Hudförändringar: Så vet du om dina fläckar är elakartade
Har du blivit mer prickig med åren? Det är helt normalt - men det finns elakartade hudförändringar du bör söka vård för. I den här hudguiden får du veta vilka pigmentfläckar som kan vara farliga och vilka som är mer godartade.
Lär dig hur exempelvis melasma, seborroisk keratos och aktinisk keraktos kan se ut.
Äntligen sommar och sol! Så härligt, och du njuter av att klä dig i lätta kläder i värmen ... Men hallå vad är det där? Plötsligt upptäcker du något mystiskt på din bara hud. En fläck eller prick som du inte alls känner igen. Hur länge har den suttit där? Och vad kan det vara?
Kanske letar du igenom kroppen och hittar fler mystiska hudförändringar. En fläck ser väldigt svart ut, är inte det farligt? Och den där blodröda pricken ser ju inte normal ut... Borde du ringa Vårdcentralen?
De goda nyheterna är att de flesta hudförändringar är godartade och alltså ofarliga. Exempelvis födelsemärken, åldersvårtor, solfläckar, bindvävsknutor och så kallade körsbärsfläckar.
– Var inte rädd, men ha koll på din kropp, säger hudläkare Tore Nilsen på Växjö Medical Center.
Så håller du koll på hudförändringar
Han tipsar om att ta hjälp av sin partner. Om man lever ihop med någon kan man en gång i månaden turas om att titta igenom varandras kroppar. Det är viktigt att även kika på ställen där solen inte brukar komma åt, som under fotsulorna, i underlivet och på rumpan. Hudförändringar kan komma var som helst på kroppen.
Osäker? Gör Abcde-testet hemma
Abcde-testet är ett sätt att kolla om dina fläckar är farliga:
A - Assymetri. Om är fläckarna assymetriska, oregelbundna ska man kolla upp dem.
B - Border. Har fläckarna oregelbundna kanter, ha extra koll.
C - Color. Här de ojämn färg kan det vara ett varningstecken.
D - Diameter. Är fläckarna små, under 6 mm är de sällan farliga.
E - Evolution. Hittar du en fläck som växer snabbt bör du kolla med en läkare.
Ett annat tips är att ta mobilen och plåta av fläckar som man tycker ser misstänkta ut. Då kan man ha koll om de ändrar sig eller börjar växa.
- Upptäcker man en förändring är det viktigt att snabbt söka vård. Kommer man i tid till läkaren och får behandling, är det oftast ingen fara. Är man orolig är det bättre att söka en gång för mycket.
LÄS OCKSÅ: Hudcancer - fläckarna du bör kolla upp extra
Är det farligt att vara i solen?
Den stora boven bakom hudförändringar är solen.
Och trots att försäljningen av solskyddsmedel ökar är det allt fler som får hudcancer. Det beror förmodligen på att vi smörjer in oss alldeles för tunt och glömmer att smörja in igen efter bad. Ska man ha ett bra skydd är det en kupad hand, en hel näve solkräm, som gäller.
Men får man aldrig vara i solen?
– Om man är 15 minuter i solen varje dag och exponerar ansikte och armar, då har man fått sin D-vitamindos. Jag tycker att man ska undvika att vara i direkt solljus i ”onödan”. Inte bara på grund av cancerrisken, utan också för att solen faktiskt åldrar huden och ger rynkor, kärl- och pigmentförändringar, säger Tore Nilsen.
LÄS OCKSÅ: Guide: Solkräm som är bra för både dig och miljön
Doktor Tores 6 bästa soltips
➔ Ha kläder som skydd i solen. Själv använder jag gärna löparkläder. De är tunna, svala och skyddar bra.
➔ Smörj med solskyddsfaktor 50 på händer, armar, öron och nacke.
➔ En keps på huvudet tar bort runt 70 procent av solstrålningen i ansiktet.
