Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Hälsoliv i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
title: vb: korsetter   email: =?windows-1258?q?marcus_wall=e9n_=28exp=29?= marcus.wallen@expressen.se
title: vb: korsetter   email: =?windows-1258?q?marcus_wall=e9n_=28exp=29?= marcus.wallen@expressen.se
title: vb: korsetter   email: =?windows-1258?q?marcus_wall=e9n_=28exp=29?= marcus.wallen@expressen.se
title: vb: korsetter email: =?windows-1258?q?marcus_wall=e9n_=28exp=29?= marcus.wallen@expressen.se

Korsettens historia genom tiderna

Genom alla tider har det funnits skönhetsideal som man genom olika metoder försökt uppnå.
Korsetten är ett av det plagg som under århundraden gjort anspråk på att forma kvinnors kroppar.
Plagget som tvingat in midjor i trådsmala mått har fått ett otal kvinnor att svimma i brist på tillräckligt djupa andetag.
Snörlivet har också beskyllts för allt från deformering till olika sjukdomar, även om många moderna forskare hävdar att det inte stämmer.
Nu bärs plagget återigen – den här gången i Hollywood av midjetränande kändisar.

Att forma kvinnors, och även mäns, kroppar till det ideal som föredras har en lång historia – inte minst när man tittar på korsetten. Foto: Wikimedia commons

1. 1500-tal: Det plågsamma plagget får sitt genombrott

 

I dag är en kontrollerad diet, hårda träningspass, skönhetsoperationer och till viss del behåar vi använder som sätt att forma kroppen efter det rådande idealet. Men att forma kvinnors, och även mäns, kroppar till det ideal som föredras har en lång historia – inte minst när man tittar på korsetten. Redan under antiken använde sig kvinnor av läderband i syfte att forma bröst och höfter och på medeltiden användes snörliv i viss utsträckning.
Men det var på 1500-talet som det formande och många gånger plågsamma plagget fick sitt riktiga genombrott. Var korsetten, eller snörlivet som det från början kallades, har sitt egentliga ursprung är inte helt klart. Men under 1500-talet ska plagget ha tagits från Italien till Frankrike av Catherine de' Medici, en adelskvinna av Italiensk härkomst som var drottning av Frankrike mellan 1547 – 1559. Under den här perioden hade även det spanska hovmodet inflytande på vad som ansågs anständigt att bära under kläderna – precis, snörliv.
Det var också i mitten på 1500-talet som europeiska skräddare för första gången började tillverka korsetter – men inte för gemene mans räkning utan till en liten klick utvalda adelsdamer. Materialen bestod i läder, trä och järn. Från början syddes valben in i klänningsliven för att få till en rak hållning och smal midja och med tiden byttes dessa till lösa snörliv.
Skönhetsidealet för den välbärgade 1500-talskvinnan var en plattbröstad och smal siluett som förknippades med hög samhällsklass. Därför konstruerades snörliven för att trycka brösten åt sidorna så att de såg mindre ut.

 

Att bära korsett var många gånger inte bekvämt. Foto: Wikimedia commons

2. 1700-tal: Getingmidja och högt bröst

 

Precis som i dag var kroppens utseende ett sätt att uttrycka makt och samhällsklass. På 1700-talet strävade överklassen efter en finlemmad och smidig kropp med en rak rygg – en tydlig kontrast till arbetarklassens kroppar som blivit grova och krökta av hårt arbete. Denna kropp kunde givetvis åstadkommas med korsetten – för det var uttalat att idealet inte hade något med en naturlig kropp att göra.
För överklasskvinnor, som uttryckte sin ställning med getingmidja och högt bröst, ansågs också snörlivet uttrycka självkontroll, karaktär och själstyrka samtidigt som det opraktiska plagget visade på att man var befriad från arbete. Inställningen till kvinnor utan korsett var den motsatta – de ansågs vara slappa och frisläppta.
Eftersom snörlivet hindrade bålpartiet att från naturlig träning blev resultatet en svag och smal kropp.
Fortfarande använde man valben för att ge korsetten stadga och i takt med att efterfrågan ökade trappades också jakten på val upp vilket gjorde våld på beståndet i de europeiska och atlantiska farvattnen. Förutom valben användes planschetter, en slags långa metallinjaler som syddes in lodrätt i snörliven.
Inte heller barnen slapp undan snörliven som ansågs göra underverk för kroppsväxten och hållningen. Unga pojkar snördes för att de skulle få en "aristokratisk hållinig". Mammor rekommenderades att lägga sina barn platt på mage när livet skulle snöras åt och ta stöd med foten i barnets korsrygg så att banden kunde dras åt riktigt ordentligt. Även gravida fick snällt krångla på sig specialgjorda korsetter som sträckte sig långt ner över höfterna. Män bar också snörliv som syddes in i västen och i officerarnas uniformer fanns snörliv i linningen för att ge stöd.
Att bära korsett var många gånger inte bekvämt. Det kunde ta en timme att få korsetten på plats och kvinnorna som bar dem badade ofta i svett. Eftersom de hårt snörda liven hindrade kvinnor från att ta djupa andetag hörde svimning till vardagen. Det förekommer också rapporter om deformerade höfter och bröstkorgar, även om flera moderna forskare hävdar att man antagligen inte fick bestående men av snörliven.

