Anna, 34, fick sexlivet förstört av vestibulit: ”Smärtan blev min identitet”

Annas besvär började när hon skulle ha sex med sin första riktiga pojkvän, när hon var runt 17 år. Hon var nykär och försökte ignorera obehaget hon kände. Dessutom visste hon inte riktigt hur det skulle kännas, att det kunde göra ont de första gångerna hade hon ju hört talas om.

– Jag tänkte att det skulle gå över, att det skulle kännas så här i början. Men jag minns att jag tänkte att jag inte riktigt förstod vad folk menade när de tyckte att sex var så himla skönt. Jag fick ärligt talat inte ut så mycket av själva samlaget, säger hon.

Besvären blev värre och Anna började få riktigt ont när hon och pojkvännen försökte ha sex. Hon beskriver det som om hon hade ett skavsår i underlivet, som sved och brände så fort man kom åt det.

– Vi fick ofta avbryta. Vi testade med glidmedel, men det hjälpte inte och vi blev båda två väldigt frustrerade.  

LÄS OCKSÅ: Vanliga tecken på att du lider av endometrios 

Blev ifrågasatt hos gynekologen

Anna gick till en gynekolog och berättade om sina besvär. Hon minns en hårdhänt och sträng kvinna som ifrågasatte hennes smärtor.

– Det gjorde jätteont när hon undersökte mig. Efteråt sa hon att man kunde skära bort en bit där nere, att det var det enda som skulle hjälpa. Sättet hon berättade det på gjorde mig livrädd. Jag ville inte skära i mitt underliv, säger hon.  

Förhållandet med pojkvännen blev sämre och de slutade att ha sex med varandra. Anna sa till honom att han kunde gå och ha sex med någon annan.

– Jag tänkte att jag inte kunde ”leverera”, trots flera försök, och skämdes otroligt mycket. När jag skulle gå på toaletten grät jag redan innan och bävade för smärtan. Samtidigt som jag kissade hade jag en iskall trasa redo, att lägga på direkt efteråt, för det sved så himla mycket.

Anna gick till en ny gynekolog som sa att hon troligen hade vestibulit.

– Jag minns att jag reagerade på själva ordet, det lät ju inte så roligt. Hon förklarade vad det var och sa att man inte visste varför vissa kvinnor får det. Sen skrev hon ut bedövningssalva som jag skulle smörja med tre gånger om dagen, men den torkade ut huden så mycket att jag slutade använda den, berättar Anna.

I dag när jag berättar om alla tips jag fick kan jag inte förstå hur jag kunde gå på dem

Nästa gynekolog hon besökte tipsade om stretchövningar för slidan.

– Jag skulle töja slidan inifrån åt olika håll. I dag när jag berättar om alla tips jag fick kan jag inte förstå hur jag kunde gå på dem. Men jag var desperat och gjorde allt jag blev tillsagd att göra. Vad som helst för att bli av med smärtan. Hon sa också att man ibland bara måste härda ut, att kroppen och underlivet skulle vänja sig. Vadå härda ut? Vad pratade hon om? Jag blev väldigt illa berörd av det hon sa, säger Anna.

Till sist fick Anna en remiss till en specialist på Danderyds sjukhus. Efter att hon undersökt Anna ställde hon ingående frågor om hennes relation med dåvarande pojkvännen.

– Hon undrade om jag trivdes i mitt förhållande, vilket jag inte gjorde. Då sa hon att jag förmodligen hade dessa besvär i underlivet för att relationen inte var bra. Att jag troligen skulle må mycket bättre om jag lämnade den dåliga relationen. Hon menade alltså att det var förhållandet som orsakade min vestibulit. Det var jättejobbigt att höra, för jag var inte redo att göra slut med min pojkvän.

LÄS OCKSÅ: Det här borde alla veta om sjukdomen PCOS 

Smärtan från vestibulit blev Annas identitet

Läkarens ord om att man måste ha ett kärleksfullt förhållande för att kunna slappna av, och att slemhinnorna då skulle fungera normalt ekade i Annas huvud. I sin desperation undrade hon om det kunde vara så. Kunde allting bara vara psykiskt? 

– Min smärta hade nu blivit min identitet. Jag gav upp. Det var så här jag var skapad och så skulle jag vara för resten av mitt liv. Jag var både uppgiven, ledsen, förbannad men jag tänkte; okej, jag kan inte ha sex, det är mitt handikapp som jag ska leva med. Ännu en relation tog slut på grund av det här, berättar hon.

När Anna var 20 år träffade hon sin ungdomskärlek på nytt, som hon senare gifte sig med. I början var sexlivet okej, det var varken jätteskönt men det gjorde heller inte jätteont. Men smärtorna kom tillbaka igen.

