Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Hälsoliv i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
Lars Lannfelt, professor och överläkare, fick en idé om en möjlig behandling mot alzheimer för mer än 20 år sedan. Han grundade Bioarctic för att kunna utveckla ett läkemedel.
Lars Lannfelt, professor och överläkare, fick en idé om en möjlig behandling mot alzheimer för mer än 20 år sedan. Han grundade Bioarctic för att kunna utveckla ett läkemedel.
Lars Lannfelt, professor och överläkare, fick en idé om en möjlig behandling mot alzheimer för mer än 20 år sedan. Han grundade Bioarctic för att kunna utveckla ett läkemedel.
1 AV 2
Forskaren: Man ska våga söka hjälp
2 AV 2
Lars Lannfelt, professor och överläkare, fick en idé om en möjlig behandling mot alzheimer för mer än 20 år sedan. Han grundade Bioarctic för att kunna utveckla ett läkemedel.
Foto: SVEN LINDWALL

Genombrottet: Läkemedel som bromsar alzheimer

Efter många år av misslyckanden finns nu ett hopp om ett nytt effektivt läkemedel mot alzheimer. Patienter som fick det svenskutvecklade lecanemab hade långsammare försämring, visar en avgörande studie.

– Ett jätteviktigt första steg, men det är inte lösningen på alzheimer, säger Oskar Hansson, professor i neurologi.

Alzheimerforskningen har länge kantats av misslyckanden och många hoppfulla nya behandlingar har misslyckats i avgörande studier. Men nu finns för första gången på länge ett tydligt hopp om en effektiv behandling mot alzheimer. 

Den från början svenskutvecklade läkemedelskandidaten lecanemab kan bromsa symtomen av alzheimer, visar en fas 3-studie, som är den sista studien innan ett eventuellt godkännande. Resultaten är ännu inte granskade eller publicerade i en vetenskaplig tidskrift.

Det är den första gången som en möjlig behandling tydligt visar att det går att påverka sjukdomsförloppet vid alzheimer, enligt data från företaget som offentliggjordes i natt, svensk tid. 

– Det känns jättebra, det känns fantastiskt. Jag har hela tiden sagt att jag inte är nervös, men de senaste veckorna har det börjat kännas lite pirrigt. Det är ändå en osäkerhet när resultaten kommer, säger Lars Lannfelt, senior professor vid Uppsala universitet och grundare av Bioarctic.

1 800 patienter behandlades

Lars Lannfelt fick en idé om en möjlig behandling mot alzheimer för mer än 20 år sedan, och grundade företaget Bioarctic för att kunna utveckla ett läkemedel. Företaget samarbetar med det japanska företaget Eisai för att testa lecanemab på patienter.

I fas 3-studien behandlades omkring 1800 patienter med tidig alzheimer i 18 månader med antingen lecanemab eller placebo, en overksam behandling. Patienterna som fick lecanemab hade 27 procent långsammare försämring än de som fick placebo. Dessutom kunde man se positiva effekter på olika biomarkörer.

– Det här är ett jättetydligt resultat, säger Lars Lannfelt, som säger att han ska fira i dag.

Det är flera möjliga läkemedelsbehandlingar mot alzheimer på gång. Alla påverkar proteinet beta-amyloid, som klumpar ihop sig till plack i hjärnan vid alzheimer.
Det är flera möjliga läkemedelsbehandlingar mot alzheimer på gång. Alla påverkar proteinet beta-amyloid, som klumpar ihop sig till plack i hjärnan vid alzheimer.
Det är flera möjliga läkemedelsbehandlingar mot alzheimer på gång. Alla påverkar proteinet beta-amyloid, som klumpar ihop sig till plack i hjärnan vid alzheimer.
Lars Lannfelt, senior professor vid Uppsala universitet och grundare av Bioarctic, och forskare Anna Lilja.
Lars Lannfelt, senior professor vid Uppsala universitet och grundare av Bioarctic, och forskare Anna Lilja.
Lars Lannfelt, senior professor vid Uppsala universitet och grundare av Bioarctic, och forskare Anna Lilja.
1 AV 2
Det är flera möjliga läkemedelsbehandlingar mot alzheimer på gång. Alla påverkar proteinet beta-amyloid, som klumpar ihop sig till plack i hjärnan vid alzheimer.
Foto: SVEN LINDWALL
2 AV 2
Lars Lannfelt, senior professor vid Uppsala universitet och grundare av Bioarctic, och forskare Anna Lilja.
Foto: SVEN LINDWALL

Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, tycker att resultaten är positiva och tydliga.

– Det här är precis det vi behöver i alzheimerforskningen. En välgjord studie där alla effektmått är positiva. Jag är väldigt glad, säger han.

