Nu tar robotarna över: Här är vinnarna och förlorarna
Lägre sysselsättning och ökad polarisering. Det är två befarade effekter när robotarna och datorerna tar över på arbetsmarknaden.
Över hälften av de svenska jobben riskerar att bli digitalt ersatta de närmaste 20 åren.
Fotomodell? Då kan jobbet vara i fara när den digitala revolutionen får allt större genomslag.
Vad sägs om att bli präst eller politiker i stället?
Samtidigt som robotar som klipper gräs eller suger damm har blivit allt vanligare börjar maskinerna ta över även på arbetsmarknaden. De närmaste 20 åren kommer arbetskartan att ritas om rejält, tror bland andra Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Enligt en rapport från tidigare i år kan 53 procent av jobben – omkring 2,5 miljoner arbetstillfällen – i Sverige komma att ersättas av digital teknik.
Bland de mest hotade finns utöver fotomodellerna till exempel biblioteksassistenter och kassapersonal.
– Allt fler arbetstillfällen blir obsoleta. En oro som jag tror är berättigad är att det visserligen i början är lågproduktiva arbeten som försvinner. Men sedan blir det fler och fler. Vad ska alla dessa människor göra? säger Christian Sandström, forskare vid Chalmers och Ratio.
Färre men bättre
Det finns gott om exempel på hur modern teknik har påverkat – eller raserat – hela branscher.
Christian Sandström tar den digitala fototekniken som exempel, där filmjätten Kodak mer eller mindre gick under i teknikskiftets spår. Ett annat exempel är de nya 3D-skrivarna, som revolutionerat tillverkningen av hörapparater.
– Det är ett bra exempel på hur en bransch ställt om till 100 procent, säger han.
– Tidigare gjorde man hörapparatssnäckor för hand, via formgjutning. Nu skräddarsyr man med skrivare. Det som händer är att hälften så många anställda kan göra fyra gånger så mycket – med bättre kvalitet. Så produktiviteten höjs signifikant. Men det betyder många gånger just häften så många anställda.
Delat samhälle
Samtidigt är högre arbetslöshet bara en del av bekymret. Forskarna oroas också av en ökad polarisering i samhället, där klyftan mellan dem som drar nytta av den nya tekniken och dem som hamnar utanför blir allt större.
– Problemen är i högsta grad reella. Det blir färre arbetstillfällen, men de som är kvar är väldigt produktiva och kunskapsinriktade. Det betyder att samhället delas allt mer mellan dem som har kunskapen att utföra det och dem som inte har det, säger Sandström.
– Jag brukar säga det lite krasst att kunskapssamhället är ganska grymt mot dem som inte har kunskap.
Nya yrken
Stefan Fölster, som skrivit SSF-rapporten, håller med, men påpekar samtidigt att framtidsutsikterna självklart inte är helt nattsvarta ändå.
– Det är jätteviktigt. Vårt resultat ska inte tolkas som att hälften kommer att vara arbetslösa om 20 år. Det skapas säkert många nya jobb inte minst inom sociala yrken, säger Fölster, till vardags chef för tankesmedjan Reforminstitutet.
Däremot, anser han, måste arbetsmarknaden förändras för att möta utmaningarna.
– De länder som lyckats upprätthålla sysselsättningen ganska bra är länder som reformerat både sina arbetsmarknader och skattesystem, säger han.
Christian Sandström är inne på samma spår. Den stora frågan är inte om det går att stoppa utvecklingen – utan hur samhället förhåller sig till den.
– Jag brukar säga att det inte är "bra" eller "dåligt". Utan det är. Det är en realitet som man måste förhålla sig till på ett vettigt sätt, säger han.
– Vi kan inte skruva tillbaka klockan. Det vi måste tänka igenom är hur man bygger samhällen på ett fungerande sätt givet allt detta.
