Diastas kan leda till en rad olika besvär – däribland diffus problem som inkontinens, tarmbesvär och ryggsmärtor.
1 av 2: Diastas kan leda till en rad olika besvär – däribland diffus problem som inkontinens, tarmbesvär och ryggsmärtor. Foto: Shutterstock
Att magmusklerna separeras är helt normalt under en graviditet. Men hos alla läker magmusklerna inte ihop.
2 av 2: Att magmusklerna separeras är helt normalt under en graviditet. Men hos alla läker magmusklerna inte ihop. Foto: Shutterstock

Besvär efter förlossningen? Du kan ha drabbats av diastas

Under en graviditet växer magen så det knakar, vilket innebär att avståndet mellan de raka magmusklerna ökar.

Tanken är att de ska dra ihop sig igen efter förlossningen, men långt ifrån alla läker av sig själv.

Då kan du ha drabbats av diastas vilket kan orsaka både smärta och obehag.

Rektusdiastas är vanligt. Man räknar med att omkring 30 procent av alla kvinnor fortfarande har separerade magmuskler ett år efter förlossningen. Vissa upplever inga problem alls medan andra kan få sin livskvalitet rejält påverkad. Forskare har jämfört det med att leva med obehandlad reumatism.

LÄS OCKSÅ: Träna som gravid – 5 enkla övningar som stärker

Vad är diastas och vad beror det på?

Att magmusklerna separeras är helt normalt under en graviditet. I takt med att livmodern växer behövs helt enkelt mer plats. Tanken är att de ska dra ihop sig när barnet är ute.

Enligt 1177 Vårdguiden tar det vanligen mellan två till sex månader efter förlossningen innan musklerna läker ihop. Men hos vissa består avståndet, vilket kan leda till en rad olika besvär – däribland diffus problem som inkontinens, tarmbesvär och ryggsmärtor. Är avståndet två centimeter eller mer brukar man prata om diastas, eller rektusdiastas.

Varför vissa drabbas och inte andra kan ha en mängd olika orsaker. Det kan handla om allt från svag bindväv och kraftig viktökning till barnens storlek och gener. Har du fött flera barn kan även det öka risken för att drabbas.

Normal magmuskulatur jämfört med rektusdiastas. Foto: Gunita Reine

Vanliga symtom på magmuskeldelning

Hur vi påverkas av diastas kan vara olika från person till person. Ett eller flera av följande symtom kan vara ett tecken på att du är drabbad:

Magen putar utåt i navelhöjd

Din bukmuskulatur är försvagad

Bäckenbottenproblem

Din hållning är försämrad

Du har ont i ryggen

Du upplever obehag eller smärta när du äter

Enligt Karin Strigård, som är universitetsöverläkare på Umeå universitetet och docent i kirurgi, kan symtombilden vara ganska vag. För SVT Nyheter berättar hon att större delningar inte nödvändigtvis betyder mer besvär. Du kan vara symtomfri med en stor delning medan någon med en mindre diastas kan ha det väldigt tufft.

LÄS OCKSÅ: Fatima, 37: ”Kände mig som en 80-åring i kroppen” 

Så undersöker du dig själv med ett enkelt test

Är du osäker på om du har diastas och inte har kontaktat sjukvården kan du undersöka dig själv.

Diastasen är det mellanrum mellan de raka magmusklerna som löper från blygdbenet, via naveln och upp till bröstbenet.

Börja med att lägga dig ner på rygg. Fäll därefter upp knäna och tryck ner fotsulorna mot marken. Placera två fingrar i bredd strax ovanför naveln och applicera tryck. Böj sakta huvudet uppåt och notera hur magmusklerna drar ihop sig. Om du fortfarande får in två eller fler fingrar kan det handla om en diastas.

Katarina Woxnerud, pt och naprapat som grundat sajten Mammamage, menar också att djupet har betydelse. Alltså hur långt du kan trycka ner dina fingrar.

Upprepa samma rörelsemönster som ovan. Applicera tryck vid naveln och arbeta dig uppåt, testa också under naveln mot blygdbenet. Var känns det mjukt och var känns det mer som en ”studsmatta”? Där du kommer ner djupare har magmusklerna antagligen inte gått ihop tillräckligt.

Som tidigare nämnts behöver inte en stor diastas nödvändigtvis innebära att du upplever stora besvär. Eller ens har några alls.

Om du känner dig osäker på hur du ska undersöka om du har diastas, spana in den här videon där Katarina förklarar närmare.

Kan ha separerade muskler redan innan en graviditet

Courtney Landin är personlig tränare som inriktat sig på träning för gravida. Hennes uppmaning är att känna igenom magen redan tidigt i graviditeten, före vecka 12. 

- Många kvinnor har en naturlig separation av magmusklerna redan innan de varit gravida. Vet man inte om att man har det kan det skapa onödig stress efter graviditeten, då man tror att något är fel eftersom magmusklerna inte går ihop helt, säger hon. 

Courtney Landin tillägger att man redan under graviditeten kan arbeta förebyggande när det gäller diastas. 

– Alla höggravida kvinnor har en naturlig delning av sina främre magmuskler. Det som händer är att de raka magmusklerna pressas ut till sidan och att bindväven, som håller ihop dem, dras isär och försvagas. Efter förlossningen behöver bindväven dra ihop sig igen för att magmusklerna också ska kunna gå ihop, förklarar hon. 

Courtney Landin har skrivit boken ”Gravidstyrka” tillsammans med programledaren Karin Bülow Orrje. I boken tar hon bland annat upp hur man kan förebygga onödigt stor separation av magmusklerna under själva graviditeten. Foto: Karin Boo

För att bindväven inte ska töja ut sig mer än nödvändigt ska man skydda den från onödiga påfrestningar. 

