Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa halsoliv i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Dålig i magen? 9 vanliga problem och lösningar

Magen är tydligt kopplad till vårt välmående. Med en orolig mage eller "ont i magen" kan det vara svårt att se ljust på tillvaron.
– Ungefär 6-10 procent av alla besök i primärvården handlar om magen, berättar Lars Agréus, professor i ­allmänmedicinsk gastroenterologi vid Karolinska institutet.

Här är de viktigaste orsakerna, som dyspepsi, reflux, förstoppning och IBS - och den bästa hjälpen för just ditt problem.

1. Dyspepsi: Illamående och rapningar

Dyspepsi är ett samlingsnamn för olika symtom i den övre delen av magen. I bland kallas det felaktigt för magkatarr.
Problemen sitter oftast i magsäcken eller tolvfingertarmens känselnerver.

Symtom: Smärta i mellangärdet/övre delen av magen, illamående, rapningar; du blir snabbt mätt när du äter/känner hungersug i maggropen.

Diagnos: Ställs genom att läkaren ­utesluter andra sjukdomar.

Det kan läkaren göra: Ställa rätt diagnos och ge råd om kost och livsstil.

Det kan du göra: Undvik tobak, ­alkohol. Motionera regelbundet och träna på att minska stressen. Det finns receptfria läkemedel på Apoteket som neutraliserar syran i magen vilket någon gång kan lindra besvären. Dessa läkemedel ska du dock inte äta för länge. Kosten spelar stor roll, men vilken typ av livsmedel som ger besvär varierar mellan individer; du får prova dig fram. Ät långsamt i en avslappnad miljö på regelbundna tider. Ät inte acetylsalicylsyra och antiinflammatoriska värktabletter.

LÄS OCKSÅ: Ont i höger sida av magen? 6 möjliga skä

2. Magsår: Smärta på natten

Sår i magsäckens eller tolvfinger­tarmens slemhinna. Orsakas av ­bakterien Helicobacter pylori. Risken för att utveckla magsår ökar av vissa läkemedel.
Vid brustet magsår måste man opereras akut på sjukhus. Man kan också behöva sjukhusvård om man har ett blödande magsår. Dessa komplikationer drabbar endast 1-2 procent av alla som får magsår.

Symtom: Smärta på en viss plats i övre delen av magen, ofta på natten. Man kan ha besvär i flera veckor och vara besvärsfri däremellan. Man får ökade/mindre besvär i samband med att man äter. Man kan må illa, snabbt bli mätt, ha sugande hungerskänslor. Magsår kan vara farligt om det inte behandlas. Sök vård om du har haft symtom i mer än en vecka.

Diagnos: Ställs via gastroskopi då man för in en tunn slang med en liten kamera i änden. Man kan också upptäcka magsårsbakterien med ett ut­andningsprov eller avföringsprov samt (lite mindre säkert) med ett blodprov.

Det kan läkaren göra: Skriva ut ett läkemedel som kraftigt minskar magsyran tillsammans med antibiotika. Det brukar 1-2 veckor att läka sår i tolvfinger­tarmen och lite längre tid att läka sår i magsäcken. De allra flesta blir friska.

Det kan du göra: Ät inte värktabletter med acetylsalicylsyra eller vissa antiinflammatoriska värktabletter. Rökning ökar risken och förlänger läkningstiden. Även alkohol och kaffe kan bidra till att magsår utvecklas. Magsårsbakterien får man i sig via munnen, oftast som barn.

LÄS OCKSÅ: 6 tecken på att du drabbats av magsår

3. Reflux: Brännande känsla i halsen

Vid halsbränna läcker magsaft upp i magstrupen. Orsaken är en försämrad funktion i "dörren" mellan magsäck och ­matstrupe. Strupen tål inte den starka magsaften och signalerar med ­halsbränna och sura uppstötningar. Ibland kan matstrupens slemhinna bli inflammerad.

Symtom: Brännande känsla i hals/bröst är vanligast. Sura uppstötningar, illamående, svårigheter att svälja och astmaliknande besvär kan också ­förekomma.

Diagnos: Ställs genom att patienten beskriver sina problem. Skador på ­slemhinnan konstateras med ­gastroskopi. Man kan också mäta hur mycket sur magsaft som kommer upp i matstrupen genom att föra in en ytterst tunn tråd via näsöppningen, genom bakre svalget och ner till matstrupens nedre del.

