1 AV 3
Antalet drabbade ökar varje år
2 AV 3
3 AV 3

”Läkaren sa att jag hade cancer i hela kroppen”

Camilla Lindfors var bara 26 år när hon upptäckte en leverfläck på ryggen som skavde och blödde.

– Märket satt mitt på ryggen och skar in i behån.

Läkaren på vårdcentralen trodde inte fläcken var farlig. Hon fick övertala honom att ta bort den.  

Fläcken visade sig vara aggressiv malignt melanom. 

Elva år senare drabbades hon av tumörer i hela kroppen, bland annat i ena knäet och i hjärnan. 

I dag är Camilla 42 år och deklarerad tumörfri.

– Kunskapen är tyvärr fortfarande dålig om att malignt melanom drabbar i alla åldrar – även unga – och att tumören kan sprida sig inne i kroppen. 

Det var 2006 Camilla fick diagnosen malignt melanom, den farligaste formen av hudcancer.  

De senaste tjugo åren har malignt melanom ökat med 4,4 procent per år för män och 4,2 procent för kvinnor, enligt Cancerfonden. Förra året registrerades fick 4307 personer med diagnosen, och 538 personer dog av sjukdomen. Ungefär lika många förstadier till malignt melanom upptäcktes, enligt Cancercentrum

Camilla skickades till hudkliniken på Sahlgrenska som tog bort ännu mer vävnad kring fläcken. Man såg också att det inte spritt sig till lymfkörtlarna. Sen gick Camilla, enligt vårdrutinen, och fick huden undersökt årligen i fem år. 

Camilla Lindfors undviker solen när den står som högst och skyddar sig med solkräm, solhatt och heltäckande kläder. Foto: Privat / Privat

– Man kollade huden men inte insidan. Men cancern kan ha spritt sig via blodet, hade jag vetat om det så hade jag kunnat göra en röntgen privat. 

Vilka undersökningar som görs efteråt beror på hur hög risk man uppskattas ha för nya metastaser, enligt fastställda vårdprogram. Röntgen är inte rutin för alla. 

Camilla jobbar på Volvo personvagnar i Göteborg, tidigare som truckförare. 2017 fick hon väldigt ont i ena knät. 

– Jag hade ju ett rätt fysiskt jobb, så varken jag själv eller någon annan hade en tanke på att det skulle vara cancer. Trots att jag gick till sjukgymnast och tränade blev det inte bättre och till sist sökte jag läkare. 

Hade spritt sig i hela kroppen

Datortomografi visade att Camilla hade en cancertumör i knät. När PET-röntgen gjordes, då man sprutar in radioaktiv vätska, lyste fler cancertumörer upp.

– Läkaren sa att jag hade cancer i hela kroppen. Levern, lungan, skelettet, överallt. Det var som en rullgardin drogs ned. Självklart var det ett jättetungt besked, man funderar mycket på livet och döden. Jag gick också tidigt med i Melanomföreningen. 

Prognosen var dålig, enligt läkarna. Men hon fick snabbt prova behandling med cancermedicinen Nivolumab. Tumörerna krympte snabbt och försvann. 2018 kunde hon slänga kryckorna och gå igen.

– Det var fantastiskt. Jag hade tur att medicinen fungerade.

Men Camillas historia med malignt melanom tog inte slut där. Ett år senare fick hon en liten tumör i hjärnan.

– Tack och lov kunde den strålas bort. 

Camilla Lindfors är i dag 42 år, deklarerad tumörfri men ännu inte friskförklarad. 

– Jag röntgar både kropp och hjärna var fjärde månad på Sahlgrenska sjukhuset.

Svårt att få tillgång till hudläkare

Malignt melanom kan drabba i alla åldrar. 

– Många tror att det bara drabbar äldre. Läkaren på vårdcentralen lärde sig nog en läxa. 

Camilla tycker att det fortfarande finns ett brunhetsideal och att man inte pratar tillräckligt mycket om solskydd. 

– Det borde finnas UV-resistenta kläder för vuxna, inte badkläder, utan vanliga kläder. Men det finns inte att få tag på, säger hon.    

”Det var ett stort ögonblick när jag fick träffa James P Allison, som fått Nobelpris för att ha upptäckt immunterapin. Han kom och föreläste för oss i Melanomföreningen.” berättar Camilla Lindfors Foto: Melanomföreningen / Melanomföreningen

Hon tycker också att fler vårdcentraler borde få teledermatoskopi, ett instrument som hjälper husläkaren att ta bättre bilder på förändringar och sen skicka till hudläkare för bedömning. 

