Glutenintolerant? Vanliga symtom vid celiaki

I västvärlden räknar man med att cirka 1-2 procent av befolkningen lider av celiaki. Men många fall förblir obehandlade vilket kan leda till svåra komplikationer.

Att vara glutenintolerant innebär att du inte tål gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn. Enligt sajten Netdoktor är sjukdomen livslång och kan vara ärftlig. Obehandlad celiaki kan vara skadligt på sikt eftersom det kan påverka näringsupptaget i tarmen.

Det kan drabba både unga och gamla, hos vissa verkar sjukdomen ligga latent och bryta ut först senare i livet.

Skillnad på celiaki och spannmålsallergi

Celiaki och allergi mot olika spannmål förväxlas ofta, trots att grundorsakerna skiljer sig och kostråden kan skilja sig åt. Den vanligaste spannmålsallergin är den mot vete, men du kan också vara allergisk mot råg, korn och havre.

En person med spannmålsallergi mot vete tål exempelvis gluten, men kan reagera på andra proteiner i vete. Spannmålsallergi kan leda till anafylaktiska reaktioner vilket kan vara dödshotande.

LÄS OCKSÅ: Baka goda desserter & bakverk utan gluten

14 vanliga frågor och svar om gluten och celiaki

1. Vad är gluten?

– Gluten är ett samlingsnamn för proteiner som finns i spannmål. I bröd är det dessa proteiner som ger brödet en luftig, fluffig konsistens och gör att degen jäser bättre. Det är dessa proteiner som kroppen bildar antikroppar mot om du lider av celiaki.

LÄS OCKSÅ: Laktosintolerant? Här är 14 saker du bör veta

2. Var finns gluten?

– Det är ett äggviteämne som finns i vete framför allt men också i råg och korn, men inte i ren havre.

3. Vad är glutenintolerans/celiaki?

– Glutenintolerans är en ärftlig åkomma, även kallat celiaki, som gör att man inte tål proteinet gluten. Det är ett komplext samspel mellan genetiska faktorer och kost, men där arv tycks spela den viktigaste rollen om man har arvsanlag för en särskild vävnadstyp i tarmen. Det är också dubbelt så vanligt att kvinnor drabbas av glutenintolerans, varför vet vi inte i dagsläget.

LÄS OCKSÅ: 7 saker som ditt bajs säger om hur du mår

4. Hur påverkar gluten kroppen?

– Gluten skadar tarmluddet i tarmens slemhinna hos den som är glutenintolerant. Tarmluddet finns till för att man ska kunna tillgodogöra sig näringen i maten på ett bra sätt. Har man en oupptäckt glutenintolerans blir tarmen till slut helt slät.

5. Vilka symtom finns på glutenintolerans?

– Man kan få dåliga blod­värden och järnbrist, bli trött och hängig, gå ner i vikt och ha skelettvärk, få diarré och gaser i magen. Det finns också andra mindre vanliga symptom som eksem eller allergier. Sedan är det inte ovanligt att diabetes- eller strumapatienter också är glutenintoleranta och tvärtom.

LÄS OCKSÅ: 5 symtom på IBS: Så lindrar du din IBS-mage

6. Vad är gluten­överkänslighet?

– Det finns ingen diagnos i Sverige som heter glutenöverkänslighet men uttrycket används ofta av de som känner att gluten påverkar deras hälsa negativt. Oftast handlar det om IBS eller diffusa magproblem men många vittnar även om att allergier, akne och andra sjukdomar lindras av en glutenfri livsstil.

7. Hur ställs diagnosen celiaki?

– Man kan göra ett blodprov eller ta ett prov från tunntarmen genom gastroskopi, då är det viktigt att man äter gluten som vanligt fram till provtagningen, annars kan man inte göra en rättvis bedömning. I dag är det vanligast att man tar ett blodprov, vilket gör att man snabbare kan ställa diagnos. Det finns massor av celiaki-tester på apoteket, men man måste ha en läkarkontakt för att verkligen kunna ställa en säker diagnos.

LÄS OCKSÅ: 9 tecken som kan tyda på att du har järnbrist

8. Är det farligt att äta gluten trots att man är intolerant?

– Utan behandling kan det ge en rad olika mer eller mindre ­allvarliga symtom och besvär. Det är ovanligt men oupptäckt glutenintolerans kan i värsta fall leda till benskörhet och ­benbrott, näringsbrist och ­svårigheter att få barn.

