IBS är en komplicerad sjukdom, utan tydlig orsak.
1 av 2: IBS är en komplicerad sjukdom, utan tydlig orsak. Foto: Shutterstock
2 av 2

Forskaren: Vanliga tecken på att du lider av IBS

IBS, eller irritable bowel syndrome, räknas i dag som en folksjukdom.

Vanliga symtom är magsmärta, diarré och förstoppning och för den som är drabbad kan livskvaliteten påverkas rejält.

– Det är ett brett spektra, från väldigt mild sjukdom till så pass att man är sjukskriven för det, säger IBS-forskaren Åsa Keita, docent i experimentell gastroenterologi vid Linköpings universitet.

Här svarar hon på vanliga frågor om sjukdomen.

Grovt räknat lider ungefär var tionde svensk av IBS, men sannolikt är siffran högre än så. Det räknas som en av de vanligaste sjukdomarna i världen, trots det är kunskapen fortfarande relativt låg – även om forskningen hela tiden går framåt.

– Själva diagnostiken är enkel och görs i regel inom primärvården men sjukdomsmekanismerna är komplicerade. Det kan vara många olika faktorer som ligger bakom och sjukdomsbilden varierar, säger Åsa Keita, docent i experimentell gastroenterologi vid Linköpings universitet, som bland annat forskar på IBS.

Vad är IBS? Orsak och riskfaktorer

IBS är en så kallad funktionell mag- tarmsjukdom eller störning. Det innebär kortfattat att du har en viss uppsättning symtom utan att det finns en tydlig orsak bakom dem. Till skillnad från celiaki, glutenintolerans, finns inga prover du kan ta för att underlätta diagnos.

– Det handlar om att beskriva sina symtom och utesluta exempelvis celiaki, laktosintolerans och inflammatorisk tarmsjukdom. Vid en koloskopi, en undersökning som inte behöver göras hos de flesta som har typiska IBS symtom, finns inget som visar att du är sjuk, det ser helt friskt ut, säger Åsa Keita.

Det finns inte heller något tydligt svar på varför vissa drabbas av IBS och andra inte. Sannolikt handlar det om ett samspel mellan en rad olika faktorer, som kopplingen mellan hjärnan och tarmen, bakteriesammansättning, stress, kosthållning och genetik. Men någon klarlagd orsak finns alltså inte.

– Det är inte så att du får IBS bara för att du varit stressad under en period eller för att du ätit en viss typ av mat.

Åsa Keita, docent i experimentell gastroenterologi vid Linköpings universitet, forskar om IBS. Foto: Thor Balkhed / Thor Balkhed

Vissa personer med IBS har en rubbad tarmflora, där sammansättningen av bakterier ser annorlunda ut. Det kan exempelvis finnas för lite av de ”snälla” bakterierna vilket gör att skadliga bakterier kan få fäste. Men det gäller långt ifrån alla.

– Andra har jättebra bakterieflora. Det varierar väldigt mycket vilket gör att det blir en komplicerad sjukdomsbild.

Finns det någon tydlig riskfaktor?

– Det finns något som heter postinfektiös IBS, som kan utlösas av att du exempelvis haft turistdiarré. De flesta blir friska, men vissa får en tarminfektion som inte går över. Men det är inte en övervägande del.  Andra vanliga riskfaktorer är kvinnligt kön eller dåligt psykiskt mående.

Diarré och förstoppning – vanliga symtom vid IBS

Gemensamt för alla med IBS är olika former av buksmärtor och oregelbunden tarmfunktion, i varierande svårighetsgrad. Vissa har regelbunden diarré, andra återkommande förstoppning eller en kombination av båda.

Många upplever också en uppblåsthet eller uppkördhet i magen och stor gasbildning.

– Det kan påverka livskvaliteten väldigt mycket hos många. Det finns också en stark koppling till ångest och depression. Dels på grund av smärtan, men också för att det påverkar det sociala livet, säger Åsa Keita.