– Min man sa att det inte skulle behöva vara så här och att vi skulle söka hjälp. Och jag som var van vid att försvara mig sa att jag var skapt så här, och det fanns inget att göra. Jag var väldigt arg och defensiv och anklagade honom för att bara vilja ha sex med mig. Usch, jag skäms över mitt beteende då, men jag mådde ju skit och jag hade ju tagit avstånd från sexlivet.

LÄS OCKSÅ: 7 myter om mens: Det här är sant och falskt 

Livrädd för att hennes man skulle lämna henne

Anna och hennes man hade inte sex under en lång period. Ämnet blev infekterat och orsakade gräl och missförstånd. Anna tvivlade till och med på sina känslor för honom.

– Jag undrade om vi nu bara var vänner eller om vi var kära i varandra. Han är en väldigt sexuell person och jag var ju helt på motsatta sidan. Jag tänkte inte på mig själv som en sexuell person ens, säger Anna. 

Men Annas man gav aldrig upp utan fortsatte att be Anna ta tag i sina smärtor. Anna hade vid det här laget börjat tröstäta och hade gått upp över 20 kilo i vikt. Det spelade ingen roll längre, hon var ändå ingen riktig kvinna, resonerade hon.

– Jag kände mig könlös och slutade helt att bry mig om mitt utseende. Vad spelade det för roll hur jag såg ut? Det var ändå något som saknades i vår relation. Jag var förbannad över att bli berövad det enda man får gratis i livet, sex. Jag sa även till min man att han skulle gå i väg och ha sex med någon annan om det nu var så viktigt för honom. Samtidigt som jag var livrädd för att han skulle lämna mig, minns Anna.

LÄS OCKSÅ: Liza, 37, blev svårt sjuk efter förlossningen – höll på att dö av sepsis 

Enkel operation förändrade allt

2010 gick Anna tillbaka till läkaren på Danderyds sjukhus som var förvånad att Anna fortfarande, åtta år senare, hade problem med vestibulit. Sen gick allting väldigt fort.

– Läkaren föreslog ett ingrepp, där man skulle skära bort det område i slidan som orsakade smärtorna. Jag var redo att göra ingreppet direkt, jag tvekade inte en sekund, säger hon.

Två veckor senare åkte Anna in för operation och det smärtande området i slidan avlägsnades. 

– Operationen gick bra och jag fick gå hem samma eftermiddag. Läkaren förklarade för mig att mina besvär var så koncentrerade på ett ställe, som ett skavsår, och att det därför var ett enkelt ingrepp. Jag blödde lite i några dagar, men läkningen gick oväntat fort, berättar hon.

Anna berättar om ångesten när hon och hennes man skulle ha sex för första gången, ett par månader efter operationen.

– Jag var så rädd att det inte skulle fungera, att jag skulle få ont i alla fall. Men allting gick jättebra. Min man grät av lättnad när vi insåg att jag inte hade ont längre. Det kändes som en välsignelse. Man kan säga att mitt sexliv började där, säger Anna och ler stort.

LÄS OCKSÅ: 7 typer av smärta du bör hålla koll på 

Lever fortfarande med mentala skador

Hon är noga med att poängtera att operationen inte löser allt på en gång. Den var nödvändig för det fysiska, men de mentala skadorna tar tid att läka.

– Jag har fortfarande ärr inom mig. Jag levde i åtta år med min smärta som påverkade hela min självkänsla. Jag bearbetar mycket genom att prata med vänner och min man, säger hon.

I dag behöver Anna och hennes man planera in den intima samvaron. För att hon vill hinna förbereda sig mentalt. 

– Spontansex fungerar inte för mig utan jag behöver tid för att bli inställd på att ha sex. Det sitter en hel del psykologiska spärrar i mitt huvud. Men vi har fått det att fungera riktigt bra och har väldigt bra sex. Ibland kommer det längre period utan sex och vi kan hamna i konflikt i stunden, men sen backar vi bandet och kommunicerar, att kunna prata om det är grunden till allt. Vi blev faktiskt nykära efter operationen, vilket är jättehäftigt, säger Anna skrattande.

Det strålar om henne när hon berättar om sin resa, trots det svåra hon varit med om. För Anna är det viktigt att dela med sig av sin historia, för att hjälpa andra som drabbats av Vestibulit.

– Kan jag hjälpa en enda kvinna är jag glad. Jag har en öppen Facebookprofil så vem som helst kan skriva till mig. Jag är ingen expert på vestibulit, men jag kan berätta om mina erfarenheter. Ingen ska behöva gå omkring och lida. Ingen kvinna ska någonsin behöva ”härda ut”.