– Det vanligaste felet man gör när man tar i som gravid är att man blåser upp magen, alltså trycker ut magmusklerna. Eftersom man vill skona bindväven ska man i stället aktivera de djupa magmusklerna och bäckenbotten, säger Courtney. 

Det här gäller inte bara träning utan egentligen all rörelse, även i vardagen. Istället för att slappna av och puta ut med magen ska man försöka aktivera sin core. Och det kan man göra genom att magandas, 

- Då skyddar du din gravidmage och det underlättar läkningen efter förlossningen, säger Courtney. 

Här kan du läsa mer om övningar du kan göra som gravid och även lära dig hur man magandas för att aktiverar de djupa musklerna som skyddar bindväven. 

Så tränar du förebyggande – 3 enkla övningar

Träning är en oerhört viktig faktor både när det kommer till att förebygga diastas och för att hjälpa kroppen att läka. Om du är vältränad innan du blir gravid finns mycket som pekar mot att du minskar risken för att drabbas. Detsamma gäller om du tränar under själva graviditeten.

Om du väl drabbats av diastas ligger coren i fokus. Övningar som stärker muskler i bäckenbotten, rygg, buk, säte och lår är positiva.

Nedan visar Katarina Woxnerud tillsammans med Erika Kits Gölevik några enkla övningar som stärker kroppens funktion.

Det kan se lätt ut i videon, men är ofta svårare än vad det verkar. Har du svårt att genomföra en övning är det bara att fortsätta försöka. Samtliga övningar utförs med ungefär 20 procent av maxkraften, du behöver alltså inte ta i för kung och fosterland.

Övning 1 

Så här gör du:

Ligg ner på sidan och placera armarna som en kudde under huvudet. Ryggen ska ha en neutral hållning och kroppen ligga i lod.

Låt blicken vila rakt fram.

Slappna av i magen, knip sedan med bäckenbottenmusklerna, lite som när du ska stänga av kisstrålen. Knip under naveln och arbeta dig uppåt, sida till sida. Försök hålla i tio sekunder om du klarar av.

Slappna av och upprepa. Efter ett tag kan du byta sida.

I början kan det kännas som att ingenting händer, som att magen bara hänger där.

Ökad svårighetsgrad: Lyft din fria hand och rör den i olika riktningar samtidigt som du bibehåller spänningen i magen. Du kan också testa att lyfta ett ben.

Obs! Glöm inte bort att andas

Övning 2: 

Så här gör du:

Ställ dig på alla fyra, händerna under axlarna och knäna under höfterna. Försök hålla ryggen så rak som möjligt, den ska varken se ut som en ostbåge eller hänga ner.

Rikta blicken framåt. Knip återigen via bäckenbotten, först under naveln och över naveln. Försök hålla upp magen i tio sekunder. Slappna av så kontrollerat du kan.

Försök att inte runda ryggen när du kniper

Börja med bäckenbottenknip, under naveln och över naveln och försök hålla upp. Glöm inte andningen. Håll i tio sekunder, sen slappna av med kontroll innan du upprepar.

Runda inte ryggen när du kniper, då riskerar du att använda de ytliga magmusklerna i stället för de djupa.

Ökad svårighetsgrad: Sträck fram ena armen och dra sedan tillbaka den. Upprepa på den andra armen.

Obs! Glöm inte bort att andas

Övning 3:

Ställ dig rakt upp och ner. Utgå ifrån neutral hållning. Försök att inte skjuta fram varken höften eller bröstet.

Aktivera dina bäckenbottenmuskler och dra ihop magen från sida till sida, nedifrån och upp. Håll i tio sekunder om du kan

Övningen genomförs stående och kan utföras när som helst under dagen när du har lite tid över. 

Ökad svårighetsgrad: Lyft ena foten och sedan andra en bit upp i luften. Som om du är ute och går fast på stället.

Obs! Glöm inte bort att andas

Svåra besvär kan leda till operation

Vid stora besvär kan en operation vara aktuellt. Det har länge pågått en debatt kring vårdens undermåliga hantering av förlossningsskador, diastas är inget undantag. Vården kan se väldigt olika ut beroende på var i landet du befinner dig. Enligt Karin Strigård har diastas tidigare setts som ett ”skönhetsproblem” snarare än ett faktiskt besvär som kan påverka livskvaliteten. Många har därför tvingats söka privatvård. Kritiker menar att forskningen halkat efter eftersom det främst drabbar kvinnor. Även män kan få av diastas men det är långt vanligare hos det motsatta könet.

– Det är viktigt att den här gruppen kvinnor får hjälp och att kunskapen om det här problemet ökar. Ju mindre kunskap vi har, desto större blir tyvärr orättvisorna, har Strigård tidigare sagt till Expressen.

I slutet av 2019 rapporterade SVT Nyheter att Strigård ingår i en arbetsgrupp som ska ta fram nationella riktlinjer för hur rektusdiastas diagnosticeras och behandlas. Bland annat har man tittat på en långtidsstudie som presenterades i september 2019. Kvinnorna i studien testade två olika operationer, en där magmusklerna syddes ihop och en där ett nät opererades in. Båda metoderna gav bra resultat, även på längre sikt.

Enligt Strigård kommer det inom en snar framtid att presenteras en artikel i tidskriften Scandinavian Journal of surgery där kirurger och plastikkirurger ger sin syn.

– Det är absolut inget livshotande tillstånd. Det är inte alls farligt, och kan inte heller leda till något farligt. Men om man har stora besvär och inte får den hjälp man vill ha, tycker jag att man ska söka hjälp hos en annan läkare för att få en andra bedömning. Det har alla rätt till.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av ToppHälsa + varma tights från Röhnisch. Köp nu!