– Fler borde ha det! Allmänläkare kan inte kunna allt, säger hon. 

Väntetiderna från första läkarbesök, exempelvis på vårdcentralen, till att få träffa hudläkare, varierar stort i olika delar av landet. Allt från 18 dagar i Dalarna, 36 i Östergötland, 35,5 i västra Götaland och 37 dagar i Västmanland, enligt ny statistik för 2021 från det nationella kvalitetsregistret, enligt Dagens Medicin. Enligt den rekommenderade tiden för standardiserat vårdförlopp ska det inte ta mer än 26 dagar.

Att det kan ta så lång tid för diagnos och behandling i vissa regioner är allvarligt, tycker Camilla Lindfors. 

– Jag vet en person som dog under väntetiden eftersom det var semester. Men cancer tar inte semester. 

Det är också en klassfråga, att gå privat till hudläkare och kolla och behandla prickar kan kosta tusenlappar, poängterar hon.  

Ändrat sina solvanor rejält

Camilla Lindfors har ändrat sina solvanor efter diagnosen. Hon var ingen extrem soldyrkare förr, men nu undviker hon solen när den står som högst mellan 11 och 15 och skyddar sig med solkräm, solhatt och heltäckande kläder.

5 faktorer som ökar din risk för malignt melanom

1. Många prickar. I snitt har en vuxen människa cirka 25 födelsemärken på kroppen. Eftersom alla födelsemärken kan utvecklas till malignt melanom ökar risken ju fler man har. Det har en lång rad studier visat. Har man mer än 50 stycken med en diameter som är större än 2 mm har man kraftigt förhöjd risk. 

 

2. Studier har visat att genetiken gör att vissa familjer drabbas av sjukdomen mer än andra. Har flera släktingar tvingats ta bort många födelsemärken eller fått hudcancer är det extra viktigt att du är försiktig. 

 

3. Din hudtyp. Ju mer ljushyllt desto större risk. Många skandinaver har någon av de två ljusaste hudtyperna av de sex som finns på den internationella skalan. Det är viktigt att känna till sin hudtyp och anpassa sin tid i solen efter den. Mycket ljushyllta, grönögda, rödhåriga och de som har mycket fräknar är känsligast.

 

4. Hur mycket du solar. Den ultravioletta strålningen från solen tränger ner i hyn och skadar arvsmassan, vårt DNA, så att cellerna i stället muterar till cancerceller. Därför är det otroligt viktigt att använda hög solskyddsfaktor, helst hålla sig i skuggan när solen är som starkast mellan 11 och 15 och att använda heltäckande kläder som skyddar huden. Ju oftare du bränner dig, desto mer ökar risken för malignt melanom. I synnerhet om man bränner sig som barn. Kläder och solhatt/keps är bästa skyddet, och att använda vattenfast solkräm med hög solskyddsfaktor på de delar som inte täcks av kläder.

 

5. Malignt melanom kan förekomma i alla åldrar. Ju mer man utsatt sin hy för solstrålning, desto högre är risken. Diagnosen ställs ofta i åldrarna 60-70 år, eftersom man har hunnit utsätta sin hud för mer sol. Kroppens naturliga försvarsmekanismer blir också sämre med åren. 

 

Källa: Doktor.se, Marléne Isaksson, docent och sektionschef på yrkes- och miljödermatologiska avdelningen på Skånes universitetssjukhus i Malmö i Sekotidningen  

Alla borde undersöka sin hud regelbundet, tycker hon. 

– Det är jätteviktigt. Vi i melanomföreningen gör vad vi kan för att informera, och skickar exempelvis ut broschyrer till vårdcentralerna, säger hon. 

I tre år har Sverige pausat sin medverkan i Europeiska satsningen Euromelanoma, som tidigare drivits av Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi, då man kunnat få prickkoll utan remiss från husläkare. Enligt den svenska hemsidan för Euromelanoma beror pausen på att Strålsäkerhetsmyndigheten fått ansvaret för hudcancerkampanjer samt att man anser att tillgången till hudkontroller ökat.

– Det är förstås jättetrist eftersom Euromelanoma är ett viktigt tillfälle att uppmärksamma sjukdomen, tycker Camilla. 

