– Artrosen kommer lite smygande, berättar sjukgymnasten Kristin Wetterling.
1 av 2: – Artrosen kommer lite smygande, berättar sjukgymnasten Kristin Wetterling. Foto: Charlotta Sjöstedt
2 av 2 Foto: lev dolgachov

Du kan ha artros utan att veta om det

Artros är Sveriges vanligaste reumatiska sjukdom och kan orsaka svår värk i lederna.

Men det finns hjälp att få.

– Det viktigaste är att fortsätta röra på sig, säger Kristin Wetterling, sjukgymnast.

Drygt 800 000 svenskar beräknas lida av ledsjukdomen artros. Värken kan drabba alla leder i kroppen, men är vanligast i knän, höfter eller fingrar. Oftast är det personer över 60 år som drabbas, och oftast kommer värken smygande under en längre tid. Andra tidiga symptom är knakande eller svullna leder.

– Artrosen kommer lite smygande, man kan känna av det om man gjort något lite tyngre. Men för många behöver det inte bli mycket värre än så, säger Kristin Wetterling, legitimerad sjukgymnast.

Den bästa medicinen mot artros är att fortsätta röra på sig, berättar hon. Trots värken så är det inte farligt för lederna att träna – tvärtom så hjälper det dem att hålla sig rörliga. I speciella artrosskolor kan man få hjälp med träningen – bland annat i form av föreläsningar – tillsammans med andra artrosdrabbade.

– Kommer man inte hela vägen med träningen så finns det mediciner och andra hjälpmedel att ta till. I träningen finns en väldigt bra grundbehandling som hjälper 80-90 procent av de drabbade. Artros är ingen farlig diagnos att få på det viset, säger Kristin Wetterling.

Fysisk aktivitet är ett sätt att minska artrossmärtan. Foto: Colourbox

Vanligare bland kvinnor 

En minoritet av alla med artros – mellan 10 och 20 procent – har så stora besvär att de i ett sista steg behöver genomföra en operation.

Övervikt, upprepad belastning, tidigare skador eller operationer är några faktorer som kan bidra till artros. Sjukdomen kan också ha en viss ärftlig komponent, berättar Kristin Wetterling. Den är vanligare bland kvinnor än bland män – var femte kvinna och var tionde man över 60 år drabbas av artros i Sverige. Men det finns ännu inget självklart svar på varför man får sjukdomen eller varför vissa får mer ont än andra.

– Man får inte glömma bort att många har artros på röntgen men inte får några besvär av det. Oavsett besvär är det viktigaste och bästa för lederna att man fortsätter vara aktiv, säger Kristin Wetterling.

LÄS ÄVEN: 14 smarta sätt att undvika smärtan vid artros

Enkät: Vad gör du för att påverka din hälsa?

Foto: JOHANNA SVENSSON

Ann-Charlott Åström, 51 år, Jönköping, yogainstruktör och lagerarbetare: 

– Jag yogar mycket, varje dag. Hemma i vardagsrummet, på gräsmattan eller hos någon kompis. Det blir allt mellan en kvart till en timma. Förr var jag rörligare men nu när jag är äldre vill jag fortsätta hålla mig i form. Man brukar säga att man inte är äldre än sin ryggrad. Jag vill ha både styrkan och mjukheten så jag har börjat med styrketräning också.  Jag har inte ätit kött på tio år för jag tycker att jag mår bättre då.

Foto: JOHANNA SVENSSON

Linnea Berlstedt, 21 år, Bankeryd, servitris: 

– Jag tränar mycket. Två gånger i veckan är jag bodypump-instruktör och jag går på gym, promenerar och springer. Men nu när det är så fint väder har jag dragit ner på det, men vanligtvis blir det sju pass i veckan. Träningen är för att må bra och för att kunna äta vad jag vill utan att tänka så mycket på det. Jag tycker mat är väldigt gott och jag jobbar på ett fik så det finns mycket gott runt omkring mig.  

