1 av 2: Sofia Antonsson: ”Vanligtvis är det inte laktos som är boven”
Laktosintolerans innebär att man har en avsaknad av laktasenzym som bryter ner laktosen i tunn­tarmen.
2 av 2: Laktosintolerans innebär att man har en avsaknad av laktasenzym som bryter ner laktosen i tunn­tarmen. Foto: Shutterstock

Laktosintolerant? Här är 14 saker du bör veta

Lider du av bubblig mage och magknip? Då kan du vara laktosintolerant. 

Här är guiden som hjälper dig att få stenkoll på laktos och laktosintolerans.

Dietisten Sofia Antonsson svarar på de vanligaste frågorna. Allt från hur du kan göra ett test hemma till vanliga symptom på laktosintolerans.

Alexandra Neudatjina berättar hur hon blev av med sina magproblem genom att utesluta mejeriprodukter. 

1. Vad är laktos?

– Laktos, eller mjölksocker, är en så kallad disackarid som består av glukos och galaktos.

2. Vad är laktosintolerans och vilka symptom finns?

– Det innebär att man har en avsaknad av laktasenzym som bryter ner laktosen i tunn­tarmen. Man pratar också om primär eller sekundär laktos­intolerans där primär oftast är ärftlig medan sekundär ­laktosintolerans beror på en ­tillfällig skada på tarmens ­slemhinna, som vid gluten­intolerans eller vid en mag­infektion.

Vanliga symptom på laktosintolerans är:

Gaser i magen

Diarré

Magknip

Uppsvälld mage

3. Är laktosintolerans farligt?

– Absolut inte, annat än att det är obehagligt. Sedan kan ju obehaget leda till andra symptom som i sin tur kan göra en stressad, så det bästa är ju att undvika laktos om man är överkänslig.

LÄS OCKSÅ: Ballongmage? Expertern om de värsta bovarna

4. Vad händer i kroppen?

- Jag brukar likna laktas vid en sax som klipper isär laktosen så man kan absorbera laktosen i tarmen. Saknar man den här saxen klipps inte molekylerna isär utan fortsätter onedbrutna ner i tarmsystemet, där tarmbakterier omvandlar dem till bland annat gaser. Sedan kan man få symtom som diarré och en känsla av uppkördhet.

5. Hur får man diagnosen­ ­laktosintolerans?

- Genom ett blodprov där du testar om du har genotypen för laktosintolerans, eller genom en belastning där du får dricka en lösning med laktos.

LÄS OCKSÅ: Glutenintolerant? Vanliga symtom vid celiaki

6. Hur många i Sverige har det? Och måste man testa sig hos en läkare?

– Det finns olika siffror. Men man brukar säga att fyra procent av Sveriges befolkning är laktosintoleranta och då är det främst vanlig mjölk de måste vara återhållsamma med. Fil, yoghurt och grädde brukar kunna fungera eftersom det innehåller mindre laktos.

Det är lätt att bland ihop laktosintolerans med andra magbesvär, som IBS till exempel. Men det går faktiskt enkelt att göra ett laktostest hemma:

– Drick ett glas mjölk på fastande mage. Om det inte börjar bubbla i magen inom 1-2 timmar så är du inte laktosintolerant, säger Sofia. 

Reagerar du inte på mjölken kan du testa att utesluta exempelvis lök, vitlök och baljväxter ur kosten och se hur din mage reagerar. För många oroliga, svullna magar kan det ge stor effekt.

– Oftast är det faktiskt inte laktosen som ställer till det, säger Sofia Antonsson.

LÄS OCKSÅ: Mage: 9 vanliga problem och lösningar

7. Var är laktosintolerans ­vanligast?

– I Asien och delar av Afrika där man inte har samma ­tradition av att äta mjölk­produkter. Nästan 70 procent av alla människor slutar att ­producera enzymet laktas i barndomen, det som bryter ner laktos. Men i norra Europa har en förändring i arvsmassan gjort att många behåller sin ­förmåga att bryta ner det även i vuxen ålder, eftersom vi ­traditionellt har använt oss av mer mjölkprodukter.

8. Är det fler som är laktos­intoleranta i dag än tidigare?

– Rent procentuellt ökar ­laktosintoleransen i Sverige men det handlar snarast om en ökad invandring från regioner där det är mer vanligt med ­laktosintolerans.

9. Vad finns det för ­behandling?

– Att äta en laktosfri kost. Man kan vid speciella tillfällen, då man kanske inte har tillgång till laktosfria alternativ, ta ett laktas­enzym i form av kapslar eller droppar som gör att man tillfälligt kan bryta ner laktosen.

