Annons
X
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>HÄLSA

Publicerad 13 feb 2018 17:19

Prostatacancer: 7 frågor och svar om PSA-testet

PSA-provet tas med ett enkelt blodprov, vanligen i armvecket. Svaret analyseras i en apparat där blodet matas in.

PSA-provet tas med ett enkelt blodprov, vanligen i armvecket. Svaret analyseras i en apparat där blodet matas in.

1/2

Foto: ROGER VIKSTRÖM

2/2

Antalet döda i prostatacancer minskar med allmän PSA-screening med 31 procent.

Men också antalet män som får komplikationer av ingrepp de inte skulle behöva.

Socialstyrelsen har nu sagt att Sverige inte ska erbjuda PSA-screening för alla män över 50 år.

Prostatacancer är både den vanligaste cancersjukdomen och den cancerrelaterade som ligger bakom flest dödsfall bland män i Sverige. Varje år upptäcks cirka 9 000 nya fall. Det är framför allt äldre män som drabbas. Hälften är över 70 år och nästan ingen under 40. Vart tredje cancerdiagnos bland män är prostatacancer.

Alla prostatacancerfall är inte livshotande. Många drabbade märker inte tumören. Den växer långsamt och sprider sig inte. 

Prostatacancer är svår att upptäcka tidigt eftersom den saknar tydliga symtom. Det vanligaste testet att upptäcka prostatacancer är att ta ett PSA-prov. Tar du ett test på en vårdcentral får du svar inom ett par dagar.

1. Hur görs ett PSA-prov?

Det är ett enkelt blodprov som tas oftast i armvecket, skriver Prostatacancerförbundet. Ett förhöjt värde visar att prostatan inte fungerar som den ska, men inte automatiskt att det är cancer. En screening betyder att man testar en hel grupp, som alla män över 50.

2. Vilka PSA-värden är normala?

PSA mäts i mikrogram per liter. Är du under 50 år inte har haft prostatacancer tidigare är det normalt med upp till 2,0. Mellan 50–69 år är värden upp till 3,0. Mellan 70 och 80 år lägre än 5,0 och över 80 lägre än 7,0. Är värdet lite för högt kan man ta ett nytt prov. Nästa steg är vävnadsprov i prostatan, vilket kan göra lite ont vid provtagningen. Men högt värde kan bero på andra saker än cancer.

3. Vad är en PSA?

PSA är en förkortning för prostata-specifikt antigen. Det är ett protein som bildas i prostatakörteln på män och som också finns i blodet. Förhöjda PSA-värden kan bero på flera åldersrelaterade sjukdomar, men också godartad prostataförstoring, prostatit och prostatacancer.

4. Varför säger Socialstyrelsen nej att testa alla?

Men svaret på testet är svårt att bedöma och många män blir överbehandlade och drabbas av komplikationer i onödan. Det vill säga att de går igenom en behandlig mot en tumör som inte skulle ställa till med problem.

Fram till nu har vi inte haft en allmän PSA-screening för män mellan 50 och 70 år. Socialstyrelsen har nu yttrat sig och säger att vi inte bör ha det i framtiden heller. Men Socialstyrelsen är inte ensam om att yttra sig i frågan.

 

Socialstyrelsen vill inte ändra reglerna. PSA-tester ska inte göras på alla män i åldrarna 50–70.

Foto: HAMPUS HAGSTEDT

Socialstyrelsen anser inte att nyttan med screening överväger de negativa effekterna.

"Ett nationellt screeningprogram med PSA-prov skulle innebära att många av de män i åldern 50–70 år som skulle erbjudas att delta i screeningen skulle riskera att få en prostatacancerdiagnos trots att deras cancer aldrig skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom", skriver Socialstyrelsen.

Enligt Socialstyrelsen skulle 35-50 fler män, per 1 000 testade, få diagnosen prostatacancer. Det skulle betyda 1–4 färre dödsfall efter 10–15 år. Men också att 30 av dem som fått diagnosen skulle behandlats i onödan, eftersom de aldrig skulle ha utvecklat någon allvarlig cancer utan behandling. De flesta som får behandling tidigt får försämrad sexuell funktion, urinläckage eller ändtarmsproblem. 

Enligt Socialstyrelsen är biverkningarna så svåra att de påverkar samlivet och möjligheterna till ett aktivt liv.

Socialstyrelsen avråder dock inte män i åldrarna 50–70 att testa sig. 

"Enskilda män kan värdera den möjliga nyttan högre än riskerna för skada", skriver Socialstyrelsen.

I Läkartidningen skriver fyra överläkare och forskare om att PSA-testet inte håller för screening. De skriver att dödligheten minskar med 20 procent för de som bjudits in till testet och 31 procent för de som verkligen gjorde det.

Artikelförfattarna pekar på att det skulle kosta att testa alla och behandla dem med symtom:

 Vidare måste sjukvården ha resurser för att ta hand om alla med avvikande testresultat och diagnostiserad sjukdom. När det gäller PSA-testning för prostatacancer är resurserna ansträngda redan med dagens osystematiska testning, skriver Benny Holmström, Mattias Johansson, Ola Bratt och Pär Stattin. 

Det dröjer för urinen att komma och du har en svag stråle. Två symtom som både kan vara godartad förstoring av prostatakörteln eller prostatacancer.

Foto: / SHUTTERSTOCK

5. Vilka är symtomen för prostatacancer?

Prostacancer är svår att upptäcka, men vanliga symtom enligt Vårdguiden är:

Du behöver kissa ofta.

När du vill kissa dröjer det innan urinen kommer.

Du har svag urinstråle.

Det finns blod i urinen.

Symtomen kan ha andra orsaker än cancer, som godartad förstoring av prostatakörteln, vilket är vanligt hos män över 60 år.

6. Vem får prostatacancer?

Det är okänt vad prostatacancer beror på. Men en av 20 som drabbas har fått den via ärftlighet. Men alla som ärver anlagen drabbas inte av prostatacancer.

7. Gör det här om du misstänker att du drabbats:

Enligt Vårdguiden ska du kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har prostatacancer. Det är inte bråttom, du kan vänta tills vårdcentralen öppnar igen efter helgen. Du kan kontakta en mottagning direkt på nätet via den här länken.