Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa halsoliv i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator
Perimenopausen?! Förklimakteriet kan börja 10-15 år innan sista mens. När hormonnivåerna förändras händer det saker i din kropp.Perimenopausen?! Förklimakteriet kan börja 10-15 år innan sista mens. När hormonnivåerna förändras händer det saker i din kropp.Perimenopausen?! Förklimakteriet kan börja 10-15 år innan sista mens. När hormonnivåerna förändras händer det saker i din kropp.
Livet fortsätter. Du är inte ensam, och det är helt normalt. Få koll på perimenopausen och fortsätt att njuta av livet.Livet fortsätter. Du är inte ensam, och det är helt normalt. Få koll på perimenopausen och fortsätt att njuta av livet.Livet fortsätter. Du är inte ensam, och det är helt normalt. Få koll på perimenopausen och fortsätt att njuta av livet.
1 AV 3
"Inte många i dag vet att klimakteriet egentligen handlar om många, många år"
2 AV 3
Perimenopausen?! Förklimakteriet kan börja 10-15 år innan sista mens. När hormonnivåerna förändras händer det saker i din kropp.
3 AV 3
Livet fortsätter. Du är inte ensam, och det är helt normalt. Få koll på perimenopausen och fortsätt att njuta av livet.

5 tecken på att du har hamnat i perimenopausen

Förklimakteriet kan leda till en rad udda symtom.

Problem med att sova? Lite låg? Vaknar du upp mitt i natten helt genomsvettig? 

Välkommen till din perimenopause eller perimenopaus som det heter på svenska.

Här får du svar på vad det är som händer i kroppen och hur du lindrar besvären. 

Perimenopausen är ett svårt ord för en lång period i varje kvinnas liv - åren innan mensen upphör. Den kan också kallas förklimakteriet. För vissa pågår processen i 10-15 år, för andra märks det mer ett par år innan sista mensen. Det är alldeles normalt, men när hormonnivåerna förändras kan det ge oväntade effekter. Och när du väl har förstått vad som händer med kroppen kommer du må lite bättre. 

– Det är viktigt att få kvinnor att förstå att det kan komma relativt tidigt, att de inte är ensamma om de här symtomen och att det inte är någon allvarlig sjukdom. Det här är helt enkelt vad som händer i kroppen i perimenopausen, det vill säga innan mensen upphör, berättar författaren och tidigare Expressen-medarbetaren, Katarina Wilk som släppt boken ”Perimenopower”.

Klimakteriet? Menopaus? Förklimakteriet? Perimenopaus

Är du i klimakteriet? Eller i menopaus? Eller kanske i övergångsåldern? Eller varför inte i förklimakteriet? 

Begreppsförvirringen är stor i Sverige och det är dags att reda ut begreppen.

Menopaus och perimenopaus

Alla kvinnor får någon gång i sitt liv sin sista mens. Tolv månader efter den sista mensen sägs man ha kommit till menopaus. Tiden kring detta dvs runt/före är man i perimenopaus. Internationellt sett används oftast bara dessa två begrepp för den här perioden i kvinnans liv. 

På svenska kallar vi den här perioden för klimakteriet och början av den för förklimakteriet, dessutom pratar vi om menopaus, postmenopaus och övergångsålder. På engelska finns begreppet ”climacteric” men det används väldigt sällan. Förvirringen är stor bland många svenska kvinnor. När hamnar man där? Vilka symtom kan man ha och hur länge?  Dessutom tenderar det svenska ordet klimakteriet ha en negativ klang och är något som man helst inte vill förknippas med oavsett ålder. 

Perimenopaus: Tiden kring/före mensen upphör

Menopaus: Tolv månader efter din sista mens

Många olika begrepp

Några tecken på att du är i perimenopausen kan vara sömnlöshet, svettningar, oregelbunden mens och humörsvängningar. 

Det räcker att googla ordet klimakteriet för att inse att många även inom hälsobranschen inte helt kan förklara innebörden eller tidsspannet. Flera svenska och internationella seriösa sajter och tidningar/magasin skriver olika. 

