1 av 4: De som sover mer än nio timmar kan löpa ökad risk för alzheimer, enligt en amerikansk studie
Vid Alzheimers sjukdom kommer symtomen ofta smygande.
Vid Alzheimers sjukdom kommer symtomen ofta smygande.
Vid Alzheimers sjukdom kommer symtomen ofta smygande.
2 av 4: Vid Alzheimers sjukdom kommer symtomen ofta smygande. Foto: Shutterstock
Wilhelmina Hoffman är geriatriker och chef för Silviahemmet och Svenskt demenscentrum.
Wilhelmina Hoffman är geriatriker och chef för Silviahemmet och Svenskt demenscentrum.
Wilhelmina Hoffman är geriatriker och chef för Silviahemmet och Svenskt demenscentrum.
3 av 4: Wilhelmina Hoffman är geriatriker och chef för Silviahemmet och Svenskt demenscentrum. Foto: Christer Larsson
4 av 4

Alzheimers sjukdom: 6 tidiga tecken på demens

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i dag.

Men den kan vara svårt att upptäcka i ett tidigt skede.

Geriatriker Wilhelmina Hoffman listar här de vanligaste symtomen att vara vaksam på.

– Många av de här funktionerna vi behöver för att klara vårt dagliga liv blir påverkade successivt vid Alzeimers sjukdom, säger hon.

Tidiga tecken på Alzheimers sjukdom kommer ofta smygande. Om det är en äldre person som drabbas, vilket det ofta är, kan symtomen misstas för normalt åldrande. Därför kan det vara svårt för både närstående och en själv att upptäcka sjukdomen.

Wilhelmina Hoffman är geriatriker och chef för Silviahemmet och Svenskt demenscentrum. Hon berättar att ett insjuknande i Alzheimers sjukdom ofta sker successivt.

– När man drabbas av Alzheimers sjukdom har sjukdomen ofta pågått i kanske flera år innan man börjar få symtom. Sen börjar man utveckla symtom med exempelvis glömska och orienteringssvårigheter.

Tidiga symtom vid Alzheimers sjukdom

Att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede ökar livskvaliteten avsevärt. Nedan listar Wilhelmina Hoffman vilka symtom och tidiga tecken på alzheimer du bör hålla utkik efter.

1. Glömska och sämre minne

Glömska är ett tidigt tecken att vara uppmärksam på.

– Då handlar det inte om att komma ihåg en detalj, för det har vi alla svårt med. Utan man kanske glömmer bort en hel händelse, säger Wilhelmina Hoffman och fortsätter:

– Att man till exempel har talat med någon i telefon under gårdagen. Det kan vara helt borta, eller något man kommit överens om i ett samtal nyligen.

Foto: Shutterstock

2. Försämrad orienteringsförmåga

Man kan få svårt att lokalisera sig och hitta i sina trakter. 

– Det börjar bli svårare att hitta rätt. Man kan lätt komma fel när man exempelvis promenerar i stan eller i området där man bor. Man får orienteringssvårigheter.

3. Svårt med planering

Att tänka och planera i sin vardag blir en allt större ansträngning.

– Saker som har varit lätta; som att tänka ut, planera, och göra saker, det blir knepigare. Det blir komplicerat för hjärnan med nervcellsskador att få allt att fungera då det krävs att flera områden samverkar. Det som tidigare gick lätt och enkelt är plötsligt svårt.

4. Osäkerhet och dålig självkänsla

Ett vanligt symtom är att man då drar sig tillbaka, eller att man undviker vissa moment och aktiviteter.

– Man kanske inte är lika utåtriktad och aktiv som man varit. Det blir mer komplicerat och man kanske blir mer försiktig. Det kan dessvärre leda till att sånt som var ett intresse och roligt avslutas: ”Jag spelar inte bridge längre med gänget”, eller: ”Jag har slutat i kören för jag känner att jag inte hänger med”. Man blir osäker, och kanske man inte förstår själv vad det är som händer.

Foto: Shutterstock

5. Sämre språkförmåga

Det kan med tiden bli svårare att hitta ord, speciellt när det kommer till substantiv, berättar Wilhelmina Hoffman.

– Det kan vara så att man inte riktigt hittar de här orden för det man ska beskriva och i stället gör omskrivningar. 

6. Svårt med räkningen

Precis som med språket kan även räkneförmågan påverkas.

– Även problem med räkneförmågan kan komma som ett tecken. Det kan bli svårt att själv hantera ekonomin så allt blir rätt.

Hur ser ett sjukdomsförlopp ut?

