Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>HÄLSA

Publicerad 24 maj 2019 08:00

Så ska du agera om du blir biten av en huggorm

Sverige har bara en giftorm. Men ett bett från en huggorm kan vara nog så farligt.

Sverige har bara en giftorm. Men ett bett från en huggorm kan vara nog så farligt.

1/2

Foto: Shutterstock

Alla som blir bitna av en huggorm uppmanas att söka vård, oavsett hur du mår.

Alla som blir bitna av en huggorm uppmanas att söka vård, oavsett hur du mår.

2/2

Foto: Shutterstock

Ormbett skördar årligen ett stort antal dödsoffer världen över.

I Sverige är vi tack och lov relativt förskonade eftersom vi bara har en giftorm: Huggormen.

Här förklarar vi hur du ska agera om du eller ditt barn blir bitet, hur farligt det är och vad som händer om din hund eller katt drabbas.

– Det är farligare än många tror, säger läkaren Jonas Höjer.

Var fjärde minut dör en människa till följd av ett ormbett.

Det rapporterar Världshälsoorganisationen WHO som nu kämpar för att behandlingen ska bli bättre. För även om ormbett kan vara dödliga går de att behandla så länge det finns tillgång till utbildad personal och effektiva serum, skriver sajten BBC.

Om du befinner dig i Sverige är det inte fullt lika drastiskt. Här har vi nämligen bara tre sorters ormar som förekommer i det vilda: Huggorm, snok och hasselsnok. Huggormen är ensam om att vara giftig och dödsfall är extremt sällsynta.

Därmed inte sagt att de är ofarliga. Snarare tvärtom.

LÄS OCKSÅ: Mygg, geting, fästing – bästa boten för ditt bett 

Hur farligt är det att bli biten av en huggorm?

– Det finns en förfärlig massa exotiska ormar i världen och det är klart att det finns arter som är ännu farligare att bli biten av, säger Jonas Höjer, läkare vid Giftinformationscentralen, till Hälsoliv.

– Å andra sidan är det väldigt många giftormar som vi har respekt för utomlands som inte är värre utan lindrigare. Huggormen är rätt så vass.

Det har exempelvis gjorts jämförelser mellan en art av skallerorm och vår svenska huggorm som visar att riskerna och giftigheten är ungefär jämförbara.

– Så den är farligare än många tror.

Hur du som drabbad reagerar på ett huggormsbett kan skilja sig rejält. Framför allt beror det på hur mycket gift som kommit in i kroppen. Enligt Giftinformationscentralen får cirka 25-30 procent av bitna inga symtom alls eftersom inget gift sprutats in – ett så kallat ”torrbett”.

– Så även om du fått ett tydligt huggormsbett så betyder det inte att du är förgiftad, säger Höjer.

250 till 300 personer vårdas emellertid årligen på sjukhus efter att ha blivit bitna och uppåt 30 procent får måttliga till allvarliga symtom.

Även om dödsfall är väldigt ovanliga bör du alltid söka vård om du blivit biten. Vissa symtom kan nämligen dröja så be alltid om hjälp för att ta dig till ett sjukhus.

– Vi rekommenderar alltid att man tar sig till sjukvården, oavsett hur man mår. Det kan komma en ganska svår reaktion och den kan i vissa fall dröja ett par timmar, säger Höjer

Hur känns det att bli biten av en orm?

Ormexperten David Williams som jobbar för WHO har blivit biten av ormar vid sex olika tillfällen.

– Första gången var ganska läskigt för jag visste inte vad som väntade mig. Det kändes som att få handen krossad av en hammare, säger han i en intervju med BBC.

Det framgår inte vilken orm det handlar om, men själva hugget behöver inte vara det dramatiska.

Läkaren Jonas Höjer har själv inte blivit biten, men hans uppfattning är att ett huggormsbett kan kännas ungefär som ett ”kraftigt getingstick”. Det har till och med hänt att folk inte märkt att de blivit bitna.

– Då har de sannolikt hållit på med något annat. Varit ute i skog och mark och trott att de gått emot en tagg från en buske. Normalt ska det kännas, men det är ingen fruktansvärd smärta, säger han.

Om du får i dig gift är det däremot en annan femma. Det kan leda till en rad obehagliga och farliga symtom som gör mycket ont.

Symtom vid huggormsbett

Om du blivit biten av en huggorm noterar du vanliga två små bettmärken med 6 till 9 millimeters mellanrum. Det gör ofta ont och kan enligt 1177 Vårdguiden leda till en blåaktig svullnad där du blivit biten.