– Är klimakteriet en period, en tidpunkt eller ett tillstånd? Frågorna hopar sig verkligen om man börjar researcha. Jag tänker att det är viktigt att underlätta för kvinnan. Det är ju trots allt bara två saker vi behöver veta: vad som händer innan mensen tar slut (perimenopaus)  och när den gör det (menopause)  Allt annat är oviktigt, säger Katarina Wilk. 

Vanliga symtom på förklimakteriet

Många kvinnor som är 35+ och får konstiga symtom vill ogärna lystra till ordet klimakteriet. Det drabbar ju bara äldre kvinnor?

– Men de första signalerna om att hormonerna svänger kan komma 10-15 år innan menopaus. Alla vet inte vad klimakteriet faktiskt innebär och när man kan drabbas, säger Katarina Wilk.

Nedan listar vi några möjliga tecken på förklimakteriet.

1. Du vaknar genomsvettig

Anledningen till att du vaknar upp genomsvettig är antagligen för att du har haft vallningar på natten. I den här perioden påverkar de sjunkande östrogennivåerna även din termostat, som reglerar temperaturen i kroppen. När du får en vallning som även innebär en temperaturhöjning på huden så reagerar kroppen med att bli alldeles kallsvettig/svettig. Därför blir lakanen totalt dyblöta. Det kan också vara så att du får hjärtklappning i samband med en vallning. Det är inte farligt på något sätt även om det är obehagligt. 

LÄS OCKSÅ: 6 oväntade saker som händer i klimakteriet

2. Du har problem med att sova

När hormonerna börjar svänga får många kvinnor problem med sömnen. Det kan vara både svårt att somna eller så vaknar man tidigt på morgonen och kan inte somna om. Långvarig sömnbrist kan vara väldigt jobbigt och det gäller att komma tillrätta med det eftersom det påverkar kroppen på ett negativt sätt. Anledningen till varför du inte kan sova är ofta för att du får vallningar men det har också självklart med hormonerna att göra. Med åldern sjunker vårt sömnhormon melatonin automatiskt. När hormonerna svänger börjar även melatoninet att svänga. Melatoninet påverkar vårt stresshormon kortisol som också rubbas i sin rytm och sömnproblemet är ett faktum. 

LÄS OCKSÅ: Experten: Så hittar du sexlusten i klimakteriet

3. Du har humörsvängningar

Känns det som att du har konstant PMS och att den liksom aldrig går över? Det brukar vara ett tydligt tecken på att du har hamnat i perimenopausen. Normalt sett mår du automatiskt bättre när mensen kommer men när du märker att så inte är fallet längre då vet du varför. I den här perioden svänger hormonerna östrogen och progesteron och det påverkar väldigt många andra hormoner som till exempel vårt må-bra-hormon serotonin. Det bli då inte bara så att hormonerna svänger utan även ditt humör. En dag på gott humör och nästa rakt ner i källaren. När du inte längre kan lita på din menscykel, att det verkligen är PMS, då är det dags att inse. 

4. Dina blödningar svajar

Det första symtomet under perimenopausen kan vara att blödningsmönstret förändras. Du kanske får extremt mycket mer mens när du väl har den, eller så förändras menscykelns längd. Det handlar inte längre om 28 dagar, vissa får den oftare, man kanske får mellanblödningar eller så dröjer det längre emellan. Ofta händer det ganska plötsligt med mensen. Då är det dags att inse att - nu börjar det! Det har också att göra med att hormonerna svänger på ett sätt som de inte har gjort tidigare. 

LÄS MER: Gynekologen: Så kan du lindra dina klimakteriebesvär

5. Du börjar få problem med vikten 

Tidigare kunde du gå ner i vikt utan problem. Hade du överätit en period räckte det att äta bättre mat i några dagar så var det inga problem att komma in i favoritjeansen igen. Så funkar det inte nu. Även om man inte ska ha viktnedgång som fokus så blir det allt svårare att hålla vikten. Det krävs mer nyttig mat och väldigt regelbunden träning annars riskerar man att lägga på sig ett par kilon och det har också med de svängande hormonerna att göra. Och begreppet "muffins-mage" är inte påhittat, när östrogennivåerna sjunker tenderar extra kilon att i högre grad sätta sig på magen och buken. Även fettcellerna påverkas nämligen av könshormoner. 

