Brösten som ökar risken att drabbas av bröstcancer
Varannan svensk kvinna har täta bröst, och därmed tre till sex gånger så hög risk att drabbas av bröstcancer än andra kvinnor.
Hos kvinnor med de tätaste brösten missas varannan bröstcancer vid en vanlig mammografiunderökning.
– Det är egentligen ingen idé att göra mammografi på kvinnor med väldigt täta bröst, säger Per Hall, KI-professor och överläkare på Södersjukhuset.
Även kvinnor med bröstimplantat är en grupp där det kan vara svårare att upptäcka bröstcancer.
Kvinnors bröst består av fett, bindväv och körtelvävnad. Ju mer bindväv och körtelvävnad - desto tätare är brösten och desto fler celler finns det att få cancer i.
Har man mycket bindväv och körtelvävnad är det också svårare för läkarna att upptäcka eventuella tumörer vid mammografi.
– Har man mycket körtelvävnad kan en tumör lättare ”gömma” sig vid mammografi, säger Per Hall.
Upp till sex gånger ökad bröstcancerrisk
Läkarna delar upp fördelningen fett, bindväv och körtelvävnad i bröst i fyra kategorier - A, B, C och D.
10 procent av de svenska kvinnorna tillhör A-gruppen som bara har fett i brösten. 40 procent tillhör B-gruppen och har dubbelt så stor risk fatt drabbas av bröstcancer. Lika många tillhör C-gruppen som har tre till fyra gånger ökad risk jämfört med A-gruppen. Och 10 procent av svenskorna tillhör grupp D med mest bindväv och körtelvävnad. De har mellan fem och sex gånger så hög risk att drabbas av bröstcancer.
– Det är egentligen ingen idé att göra mammografi på kvinnor i D-gruppen, med väldigt täta bröst. Det syns inte. De behöver göra andra undersökningar.
Hos kvinnor som tillhör D-gruppen – med de allra tätaste brösten – missas varannan bröstcancer.
– Men i dag får dessa kvinnor ingen ytterligare undersökning, eftersom vi läkare måste följa Socialstyrelsens riktlinjer om screening.
Samma för alla fungerar inte
I Sverige dras därmed alla kvinnor över en kam. Alla kvinnor mellan 40 och 74 år kallas till vanlig mammografi vartannat år - utan att man tar hänsyn till brösttäthet eller andra riskfaktorer.
– Vi behöver individualisera behandlingen, införa riskbaserad screening. Socialstyrelsen har haft frågan på sitt bord i ett år, att utreda vilka som ska få extra undersökning och hur, säger Per Hall.
Kvinnor med täta bröst skulle behöva kompletterande eller alternativa undersökningar, exempelvis med ultraljud, magnetröntgen eller kontrastförstärkt mammografi, berättar Per Hall, som forskar om just detta.
Kvinnorna får inte veta
Idag får svenska kvinnor inte ens veta om ifall de har täta bröst inte inte.
– I USA är läkaren tvungen att berätta det. Sen får kvinnan själv betala för en eventuell alternativ bröstcancerundersökning, säger Per Hall.
I Sverige finns i dag egentligen ingen möjlighet för kvinnan att undersökas vidare - eftersom Socialstyrelsen inte har några riktlinjer kring detta.
– Det är väldigt viktigt att det införs. Kvinnor med täta bröst får betydligt oftare bröstcancer. Samtidigt missas varannan tumör hos kvinnor med de allra tätaste brösten med vanlig mammografi.
Täta bröst är ärftligt. Det finns också andra riskfaktorer för täta bröst – kvinnor som inte fött barn, som tagit eller tar p-piller eller hormonbehandling mot klimakteriebesvär. Förkalkningar i brösten är en annan riskfaktor som kan dölja bröstcancer så att den missas vid mammografi.
Finns bara på två sjukhus
Enligt Per Hall vill många radiologer kunna erbjuda dessa kvinnor ytterligare undersökningar med alternativa metoder. Kontrastförstärkt mammografi är sådan undersökning. Det innebär att kvinnan får kontrast insprutat i blodet och sedan görs en mammografi.
– Kontrastvätskan gör att tumören lyser upp vid mammografi. Men det är en ganska ny företeelse, den möjligheten finns bara på ett fåtal sjukhus, som Södersjukhuset eller sjukhuset i Västerås.
Kvinnor med bröstimplantat – och de blir allt fler – är också en grupp där det kan vara svårare att upptäcka bröstcancer. Det finns också en väldigt liten ökad risk för bröstcancer om man har implantat.
– Det blir helt vitt på röntgenbilden och det kan dölja sig en cancer bakom implantatet. Det blir besvärligt att undersöka och upptäcka en tumör.
Alla kvinnor behandlas lika - trots olikheter
Ibland kan kvinnor med implantat erbjudas kompletterande undersökning, med exempelvis ultraljud. Men huvudlinjen är att alla kvinnor ska igenom Socialstyrelsens standardfålla - det vill säga enbart vanlig mammografi.
– Det behövs mer forskning på området. Sen behövs också nya riktlinjer. Dessutom måste sjukhusen få ökade resurser för att kunna erbjuda ytterligare undersökningar, säger Per Hall.
Fram tills att Socialstyrelsen eventuellt ändrar riktlinjerna om screening finns det inte mycket kvinnan kan göra själv.
– Undersök dina bröst själv regelbundet som rekommenderat och gå på mammografiundersökning när du blir kallad.
Bröstcancer
Varje år ställs drygt 61 000 cancerdiagnoser i Sverige. Av dem är omkring 9 000 bröstcancerdiagnoser. Cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer. Det är därmed kvinnans vanligaste cancersjukdom. Cirka 20 kvinnor insjuknar varje dag.
Symtom på bröstcancer:
Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet. Smärta och ömhet i brösten är inte vanliga symtom vid bröstcancer utan beror oftast på helt normala hormonella orsaker.
Andra symtom på bröstcancer kan vara:
• Knöl i armhålan
• Förstorat och hårt bröst
• Hudrodnad och ”apelsinhud” på bröstet
• Indragningar i huden på bröstet
• Blod eller vätska från bröstvårtan
De flesta knölar är inte cancer. Ofarliga knölar i brösten kan vara svullna bröstkörtlar eller knölar som bildas av normal bröstvävnad. Gå till en läkare och undersök brösten om du upptäcker en förändring.
Många bröstcancertumörer upptäcks via mammografi innan de gett symtom.
Källa: Cancerfonden
LÄS MER: Studie: Så kan din sömn minska risken för kronisk sjukdom
