Ont i huvudet? Expertens bästa råd för lindring
Nästan alla får ont i huvudet lite då och då.
En mild spänningshuvudvärk går oftast över av sig själv, medan sjukdomar som migrän och Hortons kraftigt kan försämra livskvaliteten över flera år.
Här svarar huvudvärksexperten Monicha Norén på vanliga frågor och ger råd kring symtom, läkemedel, behandling och när du bör söka vård för din huvudvärk.
Huvudvärk kan ha en myriad av olika orsaker. Allt från stress och spända muskler till en segdragen förkylning eller ett felbehandlat synfel kan ligga bakom ditt bultande huvud.
För många är det bara en tillfällig pina som enkelt botas med en tablett, men för andra kan det ställa hela livet på ända.
– Det finns faktiskt totalt ett hundratal huvudvärksdiagnoser definierade. Och att beskriva hur dessa upplevs skulle kunna jämföras med hur människor upplever en smakupplevelse – alltså helt olika och ungefär lika svårt att beskriva, säger Monicha Norén, klinikchef på Migränkliniken i Värnamo.
– Det är också de små skillnaderna som kan vara viktiga att ta hänsyn till när vi tittar på olika behandlingar både vad gäller medicin och arbetet med utlösande faktorer.
Monicha har arbetat med svår huvudvärk i många år och har själv av migrän. Hon råder alla som lider att inte ge upp. Hopp finns alltid, även om det kan verka hopplöst.
– 9 av 10 av våra patienter säger att de har provat allt. Under de 6 år jag arbetat enbart med svårbehandlade huvudvärkspatienter har jag hittills inte träffat någon där vi gett upp. Men det krävs ofta både tid och tålamod, både från oss och från patientens sida, säger hon.
5 olika typer av huvudvärk
1. Spänningshuvudvärk – Dov och molande smärta
Spänningshuvudvärk är den absolut vanligaste anledningen till huvudvärk och enligt Monicha Norén är stress ofta den utlösande faktorn. Även spända muskler, oro, sömnbrist och synfel kan vara en faktor vid huvudvärk av spänningstyp. När vi talar om spänningshuvudvärk som blivit kronisk kan det se annorlunda ut.
Både barn och vuxna kan få spänningshuvudvärk och över två miljoner svenskar får värken någon gång varje vecka, och så mycket som halva befolkningen någon gång i månaden. Även om vi inte vet exakt varför man får spänningshuvudvärk så ser vi generellt att det är stress i olika former som utlöser det hela. Huvudvärken kan sitta i allt från 30 minuter till uppemot sju dagar.
Vanliga symtom vid spänningshuvudvärk (HST)
Vid spänningshuvudvärk upplevs smärtan ofta som molande eller tryckande. Huvudvärksexperten Monicha Norén beskriver det som ”ett band som sitter för hårt”. Smärtintensiteten varierar mellan mild till måttlig och kan pågå mellan 30 minuter till ett helt dygn, men blir ofta sämre senare under dagen.
– Vissa vaknar också med huvudvärken och då behöver man titta på om patienten gnisslar tänder eller sover dåligt, för lite eller för mycket! Snarkning kan också vara en anledning. Man är sällan illamående eller har kräkningar, säger Norén.
2. Migrän – Kraftig, pulserande, ensidig smärta
Migrän kan vara försämra livskvaliteten rejält och är den näst vanligaste formen av huvudvärk.
– Där vet vi fortfarande inte riktigt orsaken. Än så länge står vi fast vid teorin att det under ett anfall pågår ett komplicerat samspel mellan hjärnans nervceller, nerver och blodkärlssystemet, säger Norén.
Omkring 13 procent av den vuxna befolkningen tros vara drabbade. Migrän är dubbelt så vanligt hos kvinnor och man säger att ungefär 20 procent av kvinnor i fertil ålder har migrän. Generellt börjar migrän oftast i tonåren när hormonerna börjar komma i gång. Migrän är oftast ärftlig. Vid en migrän-attack har oftast flera faktorer staplats på varandra, som stress, hormonomställningar, att man ätit och sovit dåligt och att man har spänt käkarna. Det kan också handla om att man inte tål vissa livsmedel som citrus eller choklad.
Migrän med och utan aura
Innan ett anfall kommer drabbas vissa av något som kallas aura. Vanligast är olika typer av synfenomen, som flimmer, blixtar eller dubbelseende. Du kan också uppleva stickningar och domningar i kroppen. Några drabbas av enbart aura, utan efterföljande huvudvärk – vilket är vanligare hos äldre. Aura med påverkad syn utan huvudvärk kan också kallas ögonmigrän.
