Är parabener farliga? Hudforskaren reder ut

I början av 2000-talet hände det något som fick fler och fler tillverkare att utesluta ämnesgruppen parabener ur sina produkter. Runt millennieskiftet började det komma rapporter om att konserveringsmedlet har en hormonstörande effekt och 2004 kom en studie som visade att det kunde orsaka cancer.

Det här blev startskottet till en lång debatt om parabenernas varande eller icke-varande i produkter som smink, duschkräm och olika lotions.

– Man kunde se brösttumörcelltillväxt efter att ha adderat parabener i provrör med dessa celler och även se ökad koncentration av parabener i brösttumörer, men man har inte fastställt om parabenerna har samma effekt in vivo, alltså när man applicerar parabener i en kräm på huden. Studien gjorde att många tillverkare och konsumenter inte längre ville använda det som konserveringsmedel, förklarar hudforskaren Johanna Gillbro.

LÄS OCKSÅ: Så säger experterna om silikoner, mineraloljor, sulfater och aluminium

EU bedömer konserveringsmedel som säkra

Sedan larmen har det gjorts flera oberoende granskningar av parabener. 2014 fattade EU beslut om att förbjuda användningen av vissa parabener: Isopropylparaben, isobutylparaben, pentylparaben, phenylparaben och benzylparaben. Detta på grund av att man inte vet tillräckligt mycket för att kunna utvärdera om de kan användas på ett säkert sätt.

Kosmetiska regelverket i EU och Läkemedelsverket bedömer dock att de halter av de vanligaste parabenerna, methyl- och ethylparaben, som används i hudvård och kosmetika i dag är säkra. 2015 ändrade EU reglerna för maxhalten av propyl- och butylparaben, och sedan dess anses de vara säkra att använda som konserveringsmedel i kosmetiska produkter.

Men trots detta finns det en viss tveksamhet till parabener hos konsumenter, och i dag skyltar många tillverkare med att deras skönhets- och hygienprodukter är parabenfria.

LÄS OCKSÅ: Guide: Vad är ekologisk hudvård?

Vad ersätts parabener med?

Men, vad innebär det att något är fritt från parabener? Det är inte så enkelt som att man bara kan ta bort dem ur produkterna, eftersom konserveringsmedel påverkar hållbarheten. 

– Just det här med parabener är ganska komplext. Konserveringsmedel finns av en anledning, de ska hindra tillväxt av bakterier i produkten. Så som dagens hudvård i dag ser ut måste alltså parabener ersättas med något annat, säger Johanna Gillbro.

Konserveringsmedel förlänger en produkts hållbarhet genom att förhindra härskning samt tillväxt av bakterier, jäst och mögel.

I takt med att tillverkning med parabener minskat har användningen av andra konserveringsmedel ökat. Det vanligaste förekommande alternativet är phenoxyethanol.

Men är det bättre än parabener? EU:s oberoende vetenskapskommitté har godkänt ämnet, men det kan orsaka irritation och kontaktallergi. Ur det perspektivet är parabener faktiskt ett bättre alternativ, då det är ovanligt att de orsakar irritation eller triggar allergi.

– Phenoxyethanol kan trigga en irritation i huden, på samma sätt som chili gör på tungan, och kan därför vara sämre för personer med känslig hud, förklarar Johanna Gillbro. 

LÄS OCKSÅ: Hudforskaren krossar 9 vanliga myter om hudvård

Forskaren: Ta bort konserveringsmedel helt

Själv ställer hon sig skeptisk till att använda konserveringmedel över huvudtaget; 

– Konserveringsmedel hämmar även våra goda bakterier på huden, säger hon och hänvisar till senaste forskningen. 

2018 kom en forskningsrapport från Beijing Technology and Business University i Kina som visar att fem vanliga konserveringsmedel, däribland phenoxyethanol och methylparaben hämmar huden egna mikrobiom. 

Personligen hoppas Johanna Gillbro att branschen ska bli mer restriktiv med konserveringsmedel, för det går. Hon menar att tillverkare bör jobba mer med lufttäta förpackningar, mer innovativa tillverkningsmetoder eller färsktillverkade produkter med kortare hållbarhet, som ett sätt att komma runt de stora mängderna konserveringsmedel. 

– Där ligger vi flera decennier efter livsmedelsbranschen. I dag är vi måna om vad vi stoppar i oss och kan lägga 75 kronor på en färskpressad juice. Ska man jämföra med livsmedel så är det som att säga att man måste kunna ha en crème fraiche på köksbänken i tre år, gå där och stoppa dina fingrar i den, utan att några bakterier ska växa i den. Då får man en fingervisning om hur mycket konserveringsmedel som används i dagens hudvård.