➔ Undvik solen mitt på dagen. Var ute på förmiddagar och sena eftermiddagar. I Sydeuropa går lokalbefolkningen ner till stranden ungefär samtidigt som svenskarna går hem för dagen. Vi borde lära oss av dem!
➔ Se upp för mulna dagar. Folk tror att fina dagar är värst, men det luriga är de gråa dagarna.
Lista med bilder: Ofarliga och elakartade hudförändringar
Seborroisk keratos – Färgade vårtor
Kan vara: Åldersvårtor (Seborroisk keratos)
Så ser de ut: Gula, gråa, ljusbruna eller svarta vårtor som ibland är flerfärgade.
Beror på: Man vet inte exakt men ålder spelar roll. Ju äldre man är, desto vanligare är det att man får den här typen av vårtor.
Det kan du göra: Gå till hudläkare och få diagnos.
Ska jag söka vård? Du behöver inte söka vård, men många blir rädda och tror att de fått hudcancer. Så mitt råd är att gå till läkare för att bli av med oron.
LÄS OCKSÅ: Så lindrar du dina soleksem
Små hårda knutor – Dermatofibrom
Kan vara: Bindvävnadsknuta (Dermatofibrom)
Så ser de ut: Hårda knutor, ibland bara några millimeter stora, ofta på underbenen. Ofta finns en mörk rand runt knutan och ett ljusare parti i mitten.
Beror på: Man tror att det beror på ett insektsbett som satt i gång en reaktion i kroppen och som orsakar en knutbildning.
Det kan du göra: Inte mycket. Ska jag söka vård? Eftersom det är en godartad hudförändring behöver du inte göra något. Men om man ändå vill ta bort den kan en hudläkare frysa eller skära bort den.
Bruna prickar – Naevus
Kan vara: Födelsemärken (Naevus)
Så ser de ut: Ofta bruna och kan ibland vara oregelbundna i formen.
Beror på: Genetiska faktorer. Ibland beror det på att man solat mycket, men kan även komma på områden som inte utsatts för sol.
Det kan du göra: Ha koll. Glöm inte fotsulor, underlivet och andra ”otippade” ställen där prickar och fläckar också kan uppstå. Börjar de växa eller bli ojämna i färgen, kontakta läkare.
Ska jag söka vård? Om födelsemärket är svart, ojämnt i färgen, har flikiga kanter och är större än sex millimeter i diameter bör du gå till en hudläkare.
LÄS OCKSÅ: Så skyddar du dig från pigmentfläckar
Platta fläckar – Lentigo benigna
Kan vara: Solfläckar (Lentigo benigna)
Så ser de ut: Platta, bruna fläckar, ofta i ansiktet, på handryggen eller i dekolletaget. Skiljer sig från födelsemärken eftersom de inte sitter lika djupt i huden som födelsemärken gör.
Beror på: Naturliga eller artificiella UV-strålar.
Det kan du göra: Förebygg och förhindra genom att använda solskyddskräm.
Ska jag söka vård? Fläckarna är ofarliga men om de ändrar storlek, färg eller utseende bör du kontakta en läkare.
Små röda prickar – Körsbärsfläckar
Kan vara: ”Körsbärsfläckar” (Campbell De Morgan-spots)
Så ser de ut: En ofarlig blodfylld fläck. Den är ofta liten, bara två-tre millimeter i diameter. Kliar inte. Kallas även Cherry spots.
Beror på: Man vet inte, men de kommer mer med åren.
Det kan du göra: De är jättelätta att ta bort, om du vill bli av med dem. Behandlas effektivt med laser en till två gånger och ger ofta inga ärr alls.
Ska jag söka vård? Nej, prickarna är ofarliga.
Svarta fläckar – Malignt melanom
Kan vara: Hudcancer (Malignt melanom)
Så ser de ut: Ibland är fläckarna stora och svarta. Ofta ojämna i färgen, över sex millimeter i diameter och växer fort.
Beror på: Att man solat mycket, men kan också vara ärftligt.
