D-vitaminbrist? Professorn om de möjliga symtomen
Brist på D-vitamin kan få oerhört skadliga effekter på sikt, men symtom är svåra att upptäcka i ett tidigt skede.
– Det låter kanske inte så farligt med benskörhet, men det är ganska allvarligt. Det är ändå 20 till 25 procent som dör efter höftfraktur, säger Anna Spångeus, professor och överläkare.
Här förklarar hon vad D-vitamin är bra för, hur du ska tänka kring tillskott och vilka som ligger i riskzonen för D-vitaminbrist.
Det livsviktiga D-vitaminet produceras i kroppen när solens UV-strålar träffar huden. Och under det mörka vinterhalvåret i Sverige är det därför vanligt med D-vitaminbrist.
Vad är D-vitamin bra för?
Anna Spångeus, biträdande professor och överläkare inom internmedicin och endokrinologi vid Linköping universitet, berättar att det forskas för fullt på D-vitaminets många olika funktioner. Vissa är mer kända än andra.
– Den mest centrala, enkla och den funktion vi vet mest om är att den sköter kalciumbalans och benmineralisering i kroppen, säger hon och fortsätter:
– Kroppen har ett väldigt fint system. Det D-vitamin kroppen får i sig lägger sig som ett lager i blodet, och sedan reglerar kroppen själv hur mycket den behöver aktivera beroende på vilket behov man har. Det som är viktigt är att vi fyller på vårt lager hela tiden och att kroppen kan ta från det.
Men exakt hur länge D-vitaminet lagras i kroppen är svårt att säga, menar Anna Spångeus.
– Vi tankar mest under sommarhalvåret i Sverige. Men många har nog lite låga nivåer framåt vårkanten beroende på vad vi äter.
LÄS MER: Dietisten: Här är maten som är rik på D-vitamin
Tanka D-vitamin med sol och mjölk
I många fall räcker det solljuset vi har i Norden mellan maj och september.
– Det är under sommaren när solen står tillräckligt högt, det är då vi producerar. Om vi är ute en kvart i den solen producerar vi med god råge det vi behöver den dagen, säger hon och fortsätter:
– Det är spännande, för vi har bättre D-vitaminnivå än många sydligare länder.
Hur kommer det sig?
– Sannolikt beror det på att vi har ett mer solbejakande beteende. När solen kommer fram går vi ut och klär av oss.
– Bor man vid exempelvis Medelhavet eller Mellanöstern håller man sig inne när solen är som varmast. Ju mer hud vi exponerar solen för, desto mer D-vitamin producerar vi.
Även att Sverige var tidigt ute med att berika mejeriprodukter spelar in, och att vi dricker mer mejeriprodukter än i sydligare länder.
LÄS MER: Professorn: Så vet du om du har brist på B12
Riskgrupper
För de allra flesta räcker D-vitaminintaget som vi får via solen och maten.
– Men det finns definitivt riskgrupper. Det är bland annat de personer som inte kommer ut så mycket. Det är framför allt äldre. Men också de som har får dåligt näringsintag.
Vilka löper högre risk att drabbas av D-vitaminbrist?
Äldre personer
– Framför allt är det de äldre som mycket sällan är utomhus och äter dåligt. De har svårt att tillverka eget D-vitamin eller få i sig tillräckligt via kosten. Det är jättebra om man på särskilda boenden går ut med patienterna så de
får frisk luft och tankar D-vitamin.
Personer som inte får sol på huden
– Om man av religiösa skäl täcker stora delar av kroppen med kläder ser vi ganska mycket D-vitaminbrist. Det sammanfaller även med att många i denna grupp inte dricker vanlig mjölk, vilken traditionellt är berikat med D-vitamin. Men det finns i dag även andra berikade produkter.
– Men vi har också sett personer som suttit och spelat hela dagarna och aldrig går ut som har haft kraftiga D-vitaminbrister.
Tarmsjukdom
– Om du har någon sjukdom, exempelvis problem med tarmen, som gör att tarmen har svårt att ta upp näring, eller om du äter dåligt generellt, behöver man vara mer frikostig med tillskott..
Benskörhet
– Naturligtvis är det för de som är bensköra extra viktigt att få i sig de här byggstenarna. D-vitamin och kalcium tillskott ges alltid tillsammans med aktiv behandling mot benskörhet.
Överviktiga
– Hos personer med övervikt lagras D-vitaminet i fettet, och då kan man se en relativ brist eftersom man inte kommer åt det i blodbanan.