10. Behöver man äta laktos­fritt till 100 procent om man är ­laktosintolerant?

– Nej. Många laktosintoleranta tål 3-5 gram laktos per dag, vilket är ganska mycket, och för de flesta räcker det med att välja bort yoghurt och mjölk till exempel. Vissa testar sig fram på egen hand och kör "hela familjen laktosfritt", vilket är ­väldigt onödigt. Det är väldigt lite laktos i exempelvis smör och det är ytterst få som är i behov av laktosfritt smör. Där handlar det snarast om ett försäljningstrick.

LÄS OCKSÅ: Ont i magen? Det här kan du göra?

11. Om man vill ta bort laktos ur sin kost, trots att man inte är laktosintolerant, går man miste om något viktigt då?

– Nej, laktosfria produkter är berikade med samma vitaminer och mineraler som vanlig mjölk. Men vissa testar att på egen hand utesluta laktos och känner sig lite bättre. Men i själva verket kan de ha andra mag­problem, som IBS exempelvis, som man går och dras med i onödan i flera år. Därför ­behöver man göra en ordentlig utredning för att konstatera att det handlar om laktosintolerans.

12. Är laktosintolerans ­livslångt?

– Ja, det skulle jag nog vilja säga. Har man brist på laktas kommer man att ha det hela livet. Har man en tillfällig ­nedsättning kan man tolerera laktos bättre och sämre i ­perioder.

13. Vad är skillnaden på ­mjölkallergi och laktos­intolerans?

– Mjölkallergi är en spädbarns­diagnos, där barnet reagerar på proteinet i mjölken. Proteinet är starkt och känt för att reta tarmen och barn är känsliga. Symptomen kan bestå av kolik, eksem och diarré. Det växer vanligtvis bort någon gång i tre- till fyraårsåldern och är ­oerhört sällsynt hos vuxna.

Vad är mjölkproteinallergi?

Är du allergisk mot mjölk så är det själva proteinerna du reagerar på, inte laktosen. Allergi mot mjölkprotein brukar uppstå redan hos små barn och växer vanligtvis bort med åren. Symptomen kan vara magont, eksem, nässelutslag, kräkningar, diarré och luftvägsbesvär. Behandlingen är att utesluta alla produkter som innehåller mjölkprotein.

14. Vad är fördelarna med en laktosfri kost?

- På samma sätt som med gluten upplever en del att de mår bättre utan mejeri­produkter genom att de bland annat får en lugnare mage och väljer bort det av hälsoskäl. 

Alexandra, 21, äter mejerifritt: "Magen blev mycket lugnare"

Alexandra Neudatjina är laktosintolerant Foto: CORNELIA NORDSTRÖM


När Alexandra Neudatjina började äta LCHF för några år sedan hoppades hon på att gå ner i vikt men visste inte att hon skulle få ett helt nytt intresse för hälsa på samma gång.

– Jag hade gått upp mycket i vikt på kort tid så jag rensade mitt skåp på pasta och ris och gav bort till en kompis. Första månaden gick jag ner 10 kilo, säger hon.

Alexandra började sin resa med en liberal lågkolhydratskost som innehöll en hel del mejerier. Grädde, keso och yoghurt var basvaror som hon åt dagligen.

– Det påverkade magen väldigt mycket och jag trodde att jag var laktosintolerant. Jag köpte laktosfria mejeriprodukter i stället men magen blev inte särskilt mycket bättre för det.

Uteslöt mjölkprodukter helt ur kosten

Det var när Alexandra hörde talas om stenålderskost, paleo, som hon bestämde sig för att ta bort mjölkprodukter helt ur kosten.

– Det var som en nystart för mitt maskineri. Jag var mindre svullen och kände mig inte lika irriterad i kroppen. Magen var mycket lugnare, vilket var skönt eftersom det är påfrestande att behöva springa på toaletten konstant. Jag upplever att jag reagerar lite likadant på mjölk som många gör på gluten, säger hon.

Att äta mejerifritt verkade svårt till en början men Alexandra berättar att det finns många alternativ för den som vill byta ut mjölkprodukterna.

– Kokosgrädde funkar superbra och jag använder ofta majonnäs i stället för smör.

Idag äter Alexandra mejerier ibland men hon väljer sina tillfällen.

– Jag reagerar mest på flytande mejerier som grädde och mjölk. Smör fungerar bättre. Jag har experimenterat väldigt mycket och hittat en nivå som funkar för mig. Nu äter jag hellre lite kvarg i stället för gräddsåser.

Att det skulle finnas risker med att utesluta mjölkprodukter ur kosten är hon inte orolig för.

– Spontant tänker jag att mjölk är en god råvara men inte mycket mer än så. Jag får i mig kalcium på annat håll, som från grönsaker och nötter.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Topphälsa + härlig hudvård för 199 kr. Köp nu!