpliga och dör, barn flyttar hemifrån eller så kanske man har fått barn sent och är mitt uppe i småbarnshetsen

Katarina Wilk har skrivit boken ”Perimenopower”, som handlar om perimenopausen.

Foto: Christian Ghazal

 – Jag vill inte förringa utbrändhetsdiagnosen, men om man bara kollade om dessa kvinnor har problem med sina hormoner och de bara fick veta det så skulle det kanske bli lugnare för dem.

– Det är inte en sjukdom, det måste man komma ihåg, det är ett tillstånd, säger Katarina.

Men det betyder inte att man inte ska söka hjälp.

LÄS OCKSÅ: 7 tecken på östrogenbrist

Misstogs för utmattningsdepression

Vi backar bandet. Strax efter 40-strecket började Katarinas hormoner att svaja, även  om hon inte tänkte så mycket på det till en början - hon hade ju fortfarande mens, även om den börjat hoppa lite. Sedan kom sömnproblemen.

– Jag drabbades ganska hårt - jag slutade att sova helt och hållet. På vårdcentralen skrev de ut sömnpiller eller sömnpiller. När jag till slut kunde sova hade jag jättesvåra mardrömmar.

Enligt läkarna höll hon på att gå in i en utmattningsdepression, men Katarina tyckte inte alls att det stämde in på henne.

– Man försökte få mig att tro det, men jag som känner min kropp och kan hälsa förstod att det inte var så. Jag hade bara problem med att sova. 

I samma veva skulle Katarina och hennes familj åka på semester i Spanien och eftersom hon inte längre ville ta sömntabletterna hon fått utskrivna bestämde hon sig för att ta tillfället i akt att prova något som var svårt att få tag på i Sverige.

– Där visste jag att jag kunde köpa melatonin över disk, som ju är ett sömnhormon. I Sverige skrivs det bara ut till äldre personer eller möjligen till personer med neuropsykiatriska diagnoser men i övriga Europa och i USA säljs det överallt som vilket kosttillskott som helst. I USA kan du till och med köpa det på flygplatserna för det sägs funka mot jetlag också.

LÄS OCKSÅ: 8 oväntade saker som händer i klimakteriet

Insåg att det var tiden innan mensen skulle upphöra

Katarina började kunna sova ordentligt igen, men upplevde att det vara andra saker som kändes fel. Katarina fick problem med blodsockret, yrsel och hade hjärtklappning och ångest.

– Jag började slå ihop ett och två och förstod att det var hormonellt. Jag försökte ändra mina vanor med mer träning och bättre kost, och märkte att det fungerade. 

Under några år lyckades Katarina hålla sig på banan med hjälp av livsstilsförändringar, men när hon var 48 gick det inte längre.

– Då kände jag att jag måste ha hjälp. Jag gick till min gynekolog och sa: ”Jag klarar inte av det själv längre, jag håller på att få vallningar också, och jag mår skitdåligt”. Jag hade gått hos henne ett tag, och hon hade bland annat satt in en hormonspiral för att hjälpa mig få upp progesteronet i kroppen igen. Men nu sa hon åt mig att jag skulle sluta kämpa med melatonin, träning och kost och börja med östrogenbehandling.

Hon var själv skeptisk till hormonbehandlingen, men ångrar det inte i dag.

– Med hjälp av livsstilsförändringar kan man rädda sig själv under de första åren när man smyger sig in i perimenopausen, men sedan tror jag att många kommer till en punkt då man bör hoppa på hormontåget. För många kvinnor har det varit livsförändrande faktiskt, säger Katarina.

Just nu händer det en hel del inom vården. Svensk förening för obstetrik och gynekologi har uppdaterat riktlinjerna för behandling i samband med övergångsåldern, som förväntas träda i kraft innan årsskiftet. Det har tidigare funnits en tidsgräns på fem år för hur länge klimakteriebesvären får behandlas, men denna kommer nu att tas bort. Man kommer också att tillgängliggöra fler läkemedel, bland annat bioidentiskt progesteron.

LÄS MER OM ÖSTROGEN: Gynekologen: Så kan du lindra dina klimakteriebesvär

Det finns alltså goda möjligheter att behandla besvären så att man mår bra under övergångsperioden, menar Katarina, även om man ibland kan behöva stå på sig:

– Allmänläkarna på vårdcentralen har inte alltid rätt kunskap om perimenopausen. Se till att få en remiss till en gynekolog i stället. Stöter du på en gynekolog som inte lyssnar, byt till en annan, säger Katarina Wilk.