9. Bör alla äta glutenfritt, trots att man inte är intolerant?

– Nej, det tycker jag inte. Den glutenfria specialkosten som finns på glutenfria hyllan i affären som till exempel glutenfritt bröd och pasta är rätt vitamin- och fiberfattig. Om man äter glutenfritt ställer det högre krav på att man får i sig vitaminer och fibrer på annat håll. Frukt och bär, gröna bladgrönsaker och bönor och ägg är exempel på bra källor att få i sig för att inte få bristsjukdomar som brist på B6, B12 eller folsyra.

10. Är glutenintolerans ­livslångt?

– Ja. Om man inte tål gluten skadas tunntarmens tarmludd av glutenet i maten, det ­behöver dock inte ge några besvär vilket kan leda till att man tror att sjukdomen har läkt. Men så är det alltså inte, glutenintolerans behöver inte ge några uppenbara tarmbesvär.

LÄS OCKSÅ: 6 recept: Baka goda matbröd utan gluten

11. Hur länge har vi ätit gluten?

– Gluten har funnits i vete, råg och korn sedan urminnes tider men det vete som vi äter i dag är förädlat. Genom åren har gluteninnehållet blivit högre genom att många bagerier tillsätter extra gluten för att brödet ska bli extra saftigt och fluffigt. Det medför en ökad risk för fler att bli glutenintoleranta. Det är först de senaste 50 åren som vi har ­förstått att det finns en sjukdom som hänger ihop med gluten och många som sökte läkarhjälp tidigare än de senaste 20 åren har fått fel diagnos.

12. Hur många är allergiska mot gluten?

– I Sverige räknar man med att mellan 1-2 procent är intoleranta, sedan har studier visat att ­uppemot tre procent av skol­ungdomarna tros lida av celiaki och att flickor löper nästan ­dubbelt så stor risk att drabbas av glutenintolerans till skillnad från pojkar.

13. Är glutenintoleransen högre någonstans i världen?

– Den är väldigt hög i framför allt Sverige och Finland, vilket beror på att vi äter mycket gluten och att fler har den ­genetiska förutsättningen att utveckla glutenintolerans här, varför vet vi inte i dags­läget. Det kan också ha att göra med att vi i större ­utsträckning söker läkarkontakt och i större utsträckning också ställer rätt diagnos. Vi tror dock att vi bara har hittat ungefär hälften av de drabbade, vilket betyder att det är en under­diagnostiserad åkomma.

LÄS OCKSÅ: Glutenfria & laktosfria goda, sunda recept

14. Vad säger senaste ­forskningen?

– Det pågår forskning både i Europa och i USA där man ­försöker få fram en vid behov-medicin som man kan ta när det inte finns tillgång till ­glutenfria alternativ. Den ska fungera som en ”räddnings­tablett” som gör att man ­tillfälligt inte blir sjuk av att äta gluten. Men man måste ­fortfarande göra mer kliniska försök innan det här kan bli aktuellt på marknaden. Det andra är att man vill komma på metoder för att kunna förädla vetet så att de skadliga ämnena i glutenet kan tas bort. Och sedan försöker man hitta bättre metoder för att ställa diagnos och även göra undersökningar på dem som är i risk för ­glutenintolerans men som ännu inte fått någon diagnos.

Källor: Docent Claes Hallert, specialist i mag- och tarmsjukdomar vid Hälsoinformationen i Norrköping, Karl Hultén, författare, föreläsare och tidigare forskare vid Institutet för Neurovetenskap på Karolinska,1177.se, Livsmedelsverket.

Kostråd för dig med celiaki

Celiaki behandlas genom kosten. Och eftersom sjukdomen är livslång kommer du behöva ta glutenfri mat livet ut. I takt med att du börjar äta glutenfri mat kommer också din skadade tarm att läka på sikt och symtomen minskar.

Om du fått diagnosen kommer du sannolikt få träffa en dietist som kan hjälpa dig med specialanpassad kost.

Mat du kan äta utan problem

Mejeriprodukter

Ägg

Kött och fisk

Grönsaker, frukt och bär

Baljväxter

Potatis

I dag finns många glutenfria specialprodukter som kan ersätta bröd och pasta som vanligtvis innehåller gluten. Dessutom finns en hel drös spannmål som är naturligt glutenfria, som ris, hirs, bovete, majs, quinoa och liknande.

Om ett livsmedel innehåller gluten måste det synas i ingrediensförteckningen. 

Du kan också hålla utkik efter Svenska Celiakiförbundets symbol som får tryckas upp på glutenfria produkter som godkänts. ”För att få märka en produkt ”glutenfri” får glutenhalten inte överstiga 20 mg gluten/kg” skriver förbundet på sin hemsida där de även har en lista på sina licensierade varumärken.

Mer information om kostråd och celiaki hittar du hos 1177 Vårdguiden, Livsmedelsverket och Svenska Celiakiförbundet.