Katarina förstod inte att hon drabbats

Katarina Wilk har skrivit boken ”Perimenopower”, som handlar om perimenopausen.Katarina Wilk har skrivit boken ”Perimenopower”, som handlar om perimenopausen.Katarina Wilk har skrivit boken ”Perimenopower”, som handlar om perimenopausen.
Katarina Wilk har skrivit boken ”Perimenopower”, som handlar om perimenopausen.

För några år sedan kunde Katarina Wilk inte sova. Hon hade ångest, kände sig yr och fick konstiga problem med blodsockret. Hon förstod först inte att de symtom hon upplevde är typiska för perimenopausen, perioden innan mensen försvinner.

Hennes erfarenheter och hennes kunskap som hälsojournalist resulterade i boken ”Perimenopower”, som kom ut hösten 2018 och fått mycket uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. I boken delar hon med sig av tips mot de vanligaste besvären.

– Jag har alltid varit intresserad av den här typen av frågor, och en del av mitt mission är att även få vården att förstå att man kanske måste titta på de här kvinnorna på ett annat sätt, säger Katarina Wilk.

Fler symtom på förklimakteriet (perimenopaus)

Perimenopausen drabbar ungefär 80 procent av alla kvinnor. Snittåldern för den sista mensen är 51, men vissa går in i perimenopausen redan i 35-årsåldern.

Har du hamnat i perimenopausen? Några vanliga symtom:

• Värmevallningar

• Nedstämdhet

• Sömnproblem

• Yrsel

• Hjärtklappning

• Ångest

• Stänkblödningar

• Humörsvängningar

• Irritation

• Oregelbunden mens

Nattsvettningar  

• Torra slemhinnor

• Urinträngningar

• Viktuppgång

• Huvudvärk

• Minskad sexlust

• Trötthet

• Värk i leder och muskler

Källa: Perimenopower

Perimenopausen bör tas på allvar

För att belysa den här perioden tror Katarina att det är bra om vi slutar prata om klimakteriet.

– Klimakteriet är ett paraplybegrepp för tiden innan, tiden när och tiden efter mensen försvinner. Inte många i dag vet att klimakteriet egentligen handlar om många, många år och inte bara innan man fyller 50 som de flesta tror.

Hon tycker att vi i stället ska dela upp det i perimenopausen (tiden innan mensen upphör), menopausen (när mensen upphör) och postmenopausen (tiden efter att mensen upphört). 

Det är olika när man hamnar i perimenopausen, en del glider in i den två år innan medan andra har problem i 15 år innan sista mensen. 

– Det är en lång period, och allt som händer innan din mens försvinner som du kan relatera till hormonproblematik är perimenopausen. Det kan visa sig som lite lättare panikångest, håret kan blir torrt och ramla av, du kan få stänkblödningar i mitten av cykeln. Det kan hända så mycket grejer. 

Svår ångest

För en del kan det bli riktigt jobbigt. 

– Många kvinnor vaknar på nätterna med hjärtklappningar och tror att de har fått en hjärtinfarkt

Depressionsliknande tillstånd och svår ångest kan förekomma, och det är inte helt ovanligt att kvinnor som närmar sig menopausen i stället får utbrändhetsdiagnoser, menar Katarina. Särskilt som det händer mycket i 40-årsåldern: Föräldrar blir skröpliga och dör, barn flyttar hemifrån eller så kanske man har fått barn sent och är mitt uppe i småbarnshetsen

 – Jag vill inte förringa utbrändhetsdiagnosen, men om man bara kollade om dessa kvinnor har problem med sina hormoner och de bara fick veta det så skulle det kanske bli lugnare för dem.

