Blir barn speedade av socker? Och är det bättre att ge dem naturgodis framför färgglatt lösgodis? Dietisten svarar.
Blir barn speedade av socker? Och är det bättre att ge dem naturgodis framför färgglatt lösgodis? Dietisten svarar. Foto: Nagesh Badu/ Unsplash

Därför ska du aldrig ge barnen godisförbud

Blir barn verkligen speedade av socker? 

Och hur förebygger man lösgodiskollaps i kassan på mataffären?

Barndietisten Sara Ask guidar dig som förälder.

Barn och socker. Det är ingen hemlighet att de flesta barn (och många vuxna!) är riktiga sockerråttor. Det är inte så konstigt, eftersom det ligger i människans natur att tycka om söta smaker, eftersom det signalerar till vår stenåldershjärna att maten är energität.

I dag är emellertid tillgången på sött så stor att det hade varit bättre om vi bara tyckte att socker var ”lite gott”, menar barndietisten och författaren Sara Ask. Ett högt intag av socker tar nämligen plats från betydligt mer näringsriska livsmedel – som barnet behöver för att växa och må bra. En hög konsumtion av sött är också en av flera faktorer som kan bidra till övervikt och fetma.

Hur kan man som förälder tänka när det kommer till sötsaker och barn? Och vad är egentligen lagom?

Ska man förbjuda godis och läsk hemma?

Är en sockerfri barndom något att eftersträva? En del resonerar som så att det är bättre om barnet inte får smaka på godis, läsk eller ens bli matad med fruktpuré när de är småbarn, eftersom det kan ”väcka” ett slumrande sockersug. Men nolltolerans mot socker är inte något småbarnsföräldrar behöver införa, menar Sara Ask.

– I en interventionsstudie jag sett, där en grupp bebisar fått äta fruktpuré och en annan enbart åt grönsaker kunde man inte se att det fanns någon skillnad när barnen var två år. De barn som bara fick grönsaker i början var inte mindre intresserade av sötsaker, och åt heller inte mer grönsaker.

För barn som har svårt att börja med smakportioner kan söta puréer göra det lättare, eftersom det påminner mer om bröstmjölk sett till sötma.

Sara Ask är barndietist och författare. Bland annat till boken ”Bli vän med sockret”. Foto: MARIA ANNAS / PRESSBILD

– Även om man förbjuder det hemma kommer barnet vara i en miljö där barnet ser godis och sötsaker finns. Det är viktigare att hjälpa barnet att förhålla sig till det, inte att förbjuda det. Vi är inte på väg in i någon slags värld där godis inte finns längre, hittills verkar det vara precis tvärtom, säger Sara Ask.

Hon tillägger:

– Om man är väldigt strikt med socker och barnet sedan går på kalas eller får ett annat tillfälle att äta sådant som det inte får hemma så har man sett att de äter mer än barn som får äta då och då gör. Det verkar helt enkelt kunna skapa en väldigt stark fixering.

I en tidigare artikel med Hälsoliv uttalar sig dessutom Ask om att de flesta människor inte behöver skära bort socker helt och hållet ur sin kost.

Vad händer om barnet får fri tillgång till godis?

Med tanke på att förbud kan ge mersmak skulle man kunna tro att motsatsen, det vill säga fri tillgång till godis, kakor och läsk ger motsatt effekt. Forskning visar dock att både förbud och en generös hållning till sötsaker får barn att äta stora mängder.

– Eftersom barn har ett ännu starkare sötsug än vuxna är det viktigt att det inte finns kopiösa mängder hemma att äta av, för det kommer barnet inte kunna låta bli, säger Sara Ask.

Den gyllene medelvägen

– Så man får försöka göra matmiljön hemma så sund som möjligt. Med sund menar jag inte att man ska sockersanera sitt hem, säger Sara Ask som inte heller tycker att man ska prata om nyttigt och onyttigt:

– Jag tycker att man ska ladda mat så lite som möjligt. Om man säger att något är nyttigt kan det hända att barnet automatiskt tycker att det är mindre gott, precis som att mat som beskrivs som onyttigt kan kännas godare. Det finns också en risk att barnet känner mycket skuld.

Skapa en bra matmiljö

Hon tipsar om att inte förvara hemliga godis- och kakgömmor hemma, utan att köpa hem en liten mängd vid de tillfällen de ska ätas. Vad som däremot gärna får finnas mycket och synligt av är näringsrika mellanmål som frukt, grönsaker och nötter.

– Det är viktigare vad man gör än vad man säger. Det som familjen äter sig mätt på ska vara sådant som ger näring, och det som man äter bara för att det är gott serverar man vid lite färre tillfällen, säger Sara.