Vanliga symtom vid migrän
Migrän brukar beskrivas som en kraftig huvudvärk som kommer i anfall. Det är en neurologisk sjukdom som är vanligast hos kvinnor. Enligt experten Monicha Norén kan du ha delar eller samtliga av nedanstående symtom:
Innan själva attacken kan man drabbas av något som kallas aura. Det kan bland annat innefatta flimmer i synfältet, stickningar och krypningar i händer samt yrsel.
3. Läkemedelsutlöst huvudvärk - diffus smärta
Den tredje vanligaste formen av huvudvärk är läkemedelsutlöst huvudvärk – som bland annat kan uppstå om du ätit huvudvärkstabletter regelbundet under lång tid. De flesta som lider av den här typen har ont nästan jämt och kan uppleva en diffus smärta i hela huvudet.
– Vanligast är att man överförbrukar främst acetylsalicylsyra och paracetamol. Även överförbrukning av så kallade triptaner, som man tar vid migrän och Hortons, är vanligt, säger Norén.
4. Ansträngningsutlöst huvudvärk – dunkande smärta på båda sidor
Att drabbas av plötslig huvudvärk vid kraftig fysisk aktivitet brukar kallas ansträngningshuvudvärk. Enligt Netdoktor vet man inte hur vanligt fenomenet är.
Det kan vara bra att uppsöka vården första gången det händer för att utesluta att exempelvis ett blodkärl brustit i hjärnan.
Vanliga symtom vid ansträngningsutlöst huvudvärk
Smärtan beskrivs ofta som dunkande och dubbelsidig.
Vanligen går huvudvärken över när du avslutat din fysiska aktivitet, men i vissa fall kan den sitta kvar i timmar och till och med dagar.
Källa: Netdoktor
5. Hortons – extrem smärta
Hortons huvudvärk går ibland under det skräckinjagande namnet ”självmordshuvudvärk” på grund av den extrema smärtan. Till skillnad från migränpatienter, som helst vill undvika rörelse, har drabbade svårt att sitta still.
– Du kan ha så ont att du slår dig själv i huvudet eller dunkar det i väggen, säger Monicha Norén.
Attackerna kommer ofta som på beställning vid specifika klockslag på natten, när du är inne i en så kallad Horton-period. Mellan attackerna kan du vara helt huvudvärksfri.
Tillståndet är mycket ovanligt och drabbar män i större utsträckning än kvinnor. Vad som orsakar Hortons är fortfarande inte klarlagt.
– Vi känner till att det finns ett centrum i hypothalamus som är förstorat och mera aktivt under en attack, säger Norén.
Viktigt att komma ihåg är att det går att bli bättre med rätt behandling, även om det kan ta tid.
Symtom vid Hortons huvudvärk
Hortons huvudvärk är ofta lokaliserat till ena ögat. Smärtan kan sitta i, bakom eller runt ögat och stråla ut mot tinningen, näsan eller överkäkens tänder.
Vanliga symtom är:
• Ögonrodnad
• Tårflöde
• Nästäppa eller näsdropp
• Svettningar i ansiktet
• Ögonlockssvullnad eller hängande ögonlock
• Förminskad pupill
Källa: Monicha Norén, klinikchef på Migränkliniken
Andra orsaker till din huvudvärk
90 procent av alla som söker läkarhjälp för huvudvärk har antingen spänningshuvudvärk eller migrän, menar Monicha Norén. Men det finns även andra tillstånd som kan ligga bakom, som högt blodtryck och järnbrist. Även bihåleinflammation, alkoholkonsumtion, vätskebrist och abstinensbesvär kan ligga bakom.
LÄS OCKSÅ: 7 typer av smärta du bör hålla koll på
Expertens svar på vanliga frågor om huvudvärk
”Vad skiljer egentligen ”vanlig” huvudvärk från migrän?”
För någon som bara upplevt en mildare form av spänningshuvudvärk kan det vara svårt att förstå hur det är att leva med migrän, som är en neurologisk hjärnsjukdom.
– Det är alltså en stor skillnad. WHO klassar kronisk migrän på plats nummer sex bland världens mest funktionsnedsättande sjukdomar, säger Monicha Norén.
Sjukdomen syns varken på prover eller röntgen och diagnos måste ställas efter ett antal internationella kriterier.
LÄS OCKSÅ: Är din huvudvärk migrän? Så vet du skillnaden
LÄS OCKSÅ: 5 magsmärtor du aldrig ska ignorera
”När ska jag söka vård för min huvudvärk?”