Privatläkare erbjuder prickkoll utan remiss

Till följd av pausen har Privatpraktiserande dermatologers förening startat en egen kampanj, Hitta hudcancer. Sexton hudmottagningar deltar i kampanjen och erbjuder remissfria tider för prickkoll den 5 till 11 september.

Förra årets kampanj gjordes 1890 besök och hudläkarna hittade 32 maligna melanom. Dessutom upptäckte de ett stort antal övriga hudtumörer.

 

Thor Bleeker, hudläkare i Lidköping, är en av de privata hudläkarna som startade kampanjen Hitta hudcancer.”Vi räddar liv varje år.” säger han. Foto: PRIVAT

– Vi hittar malignt melanom varje år och tar bort dem - så vi vet att kampanjen räddar liv. Det vi fruktar är ju att den ska sprida sig inuti kroppen som den gjorde hos Camilla, säger kampanjens initiativtagare, hudläkaren Thor Bleeker i Lidköping. 

Bättre träffa hudläkare i verkligheten

– Vi tycker att det är bra att patienten får träffa en hudläkare på riktigt. Då kan vi titta på fler misstänkta fläckar än om husläkare bara skickat en enda bild.  

Kampanjen påminner också människor om risken för hudcancer. Thor Bleeker tycker att man ska undersöka sin hud åtminstone några gånger per år, för att se om något förändrats. 

– Håll utkik efter förändringar som ändrat färg, form och storlek, är såriga och kliar och ser annorlunda ut än tidigare, säger han.  

Prickguide: Så vet du om hudfläcken är farlig

Hur vet man om en hudfläck behöver kollas upp? Thor Bleeker tipsar om att ta hjälp av en handspegel och en helfigursspegel, eller en annan person som en partner, för att komma åt områden som kan vara svåra att se, exempelvis ryggtavlan.

Gör så här, steg för steg.

Undersök ansiktet. Speciellt näsan, läpparna, munnen och öronen.

Undersök hårbotten bit för bit. Du kan använd en kam, borste eller hårtork för att komma åt att se bättre.

Kolla armhålorna, armbågarna, armarna och händerna samt mellan fingrarna och under naglarna.

Gå över till halsen, bröstet och överkroppen. Kolla även huden mellan och under brösten.

Undersök ryggen. Börja i nacken och på axlarna och gå sedan gradvis ner mot ländryggen.

Undersök skinkorna och mellan dem samt baksidan av låren och benen ända ner till hälarna.

Kolla framsidan. Könsorganen, benen och fötterna, fotsulorna och mellan tårna.

Så vet du om hudpricken är farlig

Leta efter avvikande och / eller nya förändringar på huden, hudprickar eller hudfläckar som:

• Ändrat färg, storlek eller form

• Skiljer sig i utseende jämfört med dina andra födelsemärken

• Är asymmetrisk eller har ojämna kanter

• Är större än 6 mm

• Känns skrovligt, ojämnt eller fjällar

• Är flerfärgad

• Kliar, blöder, varar eller vätskar

• Har en blank yta eller är pärlskimrande

• Ett sår som inte läker.

Källa: hittahudcancer.se, hudläkare Thor Bleeker

 

Kontakta alltid din vårdcentralsläkare eller hudläkare om du upptäcker en misstänkt hudförändring.