Spädbarn
– Dels finns det endast låg mängd D-vitamin i bröstmjölk och dels bör man i den åldern undvika direkt solexponering. Samtidigt är det ett viktigt skede när man bygger upp skelett under den tiden. Det är en uppbyggnadsfas där vi behöver D-vitamin.
Källa: Anna Spångeus, professor och överläkare inom internmedicin och endokrinologi.
Svaghet och benbrott kan vara symtom
Egentligen finns inga tydliga tidiga symtom på D-vitaminbrist. Det är först senare som de brukar dyka upp.
Ett problem vid forskning om D-vitamin är att veta om D-vitaminbrist är direkt kopplat till sjukdom och bidrar till dess uppkomst, eller om det är en följd av sjukdomen och ett ändrat beteende. Det pågår flera studier, berättar hon vidare.
– Det enda vi har riktigt god evidens på är att D-vitaminbrist påverkar skelettet, fallbenägenhet och risken för benbrott.
– Både en osteoporos (benskörhet) och en osteomalaci (benuppmjukning), som i engelska sjukan, att skelettet blir mjukt, där har vi evidens. Har man osteomalaci kan man också få ont i kroppen och känna sig svag.
Anna Spångeus som jobbar mycket med äldre patienter ser att det ofta finns en D-vitaminbrist.
– De kan uppleva symtom som lite muskelsvag, och om man har riktigt lågt kalcium kan man uppleva domningar och få diarrébesvär.
LÄS MER: Professorn: Vanliga tecken på att du lider av järnbrist
D-vitamin och depression
I stora observationsstudier som gjorts har man mätt D-vitamin på många människor och sett till vilka sjukdomar de har. Då har man bland annat sett att de med D-vitaminbrist har mer hjärt- och kärlsjukdom, cancer och depression.
– Då kan man tro att det är bristen på D-vitamin som gör det. Men det kan också vara tvärtom, att de tillhör en riskgrupp. De kanske har en cancersjukdom och på grund av cancersymtom inte får i sig adekvat med D-vitamin.
– De som är deprimerade skulle kunna tänkas äta sämre, eller vara ute mindre i solen.
Är D-vitaminbrist farligt?
Att ha D-vitaminbrist som ung kan på sikt bli skadligt för skelettet och man kan få frakturer i framtiden.
– Det är inte säkert att man kan hämta igen den benförlust man får under de åren. Det gäller att bygga upp sitt skelett under den åldern.
– Det låter kanske inte så farligt med benskörhet, men det är ganska allvarligt. Det är ändå 20 till 25 procent som dör efter höftfraktur.
Rekommenderat dagligt intag av D-vitamin
Livsmedelsverkets rekommenderade intag per dag.
Spädbarn och barn under 2 år: 10 mikrogram
Barn och vuxna under 75 år: 10 mikrogram
Vuxna med lite eller ingen solexponering: 20 mikrogram
Vuxna över 75 år: 20 mikrogram
En daglig rekommenderad dos D-vitamin för vuxna med lite solexponering ligger på 20 mikrogram.
Kosttillskott kan vara ett bra alternativ för att komma upp i rätt nivå, tycker Anna Spångeus.
– Om det är normala doser är det helt ofarligt. Det är mer om man tar extrema doser som det kan bli farligt.
Kan det även hjälpa att resa i väg på solsemester en gång om året?
– Ja, det gör det faktiskt. Det lagras när man solar. Sen finns det ju ett tak på hur mycket man producerar varje dag, sedan tar hudens byggstenar slut. Det går ett dygn innan vi kan sola mer.
– Vid en tidigare doktorsavhandling kunde vi lite humoristiskt dra slutsatsen att en solsemester om året håller doktorn borta. Då når man ofta rätt D-vitaminnivå. Men även den svenska solen är närproducerad och lika bra men ska avnjutas i lagom mängd med beaktan av risk för hudcancer om för mycket.
Hur påverkar solskyddsfaktor bildningen av D-vitamin?
– Solskyddsfaktor minskar bildningen av vitamin D. Det vill säga det tar längre tid i solen för att producera samma mängd.
LÄS MER: Professorn: Vanliga symtom på att du har blodbrist
LÄS MER: Trött hela tiden? 9 möjliga orsaker
LÄS MER: Problem med sköldkörteln? Överläkaren om vanliga symtom
