Sömnstörningar hos personer i medelåldern innebär en ökad risk att utveckla en demenssjukdom senare i livet.
Sömnstörningar hos personer i medelåldern innebär en ökad risk att utveckla en demenssjukdom senare i livet. Foto: Colourbox

Dålig nattsömn ökar risken för demens

Det finns ett tydligt samband mellan dålig nattsömn och demenssjukdom.  

Den som vill minska risken att drabbas bör ta itu med eventuella sömnproblem så snart som möjligt.

Sömnstörningar hos personer i medelåldern innebär nämligen 24 procents ökad risk för demens senare i livet, enligt en ny studie. 

Omkring 25 000 personer i Sverige insjuknar i en demenssjukdom varje år. De flesta drabbas av Alzheimers sjukdom. 

Nu har forskare vid Karolinska institutet publicerat resultatet av en stor studie om sambandet mellan sömn och demens. 

Forskarna kunde se att sömnstörningar hos personer i 40- och 50-årsåldern innebar 24 procents ökad risk för demenssjukdom senare i livet. Tidiga uppvaknanden hos personer i 60- och 70-årsåldern innebar en ännu större risk att drabbas. 

 

För dig som är inloggad: Så bromsar du kroppens åldrande – och lever längre 

 

Forskarna såg även att ovanligt lång sömn (mer än nio timmar per natt) innebar ökad risk för demens. Men eftersom demens ofta medför ett ökat sömnbehov är det lite oklart hur just detta ska tolkas för personer i 60- och 70-årsåldern. 

– För den äldre gruppen är det svårare att säga om det är en riskfaktor eller ett tidigt tecken på demens. Därför är kopplingen mellan sömnstörning i medelåldern och demens lite starkare vetenskapligt. För processerna som leder till demens kan ta 20 till 30 år, säger Miia Kivipelto, professor vid Karolinska institutet och temachef på Karolinska universitetssjukhuset.   

– Jag brukar säga att det aldrig är för tidigt att börja förebygga demens eftersom processerna i hjärnan kan börja redan i medelåldern. 

"Det finns studier som visar att rensningen av beta-amyloidet blir sämre om man inte sover tillräckligt mycket", säger professorn Miia Kivipelto. Foto: Stefan Zimmerman +46707833349

Sämre rensning av plackprotein

Vid Alzheimers sjukdom klumpar proteinet beta-amyloid ihop sig i hjärnan. Impulserna mellan nervcellerna får allt svårare att nå fram – vilket till slut leder till att cellerna dör.  

– Det finns studier som visar att rensningen av beta-amyloidet blir sämre om man inte sover tillräckligt mycket. Men här behövs mer forskning, säger Miia Kivipelto.  

Framöver ska hennes forskarteam studera blodflöden i hjärnan och ansamlingen av beta-amyloid. De ska också titta på sambandet mellan det så kallade stresshormonet kortisol och demenssjukdom – eftersom stress och dålig sömn ofta hänger ihop. 

 

För dig som är inloggad: Så sover du bra – och håller dig frisk 

 

Behövs bättre behandlingar  

Enligt Miia Kivipelto är det viktigt att sömnstörningar uppmärksammas mer inom sjukvården och att behandlingarna blir bättre.

– Det är viktigt eftersom det är många som upplever problem med sömnen. Jag tror att vilopauser för hjärnan jätteviktiga i dagens hektiska samhälle, där man är uppkopplad hela tiden. Inte bara för demensrisken utan generellt sett, för kognitionen och minnet. 

Upptäck smygande alzheimer tidigt

Oro och ångest: Det är vanligt att den som blivit sjuk känner oro och ångest inför att klara av praktiska saker i vardagen. Den drabbade anar ofta att något är fel innan han eller hon fått sin diagnos. 

Depressivitet: Personer som insjuknat i demens kan uppfattas som plötsligt undvikande gentemot andra människor. Det är vanligt att börja undvika besök och att anhöriga upplever personen som initiativlös.

Svårt att vara ensam: Många som drabbats av en demenssjukdom kan tycka att det är jobbigt att vara ensamma. Även kortare stunder kan kännas svåra att hantera eftersom det kan vara svårt att bedöma hur länge en anhörig har varit borta.

Svårigheter att planera: Vad man ska äta för mat, vad man ska ha på sig för kläder eller hur man ska resa någonstans är exempel på saker som ofta blir stora problem för en person med demenssjukdom. Det tar också längre tid att genomföra saker.

Ilska och kort stubin: Många demenssjuka känner sig snarstuckna och kan vara känsliga för kritik från anhöriga – särskilt om de påpekar att man inte beter sig som man brukar.

Ökat sömnbehov: Ett par studier har kopplat samman ett ovanligt stort sömnbehov med demenssjukdom. Många demenssjuka tenderar också att sova mer på dagen och mindre på natten, men det sker ofta i en senare sjukdomsfas. 

 

Källa: Demenscentrum.se / Alzheimerfonden / Vårdguiden