Ebba Sallin, 21 år, Fjällbacka, säsongsjobbare: 

 – Jag tränar och försöker äta någorlunda bra mat. Jag vill kunna unna mig sådant jag tycker är gott, men äter bara skräpmat ibland. Nu håller jag på med tjejklassikern, så då blir det att jag tränar mycket inför det. Jag har precis cyklat Tjejvättern. 

 

Tidiga tecken på att du har artros

Värken kommer långsamt: Vid artros kommer värken ofta smygande, utan att något särskilt har hänt. Men man kan också märka av besvären i samband med att man har dragit på sig någon lättare skada, till exempel trampat snett. 

 

Sämre rörlighet: Många blir stela och får sämre rörlighet i den eller de leder där man har artros. Lederna kan börja knaka. De flesta upplever att stelheten är värst på mornarna. 

 

Lederna ömmar: Det är vanligt att lederna ömmar, särskilt vid ansträngning. Om artrosen sitter i höfterna eller knäna så kan dessa svullna upp. Vid knäledsartros är det vanligaste besväret att du får ont i knäet när du går. Vid kraftig artros kan man få värk även när man sitter stilla.   

 

Källa: Kristin Wetterling, sjukgymnast / Vårdguiden

 

Det här kan du göra själv för att minska besvären

Fysisk aktivitet: Det allra viktigaste är att man fortsätter att röra på sig. Många tror att artros är en förslitning i leden och att man därför ska vila för att inte förvärra situationen – men det är precis tvärtom. Det är ledvätskan som står för näringstillförseln och när man belastar leden ökar cirkulationen av ledvätska. Operation är bara aktuellt för en liten del av alla med artros. 

 

Välj rätt träningsfrom: Man behöver träna kontinuerligt och därför är det viktigt att hitta en träningsform som passar. Att jogga kanske inte är ett alternativ som passar den som har knäledsartros, men då kan man cykla eller simma i stället. Här är det klokt att ta hjälp av en fysioterapeut som kan ge råd om hur man bör träna.  

 

Ät klokt: Övervikt är en tydlig riskfaktor för artros. Det finns ingen särskilt kost som minskar ledbesvären, i stället bör man äta nyttig mat i lagom mängd och träna för att på en lämplig kroppsvikt. Här kan det vara klokt att ta hjälp av en dietist.  

 

Hjälpmedel: Att gå med stavar eller käpp för att avlasta kroppen kan vara en god idé, liksom att stretcha i samband med träningen om man mår bra av det. Andra upplever att ledbesvären minskar när man går i mjuka skor och då kan man fortsätta med det. Här kan man ta hjälp av sin fysioterapeut eller arbetsterapeut.   

 

Gå i artrosskola: Runt om i landet finns artrosskolor där deltagarna får lära sig om sjukdomen, vad man kan göra för att minska besvären och vad man kan förvänta sig framöver. Man kan uppsöka en artrosskola direkt och utan remiss, eller blir hänvisad dit av sin vårdgivare. Det är ofta en fysioterapeut som leder skolan och deltagarna får många gånger individuella träningsprogram att följa. Artrosskolor finns också online. Många upplever att det är lättare att träna tillsammans med andra.

 

Källa: Kristin Wetterling, sjukgymnast / Vårdguiden 

Tidiga tecken på att du har artros

Värken kommer långsamt: Vid artros kommer värken ofta smygande, utan att något särskilt har hänt. Men man kan också märka av besvären i samband med att man har dragit på sig någon lättare skada, till exempel trampat snett. 

 

Sämre rörlighet: Många blir stela och får sämre rörlighet i den eller de leder där man har artros. Lederna kan börja knaka. De flesta upplever att stelheten är värst på mornarna. 

 

Lederna ömmar: Det är vanligt att lederna ömmar, särskilt vid ansträngning. Om artrosen sitter i höfterna eller knäna så kan dessa svullna upp. Vid knäledsartros är det vanligaste besväret att du får ont i knäet när du går. Vid kraftig artros kan man få värk även när man sitter stilla.   

 

Källa: Kristin Wetterling, sjukgymnast / Vårdguiden

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

ToppHälsa – 100 % pepp & inspiration! Se erbjudande