– Man ska söka vård när man tycker man har för mycket, för svår eller huvudvärk för ofta! Det är viktigt att man kommer till vården i tid. Det är lättare för oss som arbetar med huvudvärk att behandla i ett tidigt skede, säger Norén och fortsätter:
– När huvudvärken blivit kronisk är den knepigare att behandla men det finns faktiskt i princip alltid något att göra för att förbättra tillståndet!
Kronisk huvudvärk innebär mer än 15 dagar av huvudvärk i månaden i mer än 3 månader under ett år.
Hjälp! Är min huvudvärk en hjärntumör?
För många är det skrämmande att ha svår huvudvärk. Och när det känns som hela huvudet ska spricka är det lätt att falla in i katastroftänk som: ”Det måste vara en hjärntumör!”.
Det är emellertid viktigt att komma ihåg att hjärntumörer inte är vanliga och enligt Monicha Norén uppträder huvudvärk sällan som ensamt symtom. Det kan hända att det är första symtom, men beroende på var tumören sitter tillkommer neurologiska symtom och personlighetsförändringar.
Däremot finns det huvudvärk du bör söka vård för omedelbart.
Värk som kommer plötsligt och känns annorlunda mot vad du är van vid bör tas på allvar.
Enligt Norén ska du vara vaksam med följande symtom tillsammans med huvudvärk (om du inte sedan tidigare har känd diagnos där flera av symtomen är vanliga och hör till:
• Kräkningar
• Dubbelseende (som inte tidigare är känd migrän med aura)
• Sänkt medvetandegrad
• Personlighetsförändringar
• Känselbortfall
• Epilepsianfall
• Nackstelhet
• Plötsligt svimning
• Personer över 50 som tidigare inte haft huvudvärk
Vissa av symtomen kan förekomma vid neurologiska sjukdomar som migrän och epilepsi, men bör kollas upp om de avviker från det normala.
– Även en migräniker kan ju få andra allvarliga sjukdomar i hjärnan, säger Norén.
Allvarliga tillstånd som kan orsaka plötslig och kraftig huvudvärk är bland annat hjärnblödningar och hjärn- och hjärnhinneinflammationer.
”Varför är det vanligare att kvinnor får huvudvärk?”
Både spänningshuvudvärk och migrän är vanligare hos kvinnor. Efter puberteten och in i vuxen ålder står kvinnor för två tredjedelar av alla som har migrän. Teorin är att kvinnor har mer hormonella svängningar än män. Monicha Norén är dock tydlig med att migrän inte är en hormonell sjukdom, utan neurologisk.
– Det är ganska få som har så kallad hormonell migrän, även om många tror sig ha det. Däremot många som har en hormonrelaterad migrän. De blir alltså påverkade av hormonerna, oftast vid menstruationen. Men de som har en hormonrelaterad migrän har även migrän vid andra tider, inte bara vid menstruationen.
LÄS OCKSÅ: 5 magsmärtor du aldrig ska ignorera
”Vilken medicin och behandling hjälper?”
Det beror förstås på vilken typ av huvudvärk du har, men det finns alltid hopp för att den kan bli bättre - även om du tror att du har provat allt som går.
– Att behandla svår huvudvärk är som att lägga ett pussel med 5000 bitar, det gör man inte på en dag. Och det behövs en motprestation och en vilja från patienten. De vi möter vill verkligen, till 100 % minska sina huvudvärksdagar, få lindrigare huvudvärk och det går oftast att åstadkomma, säger Monicha Norén.
Bland annat är det viktigt att identifiera vilka faktorer som är utlösande för just dig. Med hjälp av neurologer som går igenom din sjukdomshistoria kan individanpassad medicinering sättas in.
– Målet är att finna det läkemedel som med lägsta dos och med minsta biverkningsrisk ändå ger bästa effekt, säger Norén.
Utöver läkemedel finns en lång rad behandlingsmetoder som kan lindra, allt från fysisk träning och stresshantering till kostråd och avslappningsövningar.
Behandling vid spänningshuvudvärk
Lindrig till måttlig smärta kan ofta dämpas med receptfri paracetamol, som är den aktiva substansen i exempelvis Alvedon och Panodil. Även antiinflammatoriska läkemedel med NSAID funkar – till exempel acetylsalicylsyra diklofenak, ibuprofen, naproxen. Vid svårare huvudvärk bör du konsultera med din läkare för att hitta starkare mediciner som kan funka för just dig.
Om värken är återkommande och inte går över är det viktigt att hitta utlösande faktorer. Det kan handla om stress, arbetsställning, sömnbrist och eventuella synfel.