– Huggormsgiftet har en ganska kraftig vävnadsdödande effekt. Alla som får i sig gift får en tilltagande svullnad, rodnad och ofta hudblödning, säger Höjer.

Svullnaden kan börja ganska lokaliserat, exempelvis på handen och sedan sprida sig till armen, axeln och till och med ner på bålen.

Många upplever också att deras allmäntillstånd försämras. Här är några symtom:

Yrsel

Illamående och kräkningar

Diarré

Buksmärtor

Andningssvårigheter

Blodtrycksfall

Hjärtpåverkan

Sänkt medvetandegrad

LÄS OCKSÅ: Borrelia – allt du behöver veta 

Hur ska jag agera om jag eller någon annan blivit biten?

Förutom att uppsöka sjukvård så snart som möjligt finns några goda råd att följa.

Till att börja med ska du försöka hålla huvudet kallt. Om någon annan blivit biten bör du försöka lugna den personen. Undvik fysisk aktivitet eftersom det kan påskynda spridningen av giftet. Om du exempelvis blivit biten i handen håller du med fördel den i högläge.

– Och man ska inte hålla på som man gjorde förr att försöka snöra av, bita eller försöka suga ut giftet. Man ska i princip lämna bettstället i fred, säger Jonas Höjer.

Vad händer om mitt barn blir bitet? Eller om jag är gravid och blir biten?

Vissa grupper är skörare än andra. Äldre personer eller andra som redan har ett försämrat hälsotillstånd kan drabbas hårdare.

– Barn, såvitt vi vet, får i sig lika mycket gift som en vuxen, men har mindre blodmängd och kroppsyta, vilket kan öka risken för chock och påverkan på medvetandet, säger Höjer.

Om du är gravid och blir biten ska du uppsöka vård precis som alla andra. Enligt Höjer finns inget som tyder på att ett huggormsbett ökar dödligheten hos foster. Att behandlas med motgift, antiserum, uppges heller inte vara skadligt.

LÄS OCKSÅ: Fästingsäsongen 2019 – så skyddar du dig mot TBE 

Huggormsbett kan behandlas med serum

Så kallat huggormsserum räknas i dag som den mest effektiva behandlingen vid svåra reaktioner. Giftinformationscentralen är också frikostiga med att rekommendera det till sjukvården.

– Visserligen kostar det litegrann, men det har visat sig i studier att det har en väldig god effekt. Ju tidigare det sätts in desto bättre effekt, säger Höjer.

För att skapa ett serum injiceras lite av giftet i får och hästar som bildar antikroppar. Dessa skördas senare genom att tappa djuren på blod. Processen är både dyr och komplicerad och det har vid flera tillfällen höjts kritiska röster mot att tillgången av huggormsserum ibland sviktar i olika delar av Sverige.

Internationellt är bristen på ormserum emellertid ett ännu större problem, särskilt i fattigare länder. Enligt ormexperten David Williams är det den främsta orsaken till att många avlider eller blir invalidiserade efter ett ormbett. 

På landsbygden kan det också vara långt till närmaste vårdklinik som dessutom riskerar att sakna motgift när man väl kommer fram. Då kan amputation bli nödvändigt.

– Många av de som drabbas lever redan i fattigdom och konsekvenserna av ett ormbett blir ofta att de sjunker ännu djupare ner, om de ens överlever, säger Williams till BBC.

Även husdjur kan bli bitna av ormar och behöver då vård, precis som människor.

Foto: Shutterstock

Andra typer av behandlingar

Om du bara drabbas av en lindrig svullnad och mår bra i övrigt kan det räcka med att du blir övervakad på sjukhus. Skulle svullnaden bli värre ska motgift sättas in, anser Giftinformationscentralen.

Vid svårare bett är det också relevant att behandla med vätska intravenös för att kompensera blodtrycksfallet.

För personer som drabbas av chock kan behandlingen bestå av en adrenalinspruta. Tidigare har kortison ofta satts in vid huggormsbett men det är inte längre rutin, menar Jonas Höjer.

– Det beror lite på. Är det i ansiktet är man lite rädd för att det ska svullna i luftvägarna och då kan det användas.

För några år sedan rekommenderades en stelkrampsspruta efter ett huggormsbett, men inte längre. Enligt Höjer har det visat sig vara extremt ovanligt att stelkramp sprids på det här sättet.

Samma sak gäller antibiotika. Det kan sättas in om man uppvisar tecken på infektion, men annars är det inte nödvändigt.

Har din hund eller katt blivit biten?