27 procent långsammare försämring kan låta lite, men det kan ändå ha betydelse för patienterna och deras anhöriga, menar Oskar Hansson.

– Man kanske kan bo hemma i åtta år i stället för fem år, det är en ganska stor skillnad. Det är en relevant effekt, skulle jag vilja säga.

Bromsmedicin men inte botemedel

Samtidigt är han noga med att påpeka att det inte är något botemedel mot alzheimer.

– Det är ett första steg på vägen. Ett jätteviktigt första steg, men det är inte lösningen på alzheimer, säger Oskar Hansson.

Snarare är det en bromsmedicin. De läkemedel som är godkända i dag kallas ofta felaktigt för bromsmediciner, men de kan inte påverka sjukdomsutvecklingen utan bara lindra symtomen.

Ett jätteviktigt första steg, men det är inte lösningen på alzheimer.

Kanske kan lecanemab och liknande läkemedelsbehandlingar ha större effekt om de används ännu tidigare i sjukdomen.

– Många läkare och forskare tror att det är lite sent att behandla när patienterna redan har tydligt nedsatt minnesförmåga. Det som är positivt är att lecanemab ingår i en studie där man under fyra år behandlar personer som har alzheimerförändringar i hjärnan men som ännu är kognitivt normala. Jag tror att effekten kommer att vara ännu tydligare där, säger Oskar Hansson.

Men för att hitta patienter tidigt krävs en enklare diagnostik än i dag. Oskar Hansson med kolleger forskar på ett blodprov för att kunna diagnostisera alzheimer, och han tror att en första version kan finnas tillgänglig inom ett halvår. 

– Ett blodprov är viktigt för att allmänläkarna ska hitta patienterna tidigt. Intresset för att utreda sig kan öka och då måste allmänläkarna ha ett verktyg för att veta vilka man ska skicka in till minnesutredning, säger han.

Behandla patienter i 50-årsåldern

Även Lars Lannfelt hoppas på allt tidigare behandling av patienter, vilket kan leda till större effekt.

– Redan nu bromsar vi försämringen en hel del. Men i framtiden kanske vi behandlar väldigt tidigt, och med god precision kan identifiera riskgrupper. Kanske börjar vi behandla patienter redan i 50-årsåldern, ungefär som vi behandlar högt blodtryck och höga blodfetter. Det är vad jag tror och hoppas på, säger Lars Lannfelt.

Anne Börjesson-Hanson har testat lecanemab på patienter i Sverige. 

– Det är jätteroligt. Det är också väldigt positivt för våra patienter som har deltagit i den här studien i ett och ett halvt år, det är ett stort åtagande. Jag tror att lecanemab kommer att få betydelse för alzheimerpatienter, om det godkänns, säger Anne Börjesson-Hanson, överläkare och sektionschef för kliniska prövningar vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

 

Förutom lecanemab, väntas också snart resultaten för gantenerumab. Till våren väntas resultaten för ytterligare en läkemedelssubstans mot alzheimer, donanemab. Dessa läkemedel verkar på liknande sätt, genom att angripa placken i hjärnan. 

– Vi hoppas att det ska bli bra för patienterna och det är alltid bra om det finns flera alternativ, säger Lars Lannfelt.

Dessa alzheimerläkemedel kan dock ge biverkningar i form av en hjärnsvullnad och mikroblödningar i hjärnsvullnad. Omkring 12 procent hade hjärnsvullnad i gruppen som fick lecanemab, jämfört med två procent i placebogruppen.

– Men det är bara tre procent som har kliniska symtom. Man ska inte negligera den, men den är en hanterbar biverkan. Man kan sätta ut läkemedlet ett tag, då försvinner problemen, säger Lars Lannfelt.

Det kan krävas magnetkameraundersökningar under den första behandlingstiden.

Nu ska Eisai ansöka om godkännande för lecanemab, både i USA och i EU. Lars Lannfelt hoppas att läkemedlet ska godkännas och finnas tillgängligt i Europa under 2024.

Miljoner lever med alzheimer

I Sverige lever omkring 100 000 personer med alzheimer. I världen är siffran hela 20 miljoner. Och fler väntas det bli i takt med att vi lever allt längre.

Symtomen vid alzheimer kommer ofta långsamt, med minnesstörningar, koncentrationssvårigheter och svårigheter att uttrycka sig. Till slut får patienten svårt att klara sig själv.

Vid alzheimer börjar proteinet beta-amyloid klumpa ihop sig till plack i hjärnan. Proteinet tau bildar trassel inne i nervcellerna. Detta skadar och förstör till slut nervcellerna i hjärnan.

Sjukdomen är vanligast efter 65 år, men kan även drabba yngre. Hög ålder är den vanligaste riskfaktorn.

Källa: 1177.se

Kosten och träningen som förebygger demens