Ett födelsemärke, eller nevi, är en mörk fläck på huden som innehåller extra mycket pigment. Födelsemärken, leverfläckar eller nevus som de också kallas, är en naturlig del av huden och ger oftast inga besvär. Men det är viktigt att hålla koll på om de förändras. Så här kan en vanlig ofarlig leverfläck, nevi, se ut. Personer med många prickar bör vara extra noga med att skydda och kontrollera sin hud. Foto: Thor Bleeker / hittahudcancer.se
Basalcellscancer är den vanligaste hudcancern. Cirka 50 000 svenskar drabbas varje år.Den växer långsamt och är nästan alltid ofarlig, ofta är den lokaliserad till ansiktet, som på näsan. Den bör ändå tas bort eftersom den kan växa in i omkringliggande organ, som ögonhålan, eller ge fula ärr. Foto: Shutterstock
Namnet Aktinisk keratos kommer från grekiskans aktis som betyder ”stråle”. Omkring en halv miljon svenskar, de flesta äldre, uppskattas vara drabbade.
Personer som lätt bränner sig i solen får oftare aktinisk keratos och tidigare i livet.
1 AV 2
Namnet Aktinisk keratos kommer från grekiskans aktis som betyder ”stråle”. Omkring en halv miljon svenskar, de flesta äldre, uppskattas vara drabbade.
Foto: Thor Bleeker / hittahudcancer.se
2 AV 2
Personer som lätt bränner sig i solen får oftare aktinisk keratos och tidigare i livet.
Foto: Thor Bleeker / hittahudcancer.se
Skivepitelcancer, är den näst vanligaste hudcancertypen. Den visar sig i form av en knöl med en sårskorpa, och knölen kan växa snabbt och bli sårig, vätska och ömma.
Skivepitelcancer är vanligast hos äldre och uppkommer särskilt i kroniskt solad hud som ansikte, hjässa, öron och handryggar.Skivepitelcancer kan sprida sig i kroppen, även om det inte är så vanligt. Därför är det viktigt att den behandlas kirurgiskt.
Bowens sjukdom, Mb Bowen eller skivepitelcancer in situ som det också kallas, är skivepitelcancer som inte är fullt utvecklad och växer ytligt på huden.
1 AV 3
Skivepitelcancer, är den näst vanligaste hudcancertypen. Den visar sig i form av en knöl med en sårskorpa, och knölen kan växa snabbt och bli sårig, vätska och ömma.
Foto: Thor Bleeker hittahudcancer.se
2 AV 3
Skivepitelcancer är vanligast hos äldre och uppkommer särskilt i kroniskt solad hud som ansikte, hjässa, öron och handryggar.Skivepitelcancer kan sprida sig i kroppen, även om det inte är så vanligt. Därför är det viktigt att den behandlas kirurgiskt.
Foto: Thor Bleeker / Thor Bleeker hittahudcancer.se
3 AV 3
Bowens sjukdom, Mb Bowen eller skivepitelcancer in situ som det också kallas, är skivepitelcancer som inte är fullt utvecklad och växer ytligt på huden.
Foto: hittahudcancer.se / hittahudcancer.se
Lentigo maligna melanom är ett förstadium till malignt melanom.
Lentigo maligna melanom är förstadium till malignt melanom. Fläcken på kinden har vissa likheter med vanliga ”solfläckar” (lentigo solaris) men har inte en jämnt ljusbrun färg utan är ojämnt pigmenterad.
1 AV 2
Lentigo maligna melanom är ett förstadium till malignt melanom.
Foto: Thor Bleeker / hittahudcancer.se Thor Bleeker
2 AV 2
Lentigo maligna melanom är förstadium till malignt melanom. Fläcken på kinden har vissa likheter med vanliga ”solfläckar” (lentigo solaris) men har inte en jämnt ljusbrun färg utan är ojämnt pigmenterad.
Foto: Cancerfonden
Malignt melanom, den farligaste typen av hudcancer, förekommer i alla åldrar. De flesta är i genomsnitt i 60-70-årsåldern när de får diagnos. Viktiga tecken på att en pigmentfläck kan vara elakartad är om den vuxit och har oregelbunden form och ojämn pigmentering medflera färger som svart, brunt, rosa och grått.
Malignt melanom är den ovanligaste hudcancertypen, men också den farligaste. Malignt melanom kan sprida sig i kroppen och det är därför viktigt att den upptäcks och behandlas snabbt. Nästan alla som får behandling tidigt överlever. Idag överlever ungefär nio av tio som drabbas av malignt melanom.
1 AV 2
Malignt melanom, den farligaste typen av hudcancer, förekommer i alla åldrar. De flesta är i genomsnitt i 60-70-årsåldern när de får diagnos. Viktiga tecken på att en pigmentfläck kan vara elakartad är om den vuxit och har oregelbunden form och ojämn pigmentering medflera färger som svart, brunt, rosa och grått.
Foto: Thor Bleeker / hittahudcancer.se Thor Bleeker
2 AV 2
Malignt melanom är den ovanligaste hudcancertypen, men också den farligaste. Malignt melanom kan sprida sig i kroppen och det är därför viktigt att den upptäcks och behandlas snabbt. Nästan alla som får behandling tidigt överlever. Idag överlever ungefär nio av tio som drabbas av malignt melanom.
Foto: Thor Bleeker / hittahudcancer.se Thor Bleeker