Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Hälsoliv i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
Att äta mer baljväxter som bönor och linser är inte bara hälsosamt – det är klimatsmart också.
Att äta mer baljväxter som bönor och linser är inte bara hälsosamt – det är klimatsmart också.
Att äta mer baljväxter som bönor och linser är inte bara hälsosamt – det är klimatsmart också.
Att äta mer baljväxter som bönor och linser är inte bara hälsosamt – det är klimatsmart också. Foto: Shutterstock

Dietisten: Så äter du mer klimatsmart – och nyttigt

Ät klimatsmart – och nyttigt.

Med hjälp av det du lägger på din tallrik kan du göra en insats för miljön och samtidigt äta mer hälsosamt.

– Närvaron eller frånvaron av kött är inte det som avgör om det du äter är klimatsmart och hälsosamt, säger

Kajsa Asp Jonson, legitimerad dietist.

Här får du listan på hur mycket maten du äter faktiskt påverkar klimatet – och hur du undviker de största bovarna.

En hälsosam och varierad kost är viktigt för att må bra. Det är ingen hemlighet. Men tänker du någonsin på hur de matval du gör även påverkar klimatet? Alla råvaror som produceras gör ett klimatavtryck – vissa mer än andra. Så vill du inte bara äta sunt utan också göra en insats för miljön och klimatet så finns det stora möjligheter att göra skillnad.

Vill du göra det enkelt för dig – följ Livsmedelsverkets näringsrekommendationer och ät enligt matpyramiden. Då äter du både klimatsmart och hälsosamt.

– Som det ser ut i dag så äter vi snarare enligt en uppochnedvänd pyramid. Vi äter mycket av det som påverkar både miljön och hälsan negativt och alldeles för lite av det vi behöver, som fullkorn, baljväxter, grönsaker och rotfrukter. Om vi var bättre på att följa näringsrekommendationerna skulle det göra stor skillnad, för både människans och planetens hälsa, säger Kajsa Asp. 

När det gäller kött – satsa på mer fisk, fågel och vilt och mindre nötkött och griskött. Foto: Shutterstock

För den som äter mycket kött kan det vara bra att dra ner på det om man vill äta mer klimatsmart. Det handlar dock inte om att du måste bli vegan. Kajsa Asp tycker att det är viktigt att understryka att även om det är bra att äta mer växtbaserat så är det inte per automatik bra för hälsan.

– Vegetarisk mat kan också vara väldigt hårdprocessad och innehålla fetter som inte är bra.

I och med att vi svenskar äter mycket nötkött, griskött och charkprodukter så kan vi däremot göra en insats genom att välja protein som påverkar klimatet mindre som ägg, fågel, vilt, fisk och skaldjur. 

– Välj gärna fisk som är märkt med symboler som visar på hållbart fiske, som MSC och ASC. 

Även om nötkött, och även mjölk, anses vara belastande för miljön så får vi inte glömma fördelarna med dessa råvaror, som att de innehåller mycket kalcium och järn. 

– Det här är väldigt viktiga ämnen för oss. Benskörhet och järnbrist är relativt vanligt i Sverige. Var tredje tonårstjej har tecken på järnbrist, och kött innehåller en typ av järn som kroppen lätt tar upp, så det här är mat vi behöver. Vi måste se på helheten.

En annan viktigt aspekt på det är, enligt Kajsa Asp, graden av självförsörjning.

– Det är en hållbarhetsfråga att ett land ska kunna ha tillgång till mat under hela året. Vi är beroende av bönderna och djuren. Utan dem blir matförsörjningen i Sverige väldigt sårbar.

Livsmedlens klimatavtryck

Nedan kan du se klimatpåverkan uttryckt i kilo koldioxidekvivalenter (CO2e) per kilo livsmedel, inklusive den sammanlagda klimatpåverkan från alla växthusgaser.