Lördagsgodis är en god idé

Det är bra att ha en viss struktur kring när det är okej att äta sötsaker, eftersom det ger en ram för både barn och förälder att förhålla sig till. Det kan vara smart att hålla på att lördagsgodis bara äts på lördagar, och att det helst serveras efter maten.

– Det är svårt att säga en exakt mängd godis, men jag tycker att de nya mindre godispåsarna är bättre än de gigantiska tvåkilospåsarna. Det är en rimligare mängd, säger Sara och fortsätter:

– Jag tror också på att låta barnet barnet välja de godissorter det vill ha, inte att man som förälder försöker bestämma. 

LÄS MER: Test: Hur nyttig är barnens favoritmat? (VI FÖRÄLDRAR)

Det kan kännas frestande att försöka rikta in barnet på naturgodis, mindre bitar eller annat som man själv uppfattar som ”nyttigare”, men det är bättre att de får välja fritt eftersom förbud kan öka fixeringen.

Du får avvika från planen – men vik dig inte för tjat

Det går så klart bra att ”fuska” och bjuda på glass efter fritids en onsdag. Men Sara Ask framhåller att det då helst ska vara ett initiativ som kommer från dig, och inte för att barnet tjatar inne i affären. Det kan nämligen leda till ännu mer tjat, och plötsligt är man inne i en ond cirkel där sötsakerna tar mer plats i vardagen än man vill.

– Om barn märker att de får godis om de gråter i 20 minuter och dunkar huvudet i golvet på affären, så kommer de fortsätta så där. Jag vet att det är lättare sagt än gjort, men om man kan vara konsekvent är det supermycket värt.

Att låta barnet välja vilket sorts godis hen vill ha på lördagen är bättre än att försöka styra. Foto: Shutterstock

Om det är väldigt kämpigt att gå på affären tillsammans med barnet tycker Sara att man, om man har möjlighet, ska lämna barnet utanför handlingen för att helt enkelt slippa konflikter på grund av att sötsuget triggas.

Godis som belöning, muta eller tröst? Sällan en bra idé

Att vilja belöna ett lyckats besök hos barnläkaren med glass eller använda en chokladbit som tröst när barnet haft en jobbig dag är vanligt, och förståeligt. Det kanske till och med är ett sätt du själv använder sötsaker på? Sött har en förmåga att dämpa smärta hos barn och triggar dessutom hjärnans belöningssystem. Sara Ask menar dock att det här är ett beteende som inte gynnar barnet långsiktigt, eftersom det lär sig att hantera känslor med mat. Hon tipsar om att i stället trösta och belöna med ord, tid och uppmärksamhet.

Vad säger man om barnet undrar varför man inte kan äta godis oftare?

Att använda sig av nyttigt och onyttigt är som sagt inget som Sara förespråkar, men om barnet undrar varför läsk och godis inte serveras lika ofta som mjölk och morotsstavar kan man behöva ge en förklaring.

– Jag får ofta frågan ”varför kan vi inte äta godis till middag?”. Det är inte ett facit men jag brukar svara att godis är supergott, men innehåller inte den näring kroppen behöver – och därför kan vi inte äta det jämt. Då tycker jag att jag har bekräftat att jag också gillar godis och att det är helt okej, men att vi tyvärr inte kan äta det jämt eftersom kroppen behöver annat som är viktigare.

Och nej, barn blir inte speedade av socker

En vanlig oro som Sara Ask stöter på i sin profession är föräldrar som upplever att deras barn blir speedade på socker.

– Det är supervanligt att tro att barn blir speedade av godis och läsk, men det är inte så. Det kan så klart finnas undantag, men generellt nej. Man har studerat detta och kunnat se att barn som får höra att de blir speedade av socker uppvisar ett sådant beteende, och föräldrar som tror att barnen har fått i sig socker beter sig annorlunda mot barnet, till exempel tar tag hårdare i armen och pratade med dem på ett annorlunda sätt.

LÄS OCKSÅ: Övervikt och fetma hos barn: Det här ska du tänka på som förälder

Det verkar alltså röra sig om psykologiska faktorer snarare än själva sockret som får barnet att gå upp i varv. Det kan bero på att barnet tror att det blir speedat, och därför uppvisar ett sådant beteende eller på ett samspel mellan förälder och barn där det finns förväntningar på att barnet ska bete sig på ett visst sätt.

– Det jag undrar då är om föräldrarna upplever att barnet blir speedat av sockrade flingor och yoghurt också, eller om det bara är godis, säger Sara Ask.

Men å andra sidan, menar Sara Ask, vem blir inte upprymd av godis?

– Godis är något som de flesta barn tycker väldigt mycket om, och oftast serveras de i lite festligare sammanhang. Det verkar alltså som att det är sammanhanget än sockret i sig som påverkar. 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av ToppHälsa + varma tights från Röhnisch. Köp nu!