Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>HÄLSA>Gravid

Publicerad 6 sep 2019 19:00

Studie: Stress under graviditeten kan drabba barnet

Foto: Shutterstock

Barnen till kvinnor som varit stressade under graviditeten kan ha en förhöjd risk att utveckla personlighetssyndrom senare i livet.

Detta enligt en ny studie publicerad i British Journal of Psychiatry.

Forskarna hävdar att det är den första studien i sitt slag.

Flera studier har rapporterat om associationer mellan stressfyllda graviditeter och en förhöjd risk att barnet utvecklar psykisk ohälsa senare i livet. Depressioner, ångest och schizofreni är exempel på vad som studerats tidigare.

Nu har forskare vid Royal College of Surgeons på Irland och Institutet för hälsa och välfärd i Finland tittat närmare på relationen mellan prenatal stress och förekomsten av diagnostiserade personlighetssyndrom hos barnen.

Allvarlig stress gav ökad risk

I den longitudinella studien samlade forskarna data från över 3000 kvinnor i Finland. Kvinnorna fick fylla i flera frågeformulär om sitt psykiska mående under graviditeten, frågor om stress inkluderat. Av barnen som föddes diagnostiserades 40 stycken senare med någon form av personlighetssyndrom.

Enligt forskarna var barn till kvinnor som känt sig lite eller måttligt stressade under graviditeten tre gånger så troliga att diagnostiseras med ett personlighetssyndrom innan de fyllt 30. Hos avkomman till de kvinnor som lidit av svår prenatal stress var risken tio gånger så hög.

Ross Brannigan, huvudförfattare, menar att det krävs mer forskning för att kunna säga att det finns ett orsakssamband. Enligt The Independent säger han följande:

– Den här studien belyser vikten av att erbjuda stöd till både gravida och familjer under och efter graviditeten.

LÄS OCKSÅ: Studie: Unga mammor drabbas oftare av förlossningsdepression

Vad är personlighetssyndrom?

Personlighetssyndrom kallades tidigare för personlighetsstörningar och kort sagt kan man säga att det innebär att personen som lever med det har personlighetsdrag som orsakar ett stort lidande i vardagen. 

Enligt den diagnostiska manualen DSM-5 delas personlighetssyndrom upp i följande undergrupper:

Kluster A

•Paranoid 

•Schizoid

•Schizotyp 

Kluster B

•Antisocial/dysocial 

•Emotionellt instabil personlighetsstörning (tidigare borderline)

•Histrionisk 

•Narcissistisk 

Kluster C

•Fobisk

•Osjälvständig

•Tvångsmässig personlighetsstörning

Om man uppnår kriterierna för personlighetssyndrom generellt men inte tillräckligt många för en specifik sort kan man diagnostiseras med ospecificerat personlighetssyndrom.