Wilhelmina Hoffman berättar att sjukdomsförloppet är indelat i tre faser, men att tidsförloppet är väldigt individuellt, beroende på ålder, gener och livsstil.

Den första fasen kallas för mild fas av demenssjukdom. I det milda stadiet handlar det ofta om kognitiva nedsättningar som minnesproblem, orienteringsproblem och svårigheter med att tänka ut, planera och utföra olika handlingar.

– Man klara ofta att bo hemma, men man behöver ofta någon typ av hjälp och stöd från en anhörig eller kommunen. Det kan då vara hemtjänst och dagverksamhet. Viktigt är att inte isolera sig.

Vanliga demenssjukdomar

Demenssjukdomar orsakas av sjukdomar och skador i hjärnan. De i sin tur påverkar de kognitiva förmågorna, alltså hjärnans förmåga att tolka, hantera och bearbeta information.

Både minnet, planeringsförmågan, tidsuppfattningen, problemlösningsförmågan, omdömet och kommunikationsförmågan drabbas.

 

Här är de vanligaste formerna av demens:

 

Alzheimers sjukdom
Upp till två tredjedelar av alla som har en demenssjukdom har Alzheimers sjukdom.

– I dag har omkring 100 000 personer i Sverige Alzheimers sjukdom.

Blodkärlsrelaterad demens
Blodkärlsdemens, även kallad vaskulär demens. 

– Det innebär att skada skett i blodkärl i hjärnan. Det kan vara blodproppar eller blödning. Nervcellerna runt skadan får då inte syre eller näring och går då under.

 
Lewy body demens

Lewykroppsdemens påminner om Alzheimers sjukdom.
– Det börjar med kognitiva svårigheter, plus att man har vissa motoriska symtom, båda inom ett år.

 
Frontallobsdemens
Pannlobsdemens sticker ut på det sätt att glömska inte är ett av de tidiga symtomen.

– Pannloben ansvarar för vår personlighet. Får vi skador där blir vi väldigt förändrade. Den styr impulser och att vi kan känna empati. Får vi skador här kan empatiförmågan och konsekvenstänk påverkas. 

 

Parkinsons sjukdom med demens

Sjukdomen kan leda till demens.

– Efter flera år med Parkinsons sjukdom kan det leda till kognitiva svårigheter och ge demenssymtom. 

 

Källa: Wilhelmina Hoffman, Svenskt demenscentrum.

Över tid utvecklas symtomen och man kommer in i det som kallas för medelsvår fas. Ofta en jobbig fas där kognitiva funktioner försämras i takt med nervcellsskadorna, berättar Wilhelmina Hoffman. Här behöver man mycket hjälp.

– Man kämpar ofta för att klara av att tolka in omgivning och att själv kunna delta som förr. Här tillkommer ofta svårigheter att utföra handlingar som tidigare skedde automatiskt men som vi en gång lärt oss, säger Wilhelmina Hoffman. 

– Det kan också bli svårt att känna igen både föremål och personer. I den här fasen kan också hjärnan exempelvis lura fram synvillor. Tidsorienteringen kan stöka till det så man vänder på dygnet.

I den svåra fasen krävs heldygnsomsorg, berättar Hoffman.

– Man behöver hjälp med många olika funktioner för att klara av dagen, exempelvis vid måltider och att sköta hygienen.

Viktigt att upptäcka demens i tid

Att upptäcka Alzheimers sjukdom i tid är väldigt viktigt menar Wilhelmina Hoffman. Dels för att hålla i gång och kunna leva så bra som möjligt.

– När man får en tidig utredning kan man först få en förklaring vad det handlar om, vilket är viktigt även för de anhöriga. Man får ett namn på den sjukdom som påverkar en, säger hon och fortsätter:

– Man kan få symtomlindrande läkemedel som gör att man kan klara av saker mycket bättre. Man kan få hjälp och stöd där man bor i att fortsätta göra saker som är roliga i livet. Det finns så mycket kunskap i dag och smarta hjälpmedel.

– Man kan leva många år med sin sjukdom men man behöver ta hjälp, ingen klarar det på egen hand.

Wilhelmina Hoffman vill understryka hur viktigt det är att ta sina symtom på allvar och söka hjälp för dem i tid.

– Man ska vara lika noga med sin hjärnhälsa som med sin hjärthälsa. Får man problem med hjärtrusning eller kärlkramp, då går man till doktorn. Men när man börjar notera förändringar i det vi kallar de kognitiva funktionerna, då kanske det inte är lika självklart att vända sig till en läkare. Det hoppas jag att det blir en ändring på.

Se också: