Är din magsmärta farlig? Läkarens bästa råd

Magen är en otroligt komplex del av kroppen. Därför är det inte så konstigt att om något går snett, så får det stora effekter.

Magbesvär drabbar många och orsaken kan vara allt från ofarliga symtom till livshotande sjukdomar.

Här svarar överläkaren på vanliga frågor om magbesvär.

Andra har också läst

Foto: Shutterstock

1. "Varför har jag ont i magen?"

En otroligt generell fråga som har en myriad av möjliga svar.

Enligt Per Hellström, professor och överläkare i gastroenterologi och hepatologi, handlar det egentligen om två olika frågor: Patienter som ofta har ont i magen och känner sig uppsvällda. Hellström menar att uppåt 15-20 procent av befolkningen lider av någon av de här problemen – långt fler än de som söker vård.

– Smärtan har sannolikt sin grund i att tarmarna blir uppspända av gasproduktionen från bakterierna i mag- tarmkanalen, säger Hellström

En möjlig lösning är att minska bakteriernas tillgång till näring, kort och gott försöka svälta ut dem.

Enligt Hellström lever bakterierna oftast på kolhydrater vilket gör att många nyttiga råvaror – som grönsaker, potatis och gröt plötsligt kan behöva uteslutas. Även onyttigheter, som godis, ger bakterierna föda.

– Då får man i stället frågan: “Vad ska jag äta då?”. Där har vi läkare stor hjälp av våra dietister som har en framskjuten roll i kunskapen om att dämpa tarmflorans aktivitet. Deras uppgift blir att ersätta födoämnen som kan vara gasbildande för tarmfloran.

Symtom som gaser, diarré, magont och förstoppning kan också vara ett tecken på IBS, irritable bowel syndrome. Uppåt två av tio svenskar kan vara drabbade och det är en vanlig diagnos inom primärvården i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Ont i magen? 5 vanliga orsaker och vad du kan göra

Foto: Shutterstock

2. "Är min magsmärta farlig?"

En svårighet med magbesvär är att flera symtom kan stämma in på många olika diagnoser. För läkare är det därför viktigt att vara helt säker för att inte missa en allvarlig sjukdom – exempelvis en cancersjukdom i grovtarmen, menar överläkaren Per Hellström.

– Därför kan IBS-begreppet vara förrädiskt på det viset att bakom en sådan diagnos kan det dölja sig något annat. Det gäller att träffa en läkare som har tillräcklig kunskap och som har träffat många andra patienter för att göra den bedömningen.

För att upptäcka eller utesluta cancer krävs en koloskopi, en undersökning där en böjlig slang med en liten kamera förs in i ändtarmen. Tidigare har detta erbjudits till personer runt 50 år med nytillkomna symtom.

– Det obehagliga som hänt nu under senare tid är att man fått klart för sig att just kolorektalcancer har en trend att dyka upp tidigare, säger Hellström.

I Sverige debuterar sjukdomen oftast i 70-årsåldern men Hellström menar att det är bättre att ta det säkra före det osäkra. En viktig faktor är emellertid som sagt att symtomen är nytillkomna, då bör man vara mer på sin vakt.

LÄS OCKSÅ: 7 sorters smärta - och hur du lindrar den

Foto: Shutterstock

3. "Varför har jag blod i avföringen?"

Att hitta blod i avföringen är förstås läskigt, men behöver inte vara farligt. Det kan handla om små kärlbristningar eller hemorrojder – sår eller sprickor i ändtarmsområdet.

Är du över 40 år bör du vara mer vaksam.

– Vid den åldern börjar förekomsten av ändtarmscancer öka. Oftast räcker det då med en enklare endoskopisk undersökning, säger överläkaren Jan Brun till sajten Netdoktor.

Har man riskfaktorer som ärftlighet, övervikt, rökning eller sitter mycket stilla och har ett stort intag av rött kött bör en grundligare utredning i form av koloskopi erbjudas.

Blod i avföringen kan också vara symtom på inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.

– Förekomsten av dessa sjukdomar tycks öka hos befolkningen och Sverige är tyvärr ett av de länder med flest insjuknande. Vi vet inte riktigt varför och det blir nog Nobelpris för den som kan svara på det, säger Per Hellström till Hälsoliv.

LÄS OCKSÅ: 6 tips som lugnar din stressade mage - snabbt


Foto: Shutterstock

4. "Är jag glutenintolerant?"

Glutenintolerans, eller celiaki, förekommer enligt Netdoktor hos cirka en procent av befolkningen. Det innebär kort och gott att den drabbade är intolerant mot gluten på grund av en immunologisk störning i tarmen. Gluten återfinns bland annat i vete och närbesläktade sädesslag som råg och korn. Har du celiaki kan glutenproteinet skada ditt tarmludd vilket gör det svårare för tarmen att ta upp näringsämnen ur maten.

Symtom kan exempelvis vara trötthet och orkeslöshet, oklara tarmbesvär i form av lös avföring, smärta och gasbesvär samt brist på järn och vitaminer.

– Vi är väldigt generösa med blodprov på celiaki. Är det positivt kan man ta ett vävnadsprov för att verkligen säkerställa diagnosen, säger överläkaren Per Hellström.

Det råder emellertid viss förvirring kring ämnet.

Gluten är ett protein som bidrar med klistrigheten, segheten och härligheten i exempelvis bröd. Det höjer ätupplevelsen men kan också vara besvärligt för mag- tarmkanalen att bryta ner, oavsett om du är sjuk eller inte. Enligt Per Hellström brukar man räkna med att 10 procent av brödet är gluten och ibland kan det helt enkelt bli för mycket av det goda.

– Många kan känna av den här segheten och jobbigheten i magen, men det är inte liktydigt med att det är en sjukdom, snarast en obekvämlighet. Celiaki är en sjukdom som består i att man får en immunologisk aktivering och påverkan på hela kroppen, säger Hellström.

Celiaki bör inte förväxlas med spannmålsallergi. Allergikern tål gluten men reagerar i stället på andra proteiner i vete. Symtom kan förutom mag- och tarmbesvär vara eksem, nässelutslag och i sällsynta fall svår anafylaktisk chock.

LÄS OCKSÅ: 5 magsmärtor du aldrig ska ignorera

Foto: Shutterstock

5. "Kan jag får magsår av stress?"

Stress kan ställa till det rejält för kroppen. Men kopplingen till magsår är mer komplicerad än man tidigare trott. I dag vet vi att det i de flesta fall är bakterien Helicobacter pylori, som kan finnas i magsäcken, en förutsättning för att ett magsår ska utvecklas.

Detta är en bakterie vi kan bära på utan att veta om det och för många uppstår inga som helst besvär. Enligt Per Hellström är Sverige, tillsammans med Danmark och Schweiz relativt förskonade när det kommer till bakterien. Medan det i Sverige är runt 10 procent som bär på bakterien kan den siffran stiga till 50 procent i övriga Europa och uppåt 90 procent i mellanöstern.

Av de svenskar som bär på bakterien uppskattar Hellström att cirka 20 procent utvecklar magsår någon gång i livet, oftast när de är äldre. Helicobacter spelar också en viktig roll i diagnosen magkatarr. Andra faktorer som kan bidra till magsår är läkemedel med acetylsalicylsyra (som Magnecyl och Trombyl) och NSAID-preparat (som Ibuprofen) eftersom de skapa irritation i magsäcken. Gällande stress kan det faktiskt öka produktionen av den sura magsaften vilket i sin tur kan störa magsäckens viktiga slemhinna.

Magsår behandlas med syrahämmande läkemedel och en antibiotikakur för att bli av med Helicobacter-infektionen.

LÄS OCKSÅ: 6 tecken på att du drabbats av magsår

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här