Behandling vid Migrän
Även migrän kan behandlas med receptfri paracetamol och antiinflammatoriska läkemedel. Enligt Norén är diklofenak, ibuprofen eller naproxen att föredra om migränen kommer under menstruationen.
Vid svår migrän krävs individanpassad receptbelagd medicin som intas vid anfall. Den aktiva substansen är triptaner. Om du har mer än tre anfall per månad kan förebyggande läkemedel sättas in. Personer med diagnosen kronisk migrän kan också behandlas med botox. Enligt Monicha Norén finns det emellertid fortfarande stor okunskap kring detta, även inom vården, trots att det är godkänt i Sverige sedan 2011.
Benhandling vid läkemedelsutlöst huvudvärk
För personer där huvudvärken utlösts av mediciner kan det krävas en avgiftning. Efter 10-12 dagar brukar symtomen lätta och den verkliga värken, som lett fram till överkonsumtionen, visar sig. Därefter kan en läkare lättare individanpassa behandling och medicinering.
OBS! Var försiktig med att lyssna på allt du läser på nätet. Enligt Monicha Norén kryllar sociala medier av grupper där man diskuterar både diagnoser, medicinering och dosering utan att ha kompetens på området.
– Det finns stora risker med att följa dessa råd. Den som skriver kan utesluta viktig information som den som svarar inte har tillgång till. Kontakta din vårdgivare när du har frågor, säger hon.
Var också noggrann med att alltid följa den dosering du blivit rekommenderad av din läkare. För att underlätta kan du börja föra dagbok.
Behandling vid Hortons huvudvärk
För personer med Hortons finns både attackmedicin inom gruppen triptaner och förebyggande medicin som innehåller verapamil tillgängliga. Vid svår kronisk Hortons kan litium vara ett alternativ skriver 1177 Vårdguiden.
Andra råd på vägen kan vara att minska alkoholkonsumtionen under attackperioder och försöka få så regelbunden sömn som möjligt. En huvudvärksdagbok kan vara ett bra sätt att identifiera vad som eventuellt utlöser huvudvärken.
Vanliga myter och sanningar om huvudvärk
Stämmer det verkligen att huvudvärken kommer om man inte får sitt morgonkaffe? Och kan vanliga värktabletter göra huvudvärken värre? Det finns en mängd myter kring huvudvärk vad som egentligen hjälper mot den. Här hjälper Pontus Wasling, neurologläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset att reda ut vad som är myt och vad som är sanning i sex vanliga påståenden om huvudvärk.
1. Det går inte att bota sin huvudvärk själv
FALSKT: ”Träning har visat sig vara bra för att minska både migrän och spänningshuvudvärk. Träningen hjälper mot huvudvärk, men man blir ofta inte helt fri från den. Vid migrän kan träning ibland vara en trigger, som utlöser värken, men försiktig träning kan vara bra.”
2. Man får ont i huvudet om man inte får sitt dagliga kaffe
SANT: ”Under vakenhet ansamlas ämnet adenosin i hjärnan och koffein motverkar den tröttande effekten av det. Adenosin vidgar kärlen i hjärnan och koffein drar ihop dem. Om man är van vid kaffe och inte får det, kommer adenosinet att vidga kärlen mer än annars och det ger huvudvärk.”
3. Huvudvärk går över genom att dricka vatten
SANT: ”Men bara om huvudvärken är orsakad av vätskebrist.”
4. Det är bara vuxna som får huvudvärk
FALSKT: ”Även barn och tonåringar har ofta huvudvärk. I studier har var fjärde tonåring huvudvärk minst en gång i veckan. Migrän kan debutera redan i treårsåldern.”
5. Om man tar huvudvärkstabletter för ofta kan det leda till kronisk huvudvärk
SANT: ”Risken är stor att få läkemedelsutlöst huvudvärk om man tar vanliga värktabletter mer än var tredje dag eller migränmedicin alternativt kodeininnehållande värktabletter mer än varannan dag. Den typen av huvudvärk är vanligast efter spänningshuvudvärk och migrän.”
6. Om man har ont i huvudet varje dag är det migrän
FALSKT: ”Man kan få både kronisk migrän och kroniskt huvudvärk, vilket betyder att man har det mer än varannan dag. Huvudvärk beror troligtvis på ökad smärtkänslighet i muskler och mjukdelar utanpå skallbenet. Migrän orsakas av mekanismer inne i själva hjärnan, som leder till smärtkänslighet i hjärnhinnornas kärl.”