 

Protein

Nötkött: 28 kg CO2e/kg benfritt kött, Sverige

Lammkött: 21 kg CO2e/kg benfritt kött, Sverige

Griskött: 4,2 kg CO2e/kg benfritt kött, Sverige

Kyckling: 2,6 kg CO2e/kg benfritt kött, Sverige

Köttfärs: 16 kg CO2e/50 procent nöt 50 procent fläsk, Sverige

Lax: 6,1 kg CO2e/kg filé, Norge

Blåmusslor odlade: 1,3 kg CO2e/kg Norge

Ägg: 1,1 kg CO2e/kg, Sverige

Quorn: 1,7 kg CO2e/kg, Storbritannien

Linser, torkade: 0,5 kg CO2e/kg Kanada

 

Mejeriprodukter

Mellanmjölk: 0,9 kg CO2e/ liter Sverige

Grädde (40%): 4,2 kg CO2e/kg Sverige

Ost (31%): 5,3 kg CO2e/kg Sverige

Smör: 8 kg CO2e/kg Sverige

 

Kolhydrater

Jasminris: 3,1 kg CO2e/kg torrt ris, Thailand

Potatis: 0,1 kg CO2e/kg, Sverige

Spaghetti: 0,8 kg CO2e/kg torr pasta, Sverige

Mjukt bröd: 0,5 kg CO2e/kg, Sverige

Knäckebröd: 0,3 kg CO2e/kg, Sverige

 

Frukt och grönt

Äpple: 0,2 kg CO2e/kg inklusive skal, Sverige

Apelsin: 0,5 kg CO2e/kg inklusive skal, Sydeuropa

Gul lök: 0,1 kg CO2e/kg med skal, Sverige

Banan: 0,7 kg CO2e/kg med skal, Costa Rica

Färsk spenat: 0,3 kg CO2e/kg Sverige

Ärtor: 0,3 kg CO2e/kg Sverige

Isbergsallad: 0,2 kg CO2e/kg Sverige

Tomat: 0,2 kg CO2e/kg Sverige

 

Fett

Margarin (40%): 1,1 kg CO2e/ kg Sverige

Rapsolja: 1,4 kg CO2e/ kg Sverige

 

Dryck

Bryggkaffe: 0,2 CO2e per liter bryggt kaffe, Sverige/Brasilien

Läsk: 0,1 kg CO2e  per liter läsk, Sverige

Apelsinjuice: 0,6 kg CO2e per liter läsk, Sverige/Brasilien

Öl: 0,7 kg CO2e per liter öl, Europa (snitt)

 

Källa: RISE Klimatdatabas 

Välj gärna svenskt

Att äta mer växtbaserat är bra – oftast. Men även odling av frukt och grönt kan ha stor påverkan på klimat och miljö. Avokado, mango och mandlar är några exempel.

– Här har vi råvaror som förbrukar väldigt mycket vatten när de odlas och det är också en viktig fråga. Det stör naturområdena vilket i sin tur påverkar människor och djur som bor där.

Och visste du att ris kan vara en riktig miljöbov? När riset växer i de vattentäckta odlingarna så frigörs metangas från marken. Ris kan dessutom bevattnas väldigt intensivt, något som kan påverka vattenresurserna i områdena där de odlas.

Kajsa Asps tips är därför att använda en svensk stapelvara i stället, som havreris, matvete eller matkorn. Det bytet har flera fördelar. Du äter något svenskodlat och något med mer fullkorn och fibrer. Dessutom slipper man långa transporter, säger hon och fortsätter:

Kajsa Asp, legitimerad dietist. Foto: Katja Ragnstam

– Just transporterna står visserligen inte för en så stor del av klimatpåverkan som många kanske tror. Där måste man väga in hur varan odlats också. Om till exempel tomaterna odlats i växthus som behövt värmas upp så behöver man även titta på vilka energikällor som använts.

