Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>HÄLSA>SJUKDOMAR & BESVÄR>Klimakteriet

Publicerad 11 okt 2018 17:00

Camilla, 51, trodde hon fått hjärtattack – var klimakteriet

Camilla Persson, 51, fick sina klimakteriebesvär från den ena dagen till den andra.

Camilla Persson, 51, fick sina klimakteriebesvär från den ena dagen till den andra.

1/2

Foto: Privat

Trodde det var hjärtat - men det var klimakteriet

Trodde det var hjärtat - men det var klimakteriet

2/2

Foto: SVT

För Camilla Persson, 51, slog klimakteriet till från en dag till en annan:

- Jag hann ju knappt mer än fylla 50, det sa bara pang. Och det var såna symptom, det var klockrent, säger hon.

Med villa i Trollhättan, fina barnbarn, ett och annat fritidsintresse och ett givande jobb rullar livet på rätt väl. Men så en dag, det var på jobbet på Färgelanda kommun, började Camilla Persson vifta med händerna lite ansträngt.

- De som var lite äldre tittade på mig och sade att "Du har kommit i klimakteriet", men jag sa "Nej, det är inte det.", säger Camilla Persson.

- Mina besvär kom från en dag till en annan. Jag fick de där vallningarna, det var nästan så att svetten rann, men efter tre minuter gick det över. Och så sov jag dåligt.

Camilla Persson vände sig till hälsokosten och köpte piller med så kallade fytoöstrogener, som hjälpte till en början.

LÄS MER: 9 saker du bör veta om klimakteriet

Kunde inte få luft

Det som gör att vi pratar är det som hände den 8:e mars i år, på internationella kvinnodagen.

Hon hade känt obehag kring hjärtat kvällen förut, men tänkt att det nog inte var så farligt, så hon åkte till jobbet som vanligt.

- Och så vid lunch kände jag att jag får ingen luft, det var en väldigt otrevlig känsla. 

Kollegerna larmade ambulans som behandlade larmet som en misstänkt hjärtinfarkt. På vägen togs de första proverna, som inte såg så alarmerade ut. Därför blev väntan lång på akuten. 

Efter några timmar lade sig det värsta.

- Men man kände att man hade haft kramp, det var lite oroligt i hjärtsektionen.

Det dröjde ett dygn innan hon fick besked om att proverna var normala och att hon kunde åka hem av en oengagerad, yngre läkare:

- Då sa jag så här: "Du har inte ens frågat hur jag har det hemma, om jag haft ett ångesttillstånd eller om jag tror att jag är på väg in i klimakteriet", och då tittade han på mig och säger: "Tror du på det själv?"

- Han menade att jag inte kunde ha sådana känningar av klimakteriet. Han visste inte vem jag var och hur jag hade det. 

Vill bidra till samtal 

Därför var det en ganska frustrerad person mitt i livet som bestämde sig för att åka hem och ta det lite lugnt i några dagar. Camilla postade en berättelse om det som hänt i Facebookgruppen "Klimakteriekärringar", och möttes av andra kvinnor med erfarenheter av hjärtsnörp och hjärtrusningar.

Och därför vill Camilla Persson gärna berätta om sina erfarenheter: 

- Vi drabbas mycket, vi kvinnor, säger hon.

- Jag kan tänka mig att kvinnor accepterar att man har de här symptomen, eller att man skäms för det och tycker att det är jobbigt. Då blir det inte att man går till vårdcentralen, fast det faktiskt finns hjälp att få.

Malin Jacobson Båth leder programserien "Klimakteriet - det ska hända dig med" i SVT. Hon fick idén när första vallningen kom.

Foto: Janne Danielsson, SVT

Klimakteriet - det ska hända dig med

Det var via Facebookgruppen som SVT fick kontakt med Camilla. SVT har gjort två timslånga program om klimakteriet under titeln "Klimakteriet - det ska hända dig med".  Camilla är med och berättar sin historia i det första programmet. 

Under tiden fortsätter livet ganska så mycket som vanligt.

Sömnen fortsätter att vara lite mer upphackad.

- När jag vaknar på natten beror det nog på värmen, jag är dövarm när jag vaknar. Men jag somnar om, jag kan reglera det med täcket. En del svettas så att de måste upp och in i duschen.

LÄS MER: Få ordning på sömnen under klimakteriet. 

Det finns hjälp att få

Vikten lever sitt eget liv också. Det har blivit svårare att knäppa jeansknappen.

- Det är inte så att jag sitter på en stol och solar och har grillat hela sommaren, jag är ute i trädgården, jag är ute och cyklar och leker med barnbarnen. Att lägga på sig kilon är inte så roligt, men jag skyller det på klimakteriet, säger hon.

Det finns glädje och skratt i samtalet, men egentligen är det humörtappet som berör henne mest.

- Jag är lite låg i humöret. Såna saker som jag brukar tycka om är lite mindre roliga, om nån ska komma och hälsa på, eller att åka till jobbet. Jag är en glad och normal människa egentligen, men jag har blivit lite mindre sprudlande.

Hon har fått kontakt med en läkare som har tagit en del prover på sköldkörteln och andra hormoner. Eventuellt kommer Camilla att få en behandling med östrogen. 

"Var ingen superwoman"

Hon hoppas att fler ska börja prata om decenniet runt sista mensen. En miljon kvinnor befinner sig där just nu. 

- Jag känner att jag bjuder på min historia. Klimakteriet har varit så tabu, det får man inte prata om, och man har inte låtsats om ifall man haft besvär.

Vad tycker du är allra viktigast?

- Var ingen superwoman. Det finns ju hjälp att få, tro inte att du är ensam om att vara i klimakteriet. Läs på om alla symtom man kan få och våga sök för dem. 

- Klimakteriet får gärna synliggöras mer. Det ska finnas lättillgänglig information om man vill söka. Och vården borde prata om det. När jag var 48 och sökte på vårdcentralen var det ingen som sa att "tänk på att du snart kan komma i klimakteriet".

LÄS MER: "Varför snackar alla skit om klimakteriet? 

Klimakteriet - inte "bara" sista mensen

Programledaren på SVT, Malin Jacobson Båth, fick idén om programserien hon fick sin första vallning.

Hon hoppas att programmet ska bidra till att föra upp samtalsämnet och krossa de tabun som finns runt ämnet. 

- Det är ändå nåt som halva befolkningen går igenom, och klimakteriet är ju ingen sjukdom.

Vad ska man göra om man får problem själv?

- Vallningar och svettningar är en sak, medan andra symptom kan vara väldigt diffusa och svåra att koppla till klimakteriet. Det är lättare att bryta en arm och komma till vården än att komma och säga att man känner sig lite mysko.

Det finns hjälp att få via en gynekologmottagning, eller i andra hand via vårdcentralen. Och det är viktigt att minnas att klimakteriet är mycket större än sista mensen.

- Även om du inte är kvinna runt 50 tror jag att man kan lära sig en del av programmet. Och också ha lite roligt. 

 

Del 1 av "Klimakteriet – det ska hända dig med" sänds i SVT 11 oktober kl 20.