Det kan läkaren göra: Skriva ut ­läkemedel som kraftigt hämmar ­produktionen av magsyra. I riktigt svåra fall kan man operera, man förstärker då övergången mellan magsäck och ­matstrupe.

Det kan du göra: Ät eller drick inte senare än 2-3 timmar före läggdags. Höj sängens huvudända så att du sover med huvudet högt. Avstå från snus, rökning. Var försiktig med kaffe, juice, alkohol och kryddstark mat. Stress förvärrar p­roblemen, liksom övervikt. Prova ­receptfria mediciner från Apoteket i två veckor. Om dessa inte hjälper; gå till en läkare. Äter du andra mediciner - fråga din läkare om dessa förvärrar dina ­magproblem.

LÄS OCKSÅ: Sju metoder för att bli av med din halsbränna

4. IBS – Buksmärtor och förstoppning

IBS står för irritable bowel syndroms: överkänslig mage. Tjocktarmen är känsligare för att spännas ut; den jobbar något mer orytmiskt och hela ­magtarmkanalen har därför en ökad känslighet.

Symptom: Omväxlande problem med buksmärtor, gaser i magen, förstoppning och diarré är vanligast.

Diagnos: Ställs genom att läkaren utesluter andra sjukdomar.

Det kan läkaren göra: Ställa rätt diagnos. Det finns IBS-skolor där man får hjälp att hantera sjukdomen.

Det kan du göra: Problemen förvärras vid stress. Kosten har ofta stor ­betydelse. Men hur IBS-patienter ­reagerar på olika livsmedel är individuellt, så man måste prova sig fram. Många får stor hjälp av den relativt nya fodmap-metoden (som utvecklats i ­Australien), då man i samarbete med en dietist utesluter alla gasbildande ­kolhydrater ur kosten, och sedan lägger till dem gruppvis och på så sätt tar reda på vilka man tål eller inte tål. Grytor, soppor och ångad eller ugns­lagad mat är i regel snällare mot IBS-magen än stekt, friterad och rå mat. ­Probiotika kan lindra. För förstoppning och diarré finns receptfria läkemedel.

LÄS OCKSÅ: 5 symtom på IBS - så lindrar du din IBS-mage

5. Matallergi – Hudutslag och andnöd

Matallergi är vanligast hos barn och försvinner ofta vid 3-4 års ålder, men en del behåller allergin.
De vanligaste allergierna som kan ge magproblem är allergi mot mjölk/ägg. Immunförsvaret bildar ­antikroppar mot proteinerna i mjölk eller ägg.

Symtom: Magsmärtor, diarré, ­illamående, kräkningar - men också ­hudutslag, andnöd, astma och andra ­luftvägsproblem.

Diagnos: Man tar bort mjölk/ägg ur kosten en tid och tillsätter det igen i samråd med läkare. Ibland kombineras detta med tarmundersökning, blodprov eller hudtest.

Det kan läkaren göra: Ställa rätt diagnos.

Det kan du göra: Helt undvika det du är allergisk mot. Läs innehålls­förteckningarna noggrant. Många ­sammansatta livsmedel kan innehålla ägg, mjölk, vassle, skummjölk. Ägg kan finnas i till exempel konserveringsmedel för ost. Informera andra - många blandar ihop mjölkallergi med laktos­intolerans. 

Är man överkänslig mot laktos är det inte farligt att få i sig det. Men om mjölk­allergikern får i sig ­mjölkprotein kan det i värsta fall leda till en allvarlig allergisk­ chock och ­andningssvårigheter.

LÄS OCKSÅ: Är din magsmärta farlig? Läkarens bästa råd

6. Gluten- och laktosintolerans: Ballongmage och viktnedgång

Gluten är ett protein som finns i vete, korn och råg och laktos är ett så kallat mjölksocker. Vid glutenintolerans (celiaki) skadas luddet i tunntarmen vilket ofta ger upphov till magproblem. Kan du inte ta upp ämnet laktos hamnar mjölksockret i tjocktarmen där det bryts ner och skapar magproblem.

Symtom: Gaser, diarré, magknip, ­uppsvälld mage, viktnedgång.