 

Samtidens läkare höjde varningens fingrar för korsetten som påstods vara orsaken till allt från tbc och matsmältningsproblem till Foto: Wikimedia commons

3. 1800-tal: Midjan kunde dras åt ännu hårdare

 

Under 1800-talet konkurerades snörliven ut av korsetten. Korsetterna var mer hållbara och midjan kunde dras åt ännu hårdare än tidigare – inte minst eftersom hålen för banden kunde kläs med metallringar. Samtidens läkare höjde varningens fingrar för korsetten som påstods vara orsaken till allt från tbc och matsmältningsproblem till "hysteri", depression, järnbrist och kättja (alltså sexuell åtrå). Även frankrikes kejsare Napoleon Bonaparte ska vid 1800-talets början ha sagt att korsetten är "mordet på människan".
Men det var inget som satte skräck i hängiva korsettbärare. Istället blev plagget omåttligt populärt. Även en del män bar korsett för att få till en rak och elegant siluett.
Under 1800-talet var kvinnans framtid och ekonomi hårt knuten till giftermålet. Det började göras anspråk på hur flickans midja skulle se ut när hon gifte sig, hennes ambition skulle nämligen vara att inte ha högre midjemått än sin ålder när hon gifte sig, och giftermålet skulle helst ske innan hon fyllde 21. Detta var möjligt kanske främst i England där man mäter i inches (en inch motsvarar 2,54 centimeter). Men trots det blev ju det ideala midjemåttet inte speciellt generöst.
Det var också under 1800-talet som korsetten började för knippas med erotik. En del viktorianska tidningar publicerade vågade historier om erotiska rollspel där korsetten spelade en central roll. Detta spred sig och med tiden blev korsetten ett erotiskt mode.
I slutet på 1800-talet startades Svenska dräktföreningen med Ellen Key i spetsen som argumenterade för en mer ledig stil för kvinnor. Resultatet blev ett så kallat "reformliv" som till skillnad från sin trängre föregångare hade ett mer behagligt stöd för byst och midja. In på 1900-talet blev denna typ allt mer efterfrågad.

 

Vi har bland annat sett popdrottningen Madonna bära korsetten. Foto: Wikimedia commons

4. 1900-tal: På 70-talet lades korsetten på hyllan

 

Under 1900-talet förändrades korsetten och blev mer lik en gördel. Eftersom brösten då inte fick stöd lanserades snart bysthållaren, i dagligt tal BH:n, som till en början bars just tillsammans med gördel.
Under efterkrigstiden fick korsetten ett nytt uppsving, inte minst på grund av "The New Look" som lanserades av den franska modeskaparen Christian Dior. Men när 70-talet gjorde intåg med tajt jeansmode lades korsetten på hyllan.
Men visst, korsetten har återkommit i modet, men främst som just mode och kanske inte till lika stor del som kroppsformare. Vi har bland annat sett popdrottningen Madonna bära korsetten – de flesta minns väl hennes kreation med strutformad byst som designerades av Jean Paul Gaultier.

 

Realitystjärnan Kim Kardashian har använt korsetten.

5. 2000-tal: Flera läkare varnar för metoden

 

Korsettens vara eller inte vara har diskuterats genom århundradena och många har riktat kritik mot plagget. Redan 1700-talsfilosofen Jean-Jacques Rousseau fördömde plagget i The Lancet. Även på senare tid har korsetten fått sin beskärda del av kritik – men också upprättelse. En del hävdar att korsetten var ett sätt att stävja kvinnan. Men Vlaerie Steele som skrivit boken The Corset: A Cultural History har tidigare sagt till Collecorts Weekly att män förmodligen inte tvingade kvinnor att bära korsett, utan att kvinnor bar plagget för att det fick dem att känna sig attraktiva och välklädda.
Trenden har kommit och gått även i våra dagar, men nu främst som modeaccessoar snarare än kroppsformare och är även en odödlig trend inom det erotiska modet.
Bland kändisar som burit korsett kan nämnas artisterna Rihanna, Christina Aguilera och Lady Gaga. Dock förekommer fortfarande gördlar och andra plagg som ska bäras i syfte att hålla kroppen på plats. Korsetten används även inom vården, exempelvis för att behandla skolios.
 

Nyligen dök korsetten upp igen – återigen i syfte att forma kroppen – men den här gången som en träningstrend hos kändiseliten i Hollywood. Bland annat skådespelerskan Jessica Alba och realitystjärnan Kim Kardashian har använt korsetten som marknadsförs som ett sätt att stärka magmuskulaturen samt öka förbränningen och svettningen. Det kallas midjeträning och korsettens upphovspersoner menar att den ska bäras först endast korta perioder och sedan mer intensivt – till slut även under natten. Men flera läkare har uttryckt djup skepsis inför metoden och menar att den kan vara farlig.

Källor: Populär historia, SO-rummet, Världens historia, Fashion Time.