Det kan du göra: Vid minsta tvekan, ta prov, en så kallad biopsi. Om det är Malignt melanom bör fläcken tas bort så tidigt som möjligt.
Ska jag söka vård? Ja, vid minsta oro!
Fjällande fläckar – Skivepitelcancer
Kan vara: Skivepitelcancer
Så ser de ut: Ser ofta (men inte alltid) ut som en rodnad, eller en fjällande röd eksemfläck. Ibland kan det bli ett sår som inte läker. Kliar inte alltid.
Beror på: Väldigt relaterat till mycket sol och strålning.
Det kan du göra: Skivepitelcancer växer inte lika snabbt som malign melanom, men du bör ändå söka läkare för ta bort den så snabbt som möjligt.
Ska jag söka vård? Sök vård vid minsta oro.
Sår som inte läker – Basaliom
Kan vara: Basalcellscancer (Basaliom)
Så ser de ut: En glänsande knuta eller knottra ofta i ansiktet med kärlbristningar eller som sår som inte läker av sig själv. På kroppen ofta som ett eksem som kortison inte biter på.
Beror på: Väldigt relaterat till mycket sol och strålning men kan också vara genetiskt.
Det kan du göra: Det är en ”snällare” typ av cancer eftersom den sällan sprider sig. Men det är det viktigt att få bort den snabbt.
Ska jag söka vård? Ja, de måste tas bort så att de inte växer sig för stora.
Ömma fläckar – Aktinisk keratos
Kan vara: Solkeratos (Aktinisk keratos)
Så ser de ut: Små röda eller hudfärgade fläckar som kan vara alltifrån några millimeter till någon centimeter i storlek. Ibland kan de fjälla, kännas ömma eller brännande. Vanligast på områden som utsatts för mycket sol som ansiktet, ovansidan av händerna och hjässan hos tunnhåriga personer.
Beror på: Att huden har utsatts för mycket sol genom livet.
Det kan du göra: Skydda dig mot solen. Använder du solskyddsfaktor 50 kan det faktiskt försvinna av sig självt.
Ska jag söka vård? Trots att solkeratos oftast är ofarligt, kan det ibland utvecklas till skivepitelcancer. Rekommendationen är därför att behandla fläcken för att minska risken för detta. Hittar du en fläck som suttit på huden i flera månader, låt en läkare titta på det.
Andra möjliga solskador
Graviditetsmask/Melasma
Vad: Drabbar ofta yngre till medelålders kvinnor. Orsakas av sol men också hormoner som stimulerar pigmentproduktionen kan spela stor roll. Graviditet och p-piller påverkar, till exempel.
Utseende: Ger ett lite smutsigt intryck, och brukar sitta i pannan, på kindbenen eller runt munnen. Melasma är ett estetiskt problem som många lider av. Bleknar under vintern och bli mer synligt under sommarhalvåret.
Behandling: Första, andra och tredje rådet är solskyddskräm med hög faktor. Men man kan lätt få melasma ändå, om man har en benägenhet för det. En kombination av kemisk peeling och laserbehandlingar kan förbättra huden. Det finns också krämer som har en milt blekande effekt.
Seborroisk keratos
Vad: Torr och skrovlig hudförändring som kommer med åren. Väldigt vanligt, men man vet inte vad det beror på. En del har en, andra har flera stycken på kroppen. De är vanligare efter 40 och ökar sedan med åldern. Kan sitta var som helst men ofta på bål, axlar, ansikte och rygg.
Utseende: Har ett väldigt varierat utseende. Den kan vara ljus, mörk, grå eller brun eller se ut som en skrovlig vårta. Det kan ibland vara svårt att skilja seborroisk keratos från hudcancern melanom. Ibland lossnar de lätt.
Behandling: De är ofarliga men behandlas av estetiska skäl. De brukar vara lätt att skrapa bort dem med lokalbedövning eller att frysa bort dem.