Husdjur som rör sig i naturen riskerar också att bli bitna av huggormar. Om du misstänker att din hund eller katt blivit biten bör du omedelbart uppsöka en veterinär. Det är inte alltid som ormen sprutar in gift, men det kan vara svårt att avgöra och symtom kan dröja. Enligt Djurakuten kan tidig behandling vara avgörande.

De rekommenderar också strikt vila eftersom aktivitet kan göra att giftet sprider sig snabbare. 

Mer kan du läsa hos vår systersajt Leva & Bo.

Om du blir biten utomlands

Enligt Netdoktor finns det omkring 3000 ormsarter i världen, men de allra flesta är inte giftiga. Och bland de som är giftiga är långt ifrån alla farliga för människor.

De flesta stöter du på i tropiska och subtropiska områden, samt i Australien och större delen av USA.

Dödsfall är vanligare i fattigare områden där tillgången till vård är sämre. Den australiska taipanen anses vara en av världens giftigaste ormar och är dessutom väldigt aggressiv. Å andra sidan räknas Russels huggorm som den dödligaste då den skördar flest dödsoffer, framför allt i Indien.

Här ger sajten Netdoktor några goda råd för att undvika ormbett på semesterresan:

Bär höga stövlar och långbyxor

För oväsen. Ormar är döva men kan reagera på vibrationer. Många ormar är skygga och de allra flesta flyr om de får chansen

Undvik ormområden i mörkret. Om du ändå måste bör du bära en kraftig ljuskälla då ormar helst undviker skarpt ljus

Stå helt stilla om du möter en orm

Stick inte in händer i håligheter eller klippsprickor

Undvik till synes ”döda” ormar, det kan bara vara ett skådespel.

De flesta ormarna lever på land, men det finns flera arter som har sin hemvist i havet och är väldigt giftiga. Undvik!

Så skiljer du på en huggorm och en ofarlig snok

Sverige har som tidigare nämnt tre sorters ormar, huggorm, snok och hasselsnok. Om du undrar varför kopparormen inte nämns beror detta på att det inte är en orm, utan en ödla som saknar ben. Det korrekta namnet är just kopparödla.

Att se skillnad på en huggorm och en helt ofarlig snok kan tyvärr vara svårare än många tror.

– Ser du två ljusa fläckar på huvudet är det garanterat en snok, men det finns helsvarta snokar och mörka, nästan svarta, huggormar också. Kommer du så nära att du ser ögonen har snoken runda pupiller och huggormen vertikala pupiller som katten. Snoken är oftast smalare och har smalare huvud medan huggormen har ett trekantigt huvud och en kortare, tjockare kropp, har ormexperten Patrick Helander tidigare sagt till Leva & Bo.

Huggorm (Vipera berus)

Foto: Shutterstock

Huggormen finns nästan i hela Sverige, förutom högst upp på kalfjället. Enligt Skansen.se känns ormen igen på sitt stora trekantiga huvud. 

Så känner du igen en huggorm:

Hanarna går ofta åt det gråa hållet med ett svart zickzackband längs ryggen. 

Honorna skimrar i brunt eller gult med ett mörkt zickzackband på ryggen. 

Huggormar kan också se helt svarta ut vilket gör att de förväxlas med snokar.

Ögonens pupiller är smala och lodräta

Huggormar blir sällan över 85 centimeter men har i vissa fall nått över metern.

Snok (Naxtrix natrix)

Foto: Shutterstock

Snoken är den största ormen i Sverige och förekommer i nästan hela landet, upp till södra Norrland. Den mindre underarten gotlandssnok kan hittas på Gotland och Lilla Karlsö, enligt Skansen.se.

Så känner du igen en snok:

En stor snok kan bli uppåt 130 centimeter och väga 2,5 kilo

Om den skräms kan den lägga sig på rygg och spela död

Saknar gifttänder men kan bedöva byten med giftigt spott. Spottet är inte farligt för människor

Snokar är ofta svarta med gulvita fläckar på nacken

Mindre huvud än huggormen

Pupillerna är stora och runda

Hasselsnok (Coronella austriaca)

Foto: Shutterstock

Hasselsnoken är helt ofarlig för människor. Enligt Skansen.se är de sällsynta i Sverige och gömmer sig dessutom ofta under ris, ljung och andra växter – främst i södra och mellersta Sverige.

Så känner du igen en hasselsnok:

Kroppen är grå, brun eller rödbrun med två radare av mörkare fläckar på ryggen

Huvudet är litet och pupillerna runda

Ofta mellan 60-70 centimeer lång