Personer med IBS kan också drabbas en extrem trötthet som inte går över hur mycket de än sover. Vissa upplever också att tarmen inte töms ordentligt efter toalettbesök eller att det blir mycket bråttom till toaletten när tarmen trycker på, vilket hos vissa kan leda till avföringsläckage.

– Sjukdomsbilden varierar väldigt från person till person. Även hur man reagerar på behandling är väldigt individuellt.

Hur känns det att ha IBS?

Sofia Antonsson, legitimerad dietist och grundare av Belly Balance, lider själv av en mildare form av IBS och vet hur tufft det kan vara för den som drabbas.

– Det går åt mycket energi och tid åt magen. Du känner av din mage mycket mer och tänker mycket mer på den än andra, säger hon.

 

Många har också svårt att lita på sin mage, vilket går ut över det vardagliga livet. Den som lider av diarré måste exempelvis hela tiden ha koll på var närmaste toalett finns. Lider du av förstoppning läggs mycket tankeverksamhet på frågan ”När kommer jag få gå på toa nästa gång?”

– Känslan är att det alltid finns ett obehag kopplat till magen.

Vad finns det för behandling och medicin mot IBS?

IBS är en kronisk sjukdom och går i dag inte att bota. Däremot finns det en rad olika behandlingsalternativ som kan lindra besvären, men som Åsa Keita förklarar är det ofta individuellt vad som funkar och inte.

Symtom som diarré och förstoppning går att lindra med vanliga läkemedel avsedda för just dessa besvär. Det finns också probiotika och prebiotika i tablettform vars syfte är att stärka tarmfloran.

För vissa kan även KBT, kognitiv beteendeterapi, vara ett alternativ för att lära sig hantera smärtan och alla tankar kopplade till den.

Foto: Shutterstock

Många upplever också en avsevärt förbättrad livskvalitet genom att lägga om sin kost. Att äta ofta och lite brukar rekommenderas framför sällan och mycket. Äter du långsamt är det också lättare för magen att ta hand om maten.

– En kostbehandling, som fodmap där man utesluter vissa livsmedel med fermenterbara kolhydrater, kan också vara ett alternativ för vissa patienter som är mycket motiverade och som inte har ätstörningar, säger Keita.

Minskad stress och regelbunden motion pekas också ut som möjliga lindringsåtgärder.

Kommer det någonsin gå att bota IBS?

– Som forskare så hoppas jag så klart det. Det är ju ambitionen att vi ska hitta något. Men jag tror det blir svårt att hitta något som kan bota alla. Jag tror på sikt att man kan hitta nya läkemedel, men jag tror inte att det kommer finnas ett universellt medel man kan ge alla.

Kan IBS vara farligt?

Det korta svaret är nej, IBS är inte farligt rent fysiskt. Det är inte en sjukdom du kan dö av.

Däremot kan ständig smärta påverka livskvaliteten avsevärt och leda till olika typer av psykisk ohälsa, som inte är särskilt hälsosamt.

– Har du diarré dygnet runt är det svårt att planera sitt liv, säger Åsa Keita.

Hur ser forskningsläget ut?

Medvetenheten kring IBS ökat markant under de senaste årtiondena.

I dag har man en mycket större förståelse för hur tarmfloran fungerar, hur tarmen kommunicerar med hjärnan och hur ärftlighet och genetik spelar in.

Åsa Keita och hennes forskargrupp tittar exempelvis på samspelet mellan tarmens immunceller och dess nervsystem. En tes är att man skulle kunna hitta specifika immunceller som är mer aktiva hos människor med IBS och exempelvis försöka blockera dessa eller dess mediatorer (en sorts kemisk förening som kan orsaka inflammation i kroppen).

– Men det är ju långt dit. Det som är svårt är att cellerna och mediatorerna ofta har andra funktioner i kroppen som de behövs för. Det måste vara något väldigt lokalt.

Keita är ändå hoppfull, även om en universell lösning sannolikt inte kommer finnas inom en överskådlig framtid.

– Vi tar små steg hela tiden och går man tio år tillbaka i tiden så har det hänt en hel del.