– Men jag väljer gärna svenskt för att jag vill stötta svenska lantbrukare, och när det kommer till kött och mejeriprodukter som mjölk, yoghurt, kvarg och ost så tycker jag definitivt att man ska välja svenskt för där får vi ju även med viktiga djurhållningsfrågor och motverkar onödig antibiotikaanvändning.

Så minskar du matsvinnet

Det här med att äta ekologiskt då? Att ekobönder skippar konstgödsel – som kräver mycket fossil energi att tillverka och bidrar till utsläpp av växthusgas – är bra för klimatet. Om skördarna blir mindre och man får ut mindre mat på samma yta är ekologisk odling inte alltid mer hållbart, men den största fördelen är dock att den bidrar till ökad biologisk mångfald.

Att minska matsvinnet har även det stor betydelse för den som vill göra en insats för klimatet. Enligt Världsnaturfonden slängs ungefär 40 procent av all mat som produceras. Enligt Kajsa Asp bör man först och främst bli medveten om att det man handlar hem, eller lägger på tallriken på en restaurang, redan har producerats och därmed belastat klimatet och miljön. Om du då inte äter upp det så har belastningen varit helt i onödan.

Mycket av maten slängs för att den inte äts upp i tid.

– Men ofta slänger vi helt felfri mat bara för att vi inte har kunskap och vågar chansa om datumet gått ut. Förvara maten i rätt temperatur och förpackning, och lukta och smaka innan du slänger – ofta går den bra att äta flera dagar efter bäst-före-datum, säger Kajsa Asp. 

Ungefär 40 procent av all mat som produceras slängs för att den inte äts upp i tid. Foto: Shutterstock

 

Hur ska vi då tänka för att minska matsvinnet? Ett tips är att inte handla hem för mycket utan handla lagom mycket och köpa lite efter hand samt att planera dina inköp bättre. Och om du storhandlar, bestäm vad du ska äta de närmsta dagarna och frys sedan in det andra så det inte hinner bli dåligt.

– Ta bröd till exempel. Det är väldigt ofta man slänger bröd för att man inte hunnit äta upp det medan det är fräscht. I frysen håller det nästan hur länge som helst.

När det gäller just matsvinn så finns det ett område där vi verkligen kan bli bättre och det är när det gäller grönsaker. På grund av många förvarar dem fel så blir det väldigt mycket som slängs.

– Bladgrönsaker ska till exempel inte förvaras för kallt för då blir de bruna och blaskiga.

Satsa mer på grövre grönsaker som morötter, kål, betor och broccoli. De är inte alls lika känsliga som gurka, tomater och färska blad utan håller länge. De grövre grönsakerna behöver vi dessutom få i oss mer av, de innehåller mycket fibrer, ger mer tuggmotstånd, mättnad och massor av näring.

Rotfrukter håller längre i kylen och minskar därmed matsvinnet. Foto: Shutterstock

Dra ner på det onödiga

Sist men inte minst så är det allt det där vi äter som inte bara påverkar klimatet utan framför allt vår hälsa som snacks, godis, läsk, glass, kakor, alkohol.

– Dessa saker innebär inte så stor klimatbelastning om man ser till varje enskild grej – socker är inte särskilt belastande att producera. Men allt det vi äter som vi egentligen inte behöver påverkar både hälsan och miljön negativt, allt gör ett avtryck. Där kan man också tänka till lite och man vill ta lite mer hänsyn till klimatet. Speciellt med tanke på att många äter lite för mycket av de här sakerna.

Så här minskar du matens miljöpåverkan:

Minska på köttportionen och ät mer vegetariskt. Det är bra att ersätta en del av köttet med vegetabilier som rotfrukter, spannmål, ärter och bönor.

Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk.

Välj frukt och grönt som tål att lagras, till exempel grova grönsaker, och välj känsligare frukter och grönsaker efter säsong.

Dra ner på godis, läsk, bakverk och snacks – de påverkar miljön utan att bidra med så mycket näring.

Minska svinnet - förvara maten rätt, planera dina inköp och ta hand om rester.

 

Källa: Livsmedelsverket