Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa halsoliv i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator
Allvarliga bristningar, så kallade sfinkterskador, kan få tuffa konsekvenser för den drabbade.Allvarliga bristningar, så kallade sfinkterskador, kan få tuffa konsekvenser för den drabbade.Allvarliga bristningar, så kallade sfinkterskador, kan få tuffa konsekvenser för den drabbade.
Allvarliga bristningar, så kallade sfinkterskador, kan få tuffa konsekvenser för den drabbade. Foto: Shutterstock

Studie: Fler barnmorskor leder till färre skador

Förlossningsskador kan leda till en kraftigt försämrad livskvalitet. Och i dag saknas starkt forskningsstöd för många av de metoder som används för att förebygga bristningar.

Nu visar en ny svensk studie att antalet barnmorskor på plats vid en förlossning kan minska risken för allvarliga skador.

– Jag ser att vi har goda möjligheter att implementera det här, säger Christine Rubertsson, professor och legitimerad barnmorska.

Förlossningsskador i form av mindre bristningar är relativt vanliga, i synnerhet hos förstföderskor. 

Allvarliga bristningar, så kallade sfinkterskador, är mer sällsynta, men kan leda till en kraftigt försämrad livskvalitet för den som drabbas. Långvarig smärta och ett påverkat sexliv är möjliga besvär.

– Det är väldigt beroende på hur det läker. Kvinnor kan drabbas av urininkontinens eller att man släpper luft eller i värsta fall analinkontinens. Och det påverkar ju livssituationen påtagligt, säger Christine Rubertsson, legitimerad barnmorska vid Skånes universitetssjukhus och professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet.

Kan antalet barnmorskor på plats under en förlossning minska risken för allvarliga bristningar? Ja, menar en ny svensk studie från Lunds universitet, publicerad i tidskriften, The Lancet.

Nu ingår Hälsoliv i Expressen Premium! Här hittar du allt vårt premiummaterial

Kan förebygga förlossningsskador

Det finns många metoder som sägs förebygga skador, men det är långt ifrån alla som har starkt forskningsstöd. Man vet bland annat att användandet av sugklocka och tång ökar risken för bristningar. Det finns också rekommendationer om att massera in olja mellangården med olja från vecka 34.

– Vi har goda evidens för att man kan använda en varm handduk som man håller mot mellangården. Sedan finns det studier som visar att risken för bristningar minskar om man låter kvinnan föda långsamt, men där är evidensgraden inte lika hög, säger Christine Rubertsson och fortsätter:

– Vår studie har en hög evidensgrad för att säga att när två barnmorskor närvarar vid slutfasen av en förlossning så minskar vi de allvarliga bristningarna med 30 procent.

Christine Rubertsson är legitimerad barnmorska vid Skånes universitetssjukhus och professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet. Hon ligger bakom en studie som visar att två barnmorskor vid förlossningens slutskede minska risken för bristningar.Christine Rubertsson är legitimerad barnmorska vid Skånes universitetssjukhus och professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet. Hon ligger bakom en studie som visar att två barnmorskor vid förlossningens slutskede minska risken för bristningar.Christine Rubertsson är legitimerad barnmorska vid Skånes universitetssjukhus och professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet. Hon ligger bakom en studie som visar att två barnmorskor vid förlossningens slutskede minska risken för bristningar.
Christine Rubertsson är legitimerad barnmorska vid Skånes universitetssjukhus och professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet. Hon ligger bakom en studie som visar att två barnmorskor vid förlossningens slutskede minska risken för bristningar. Foto: Lunds universitet

Deltagarna i studien delades upp i två olika grupper. En där den två barnmorskor närvarade i förlossningens slutfas och en kontrollgrupp där föderskan fick standardvård av en barnmorska. Av de totalt 1546 kvinnor i gruppen med två barnmorskor fick 3,9 procent en sfinkterskada jämfört med 5,7 procent av de 1513 i kontrollgruppen.

Däremot fanns inga skillnader när det kom till andra typer av bristningar eller barnets mående.

Vill utforma framtidens vård

Christine Rubertssons förhoppning är att fynden ska kunna implementeras i vården på ett mer tydligt sätt framöver. Många kliniker har redan infört arbetssättet.

– Det kan bli väldigt dramatiskt i slutskedet, då man måste göra en bedömning av hur barnet mår, hur mamman mår och hur snabbt barnet behöver födas, säger hon och fortsätter:

– Då kan man hjälpas åt och ge varandra kollegialt stöd. Det kan handla om att den andra barnmorskan kommunicerar med kvinnan, hjälper till med andningen eller håller koll på hur barnet mår.

Deltagarna i studien har också fått svara på enkäter, både en månad och ett år efter förlossningen. Svaren kommer användas för ytterligare forskning, både när det kommer till eftervård, ihållande besvär och psykisk hälsa.

– Med hjälp av det kommer vi kunna utforma framtida vård efter kvinnors behov. Men det är framtid. Det är nästa steg, säger Christine Rubertsson.