Diagnos av celiaki: Blodprov visar om man har antikroppar mot gluten. För att få ett ännu säkrare svar kan man göra tunntarmsbiopsi (vävnadsprov).

Diagnos vid laktosintolerans: Man kan dricka en laktoslösning och sedan lämna blodprov eller göra ett utandningstest som visar om man kan bryta ner laktos eller ej.

Det kan läkaren göra: Ställa rätt diagnos.

Det kan du göra: Undvika det du är överkänslig mot.

7. Förstoppning: Magknip och gaser

Vid förstoppning får man svårt att tömma tarmen. Två viktiga orsaker är felaktig kost och för mycket stillasittande.

Symtom: Trög och hård avföring vilket kan leda till illamående, gaser, knip, trötthet, håglöshet.

Diagnos: Ställs genom att patienten beskriver sina problem.

Det kan läkaren göra: Utesluta andra sjukdomar samt skriva ut ­läkemedel om receptfria mediciner och ändrade kostvanor inte hjälper.

Det kan du göra: Avbryt stilla­sittande framför dator/tv med att röra på dig. Promenera eller motionera på något vis varje dag. Gå på toaletten direkt när du känner dig nödig. Oro och stress brukar hänga ihop med allvarlig förstoppning. Minska socker och vitt mjöl i kosten. Ät mer fibrer, frukt, bär, ­grönsaker, rotfrukter. Plommon, särskilt katrinplommon, kan hjälpa, liksom extra tillskott av kli/linfrö.

På Apoteket finns flera receptfria tabletter man sväljer samt lavemang för ändtarmen. Vissa läke­medel - till exempel mot högt blodtryck eller ­psykiska sjukdomar - kan bidra till förstoppning; fråga din läkare om du äter någon medicin. Kontakta en vårdcentral om förstoppningen inte går över, eller om du är äldre än 45 år och blir allvarligt ­förstoppad för första gången.

 LÄS OCKSÅ: Ät fibrer och lev längre – lista över fiberrik mat

8. Crohns sjukdom – Ont i höger del av magen

Crohns sjukdom orsakar inflammation i mag-tarmkanalen.
Oftast drabbas nedre delen av tunntarmen, tjocktarmen samt ändtarmen. Orsaken är möjligen att immunförsvaret överreagerar på ­bakteriefloran i tarmen. Sjukdomen går i skov.

Symtom: Smärta, ofta ner till höger i buken, illamående, kräkningar, diarré, blod i avföringen, viktförlust, trötthet.

Diagnos: Kan ställas genom ­endoskopi (läkaren inspekterar mag­tarmkanalen med en mjuk slang), ­röntgen, blod- och avföringsprov.

Det kan läkaren göra: Bestämma läkemedel som minskar och helst tar bort inflammationen. Vissa behöver opereras. Man tar då bort den sjuka delen tarmen.

Det kan du göra: Avstå från att röka. Man kan behöva tillskott av vitaminer som B12, mineraler och andra ämnen. Med rätt läkemedel mår de allra flesta bra och kan leva ett aktivt liv. Många kan lindra besvären genom att stressa mindre, sova bra och äta hälsosamt.

9. Ulcerös kolit – Kräkningar och illamående

Vid Ulcerös kolit blir tjocktarmen inflammerad, kanske på grund av att immun­försvaret överreagerar på ­bakteriefloran i tarmen. Tarmceller ­förstörs, och kan inte längre absorbera föda. Kronisk sjukdom som kommer i skov.

Symtom: Illamående, ont i magen, kräkningar, diarré, blod i avföringen, ­viktförlust.

Diagnos: Kan ställas genom r­ektoskopi, koloskopi, röntgen samt ­­­ blod- och avföringsprover. Vid rektoskopi förs ett smalt rör in i ändtarmen; vid koloskopi för man in en tunn slang med en kamera. På så vis kan man titta på tjocktarmen och ta vävnadsprov.

Det kan läkaren göra: Bestämma läkemedel som minskar och helst tar bort inflammationen. I sällsynta fall räcker det inte med medicin. Då ­opererar man; man kan skapa en "behållare" av en bit av tunntarmen som ansluts till ändtarmens öppning.

Det kan du göra: Med rätt läkemedel mår de allra flesta bra och kan leva ett aktivt liv. Många kan lindra besvären genom att stressa mindre, sova bra och äta hälsosamt.