– Det är inte en sjukdom, det måste man komma ihåg, det är ett tillstånd, säger Katarina.

Men det betyder inte att man inte ska söka hjälp.

LÄS OCKSÅ: 7 tecken på östrogenbrist

Misstogs för utmattningsdepression

Vi backar bandet. Strax efter 40-strecket började Katarinas hormoner att svaja, även  om hon inte tänkte så mycket på det till en början - hon hade ju fortfarande mens, även om den börjat hoppa lite. Sedan kom sömnproblemen.

– Jag drabbades ganska hårt - jag slutade att sova helt och hållet. På vårdcentralen skrev de ut sömnpiller eller sömnpiller. När jag till slut kunde sova hade jag jättesvåra mardrömmar.

Enligt läkarna höll hon på att gå in i en utmattningsdepression, men Katarina tyckte inte alls att det stämde in på henne.

– Man försökte få mig att tro det, men jag som känner min kropp och kan hälsa förstod att det inte var så. Jag hade bara problem med att sova. 

I samma veva skulle Katarina och hennes familj åka på semester i Spanien och eftersom hon inte längre ville ta sömntabletterna hon fått utskrivna bestämde hon sig för att ta tillfället i akt att prova något som var svårt att få tag på i Sverige.

– Där visste jag att jag kunde köpa melatonin över disk, som ju är ett sömnhormon. I Sverige skrivs det bara ut till äldre personer eller möjligen till personer med neuropsykiatriska diagnoser men i övriga Europa och i USA säljs det överallt som vilket kosttillskott som helst. I USA kan du till och med köpa det på flygplatserna för det sägs funka mot jetlag också.

Insåg att det var tiden innan mensen skulle upphöra

Katarina började kunna sova ordentligt igen, men upplevde att det vara andra saker som kändes fel. Katarina fick problem med blodsockret, yrsel och hade hjärtklappning och ångest.

– Jag började slå ihop ett och två och förstod att det var hormonellt. Jag försökte ändra mina vanor med mer träning och bättre kost, och märkte att det fungerade. 

Under några år lyckades Katarina hålla sig på banan med hjälp av livsstilsförändringar, men när hon var 48 gick det inte längre.

– Då kände jag att jag måste ha hjälp. Jag gick till min gynekolog och sa: ”Jag klarar inte av det själv längre, jag håller på att få vallningar också, och jag mår skitdåligt”. Jag hade gått hos henne ett tag, och hon hade bland annat satt in en hormonspiral för att hjälpa mig få upp progesteronet i kroppen igen. Men nu sa hon åt mig att jag skulle sluta kämpa med melatonin, träning och kost och börja med östrogenbehandling.

LÄS OCKSÅ: 9 varningssignaler på att du har en panikångestattack

Genomgick en hormonbehandling

Hon var själv skeptisk till hormonbehandlingen, men ångrar det inte i dag.

– Med hjälp av livsstilsförändringar kan man rädda sig själv under de första åren när man smyger sig in i perimenopausen, men sedan tror jag att många kommer till en punkt då man bör hoppa på hormontåget. För många kvinnor har det varit livsförändrande faktiskt, säger Katarina.

Just nu händer det en hel del inom vården. Svensk förening för obstetrik och gynekologi har uppdaterat riktlinjerna för behandling i samband med övergångsåldern, som förväntas träda i kraft innan årsskiftet. Det har tidigare funnits en tidsgräns på fem år för hur länge klimakteriebesvären får behandlas, men denna kommer nu att tas bort. Man kommer också att tillgängliggöra fler läkemedel, bland annat bioidentiskt progesteron.

Det finns alltså goda möjligheter att behandla besvären så att man mår bra under övergångsperioden, menar Katarina, även om man ibland kan behöva stå på sig:

– Allmänläkarna på vårdcentralen har inte alltid rätt kunskap om perimenopausen. Se till att få en remiss till en gynekolog i stället. Stöter du på en gynekolog som inte lyssnar, byt till en annan, säger Katarina Wilk.