En ny studie visar att unga personer som dricker mycket energidrycker har en ökad risk att utveckla missbruk av alkohol och droger.
Fred Nyberg, professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet
Kopplingen mellan missbruk och hög konsumtion av energidryck har forskare vid University of Maryland kunnat se efter att ha följt drygt 1000 studenter under fyra års tid.
1 AV 3
En ny studie visar att unga personer som dricker mycket energidrycker har en ökad risk att utveckla missbruk av alkohol och droger.
Foto: SHUTTERSTOCK
2 AV 3
Fred Nyberg, professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet
Foto: UPPSALA UNIVERSITET
3 AV 3
Kopplingen mellan missbruk och hög konsumtion av energidryck har forskare vid University of Maryland kunnat se efter att ha följt drygt 1000 studenter under fyra års tid.
Foto: SHUTTERSTOCK

Ny studie: Skrämmande biverkningar av energidrycker

Unga som dricker energidryck regelbundet löper större risk att börja missbruka alkohol och droger.

Det visar en ny studie från USA och svenska beroendeforskare håller med.

– Vi är ganska klara på att energidrycker ökar risken för vissa individer, säger Fred Nyberg, professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet, till Hälsoliv.

Energidrycker har med sin höga koffeinhalt länge varit ett populärt val för både vuxna och ungdomar. Men nu varnar forskare för den söta drycken.

Ungdomar som dricker flera energidrycker om dagen har nämligen visat sig ha en ökad risk att utveckla drog- och alkoholmissbruk. Detta visar ny forskning från University of Maryland, som norska TV2 var först att rapportera om.

LÄS OCKSÅ: Barn blir hyperaktiva av energidrycker 

Samband mellan energidrycker och diagnosen alkoholism

I studien har forskare följt 1100 studenter under fyra års tid. Av dem hade 51,4 procent en hög och varaktig konsumtion av energidrycker, medan 20,6 procent av deltagarna inte drack energidryck alls. 

Energidrycker i Sverige

Energidrycker är en sorts läsk som oftast innehåller koffein, glukuronolakton, taurin och B-vitaminer.

Dryckerna började säljas i Sverige 1996. 

Enligt den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsas utvärderingar finns det inga hälsofaror med en måttlig konsumtion av energidryck, skriver Livsmedelsverket på sin hemsida.

Den vanligaste koffeinhalten i Sverige är 320 milligram per liter. Den vanligaste storleken på burkarna är 250 milliliter. Det motsvarar en kopp bryggkaffe på 1,5 deciliter, där koffeinhalten ligger på 700 milligram per liter. 

Källa: Livsmedelverket

17,4 procent av deltagarna hade ett måttligt intag och 10,4 procent drack mindre och mindre energidryck under de fyra år som undersökningen varade.

Forskarna upptäckte att de som drack mycket energidryck hade större risk att utveckla missbruk av centralstimulerande droger och att vid 25 års ålder diagnostiseras med alkoholism.

Substansen taurin kan vara en riskfaktor

Studien kan bara visa ett statistiskt samband men Fred Nyberg, professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet, anser att det finns en tydlig koppling.

– Substanserna påverkar hjärnans belöningssystem i olika grad. Inte lika kraftigt som droger, men tillräckligt för att trigga i gång en ökad känslighet för andra droger, säger han till Hälsoliv och fortsätter:

– Vi är ganska klara på att energidryckerna ökar risken för att vissa individer känsliggörs för alkohol, så de lättare fastnar. Och alkohol är ofta liktydigt med andra droger.

En av substanserna i energidryck är aminosyran taurin som anses spela en roll i hjärnans belöningssystem. I förlängningen kan det trigga mer negativa belöningar än vad energidrycker anses vara, menar Nyberg.

Rekommenderar högre åldersgräns

Vissa butiker har i dag 15-årsgräns för energidryck, men det finns diskussioner om att den borde höjas ytterligare.

– 18-årsgräns är väl det man lutar åt. Tittar man på droger i allmänhet är 15 år en väldigt sårbar ålder. Börjar du med alkohol och cannabis innan 15 så är risken fem gånger större för att fastna i ett beroende, säger Fred Nyberg.

Nyberg är dock noga med att påpeka att det inte gäller alla. Vissa personer klarar sig bra, medan andra är mer sårbara. Riskfaktorer är en kombination av arv, miljö och tid för exponering.

Hur vet man, exempelvis som förälder, vilka som är "mer sårbara"?

– Det går ofta att se redan i unga år om ens barn har en högre risk. De kanske har en starkare nyfikenhet, en impulsivitet, är mer utåtagerande och mer belöningsberoende än genomsnittet.

Faktorer som historik av missbruk i familjen och utanförskap kan också spela roll.