Jan Nilsson, professor och överläkare, reder ut de bakomliggande orsakerna till hjärtsvikt – och vad man kan göra för att slippa drabbas.
Jan Nilsson, professor och överläkare, reder ut de bakomliggande orsakerna till hjärtsvikt – och vad man kan göra för att slippa drabbas. Foto: Shutterstock

Hjärtsvikt – symtom du bör vara vaksam på

Akut hjärtsvikt kan vara livshotande.

Så hur ser överlevnadsmöjligheterna ut för personer som drabbas, vilka har störst risk att få sjukdomen – och varför? 

Här reder Jan Nilsson, professor och överläkare, ut allt om de bakomliggande orsakerna: 

– Det är ett allvarligt tillstånd som ökar i världen och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar, säger han.

Hjärtsvikt är, enligt Hjärt-Lungfonden, en av de folksjukdomar som blir vanligare med högre ålder. I gruppen över 80 år lider runt tio procent av sjukdomen. Totalt finns det ungefär 250 000 personer med hjärtsvikt i Sverige – drygt två procent av befolkningen.

Nu ingår Hälsoliv i Expressen Premium. Här hittar du allt vårt premiummaterial

Akut hjärtsvikt och kronisk hjärtsvikt

Jan Nilsson, professor, hjärtspecialist vid Skånes universitetssjukhus och medicinsk expert på Hjärt-Lungfonden, reder ut: 

– Hjärtsvikt uppstår då hjärtat av någon anledning utvecklat en försämrad förmåga att pumpa ut blod. Man skiljer på akut hjärtsvikt och kronisk hjärtsvikt. 

– Vid akut hjärtsvikt är symtomen dramatiska och livshotande som kraftig andnöd, rosslande andning, kallsvettningar, kraftig blekhet, svår hjärtklappning, ångest samt ibland även rosaskummig vätska i munnen som kommer från lungorna (lungödem, red:s anm). I det skedet måste ambulans tillkallas, säger han.

Hjärtsvikt kan ha flera orsaker

Vid kronisk hjärtsvikt är de vanligaste symtomen trötthet och andfåddhet – symtom som kan bero på flera olika orsaker som inte alls är relaterade till hjärtsjukdom. Därför kan diagnosen vara klurig att ställa.

Jan Nilsson, professor, hjärtspecialist vid Skånes universitetssjukhus och medicinsk expert på Hjärt-Lungfonden. Foto: Jennifer Glans/Hjärt-lungfondens forskni

Den allra vanligaste orsaken till både akut och kronisk hjärtsvikt är hjärtinfarkt. Vid akut hjärtsvikt är det den helt dominerande orsaken och beror på att så stor del av hjärtmuskeln satts ur funktion och att cirkulation blir otillräckligt för att klara av centrala organfunktioner. Vid mindre omfattande infarkter är skadan på hjärtmuskeln mer begränsad – då konstateras hjärtsvikten först i ett senare skede – exempelvis vid den efterföljande rehabiliteringen, då patienten inte orkar lika mycket som tidigare.

Jan Nilsson, läkare: ”Uttröttningssymtom”

Men det finns också andra orsaker till hjärtsvikt, enligt professor Jan Nilsson – exempelvis högt blodtryck.

– Vilket gör att hjärtat jobbar mot ett hårdare motstånd som med tiden leder till en typ av uttröttningssymtom i hjärtmuskeln. Detta kan också ske vid sjukdomar i hjärtats klaffar. 

En liknande process sker vid diabetessjukdom. Då är det kopplat till kroniskt höga blodsockernivåer som leder till att blodkärlen blir stelare – gör det tyngre för hjärtat att arbeta. 

Hjärtmuskeln kan också skadas av en virusinfektion och läkemedel. Då kan den enda möjliga behandlingen vara hjärttransplantation.

Vilka är då första symtomen på hjärtsvikt?

– Det typiska symtomet för hjärtsvikt är andnöd. Typiskt är också att andnöden blir värre när man ligger ner, vilket gör att besvären ofta är värre på natten. Patienter med svikt har därför ofta några extra kuddar när de sover för att inte ligga helt platt, berättar Jan Nilsson. 

Kopplat till andnöd är också sänkt fysisk kapacitet, nedsatt kondition och sänkt allmäntillstånd. Patienter med hjärtsvikt beskriver ofta en försämrad livskvalitet. Andra vanliga symptom är bensvullnad och viktuppgång.

Hjärtsvikt är en av våra folksjukdomar som blir vanligare med högre ålder. I gruppen över 80 år lider runt tio procent av sjukdomen. Foto: Shutterstock

Hur farligt är det då?

– Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som är kopplad till en ökad risk att dö. Hur stor den risken är beror helt på hur allvarlig svikten är. En orsak till att prognosen är så dålig är att vi saknar botande behandling, utom möjligen transplantation.

Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Vid akut hjärtsvikt är förloppet ofta dramatiskt och kan leda till symtom som:

Kraftig andnöd

Rosslande andning

Kallsvettningar

Kraftig blekhet

Svår hjärtklappning

Ångest

Rosaskummig kan ibland uppstå i munnen

 

Vid kronisk hjärtsvikt kan symtomen vara svårare att härleda till just hjärtsvikt. Enligt hjärt-lungfonden är de vanligaste tecknen är andfåddhet och trötthet.

Enligt 1177 Vårdguiden kan du också drabbas av:

Svullna anklar och ben

Magbesvär och svårigheter att äta

Svårt att sova i liggande ställning

Måste ofte upp och kissa om natten

Källa: Hjärt-lungfonden, 1177 Vårdguiden 

Prognos och livslängd

Behandling är främst symtomlindrande genom att minska på motståendet hjärtat har när det pumpar. 

– Det har satts ett stort hopp till att ersätta skadad hjärtmuskel med stamceller, men det har visat sig mycket svårare än man hoppades, säger Jan Nilsson. 

För personer som behandlas för hjärtsvikt i öppenvård lever 80 procent efter ett år och 50 procent efter fem år. För de som vårdats på sjukhus för akut hjärtsvikt är prognosen under det första året något sämre, då 70-75 procent lever efter ett år och 50 procent efter fem år. 

– En väldigt allvarlig sjukdom alltså. Men som sagt beror överlevnaden väldigt mycket på hur svår hjärtsvikten är, säger Jan Nilsson. 

Samtidigt går det att förebygga hjärtsvikt.

– Eftersom det är så nära kopplat till hjärtinfarkt blir det de vanliga råden: Sluta röka, håll vikten, sitt inte still för mycket och motionera regelbundet. Extra viktigt är att hålla koll på blodtrycket. Har man förekomst av svikt på grund av kardiomyopati (en sjukdom i hjärtmuskeln som gör det svårare för hjärtat att pumpa blodet i kroppen, red:s anm.) i släkten så bör man konsultera sin läkare då det finns en